28/9 1961

1300. CFV inspekterade F 22 före avfärden.

1530. Start F 8.

1615. Landning F 10. Skånepressen intervjuade.

De båda C 130 med markpersonal och materiel startade Arlanda 1500 och gick direkt till Spangdalem i Västtyskland.

29/9 1961

Under förmiddagen utfördes ett flygpass för att kontrollera flygplanen, framförallt pejlarna, start med maxlast samt funktionsskjutning med fpl G och J.

Under eftermiddagen fortsatte förberedelsearbetet för nerflygningen, som avslutades 2330, då samtidigt besked om start 30/9 på morgonen erhölls från CFV.

30/9 1961

0920. Start från Ängelholm, som fördröjdes från 0800 p g a kraftig dimma.

1100. Landning Spangdalem efter procedure genom moln. Flygstyrkan mottogs av chefen på basen.

1230. Start Spangdalem i två enheter med 15 min mellanrum p g a österrikiskt förbud mot genomflygning av helt förband. Flygning över Alperna i vackert väder.

1400. Landning Istrana där det ena transportflygplanet väntade med halva markstyrkan.

1530. Start Istrana. Ett fpl på väg att få avlösning i starten.

1650. Landning Brindisi dit det andra transportflygplanet just hade anlänt från Spangdalem.

Övernattning. Etappmålet Aten kunde inte nås p g a förseningen i starten från Ängelholm.

1/10 1961

0820 (lokal tid). Start Brindisi. Flygning i försvarsgruppering med stridsfart förbi Albanien p g a förvarning om ev albanisk aggressivitet. Trots skärpt målspaning kunde ingen jakt iakttagas.

0930. Landning Aten varvid 5:an fick nödutfälla landstället. Landning u a.

Ovanligt fel. Skicklig reparation av markstyrkan.

Flygstyrkan besökte Akropolis under tiden.

1415. Start Aten. Flygning över Kreta och Medelhavet.

 1515. Landning El Adem.

1630. Start El Adem som fördröjdes ca 30 min p g a trassel med startaggregat.

1740. Landning Cairo som skedde i mörker p g a tidigare försening.

Övernattning.

2/10 1961

0910. Start Cairo som fördröjdes från 0800 genom att syrgas ej gick att anskaffa. Start skedde utan påfyllning efter kontroll av syrgasförbrukningsdiagram.

P g a osäkerhet ang det politiska läget ingen landning Luxor. som planerat.

Under flygningen besked - ingen syrgas på landningsplatsen Wadi Halfa.

Flyghöjden minskades och syrgasmaskerna togs av för att spara syrgas.

1030. Landning Wadi Halfa. 1850 m bana med dålig beläggning mitt i sandöknen. Snabb betjäning.

1150. Start Wadi Halfa u a tack vare god motvind. Flygningen skedde på 4000 m med avtagen syrgasmask.

1300. Landning Karthoum. Ena transportfpl fördröjt i Cairo p g a motorfel. Landade Karthoum 1335. Mycket varmt. Betjäningen drog ut på tiden. Syrgas erhölls sedan vissa besvärligheter med anslutningar lösts.

1530. Start Karthoum. Banan räckte precis för start. Erhållet väder stämde ej. Ganska besvärlig instrumentflygning genom utbredda cumulustoppar.

1705. Landning Harar Meda. Etiopiska FV och svenskar mötte.

Gemytlig välkomstfest på kvällen med många svenskar närvarande. General Aseffa var värd.

3/10 1961

1030. Start Harar Meda. Tankning med JP 1 beräknades taga så lång tid att skifte till JP 4 skedde. Hela den 3000 m långa banan krävdes för att få de fulltankade 29:orna i luften. Harar Meda ligger på ca 2000 m över havet.

Transportfpl från Harar Meda landade 1330 och tpfpl från Karthoum anlände 1600. Felet i Karthoum avhjälpt. Transportflyget berett fortsätta resan.

Fpl bevakades under natten av egen markpersonal.

Entebbe välordnad engelsk bas och vacker plats.

4/10 1961

0800. Väderleksuppgifter från Stanleyville gick ej att erhålla.

Transportfpl, som startade 0730, beordrades rapportera väder när förbindelse upprättats med Stanleyville.

0915. Start Entebbe. Fpl laddade med 4 x 100. Flygning skedde i försvarsgruppering.

1025. Landning Stanleyville efter överflygning av staden och flygfältet.

Provinsens president och general Lundula mötte.

Tankningen skedde från fat och tog tre timmar.

Delar av flygstyrkan bjöds på intressant biltur genom staden av den civile FN-representanten Englund.

1330. Start Stanleyville. P g a kort bana, vindstilla och hög temperatur absolut gränsvärde för start med de fulltankade 29:orna.

15l5. Landning Leopoldville.

Överstarna Nordström och Rosenius mötte.

Förläggning på Universitetet Lovanium. Den planenligt genomförda nerflygningen firades av flygstyrkan med enkel middag på Zoo restaurang.

5/10 1961

Materielen lastades ur och ordnades provisoriskt.

Personalen kompletterade utrustning och vaccinering.

6/10 1961

0900. Det allmänna läget genomgicks av överstarna Nordström och Rosenius.

Postmästaren (svensk) gick igenom bestämmelserna för postgången.

1500. Genomgång av trafikbestämmelser m m hos ICAO:s representant, Mr Kratzenberg.

Besök på väderleksstationen.

1630. Avlämning av hela F 22 till FN-överbefälhavaren, general Mc Keown.

7/10 1961

0700. Rekognosceringsgrupp till Luluabourg.

1930. F 22 order ombasera till Luluabourg. Ett tpfpl C46 ställt till F 22 förfogande. Etiopiska Sabre-förbandet hade vägrat basering Luluabourg p g a kort bana. (Bana 2000 m. 700 m över havet.)

8/10 1961

0945. Tp46 startade med begränsad mtrl för att möjliggöra klargöring av J29:orna.

1145. J29:orna startade till Luluabourg.

1305. Landning med tre fpl medan rote skyddade inkörning och uppställning.

1310. Landning rote.

Fpl uppställdes utspridda och undangömda.

Stark navfyr och bra automatpejl i tornet.

Flygning i formation över staden och fältet. Inga besvär vid landningen.

1800. Tp 46 startade från Leo med ny last.

9/10 1961

Tankning av fpl från fat. Motorerna omjusterade för JP 4.

Inga syrgas- och tryckluftsanslutningar fanns.

Petré tillverkade i Leo.

Anskaffning av fordon och beställning av villor för gemensamt förläggningsområde. Möjligheterna härtill oklara.

Två transportomgångar från Leo. En från Sverige med radarmateriel.

10/10 1961

0700. Inget vatten i förläggningen.

1100. CF22 besökte brigadgeneral Goulson och chefen för ANC-trupperna.

1200. Överste Lampell anlände och fick föredragning angående läget.

Överste Lampell meddelade att F 22 tilldelats två Tp 47.

F 22 endast tilldelat fyra fordon, vilket är för litet. Framställning om utökning gjordes till överste Lampell. Flera andra önskemål framställdes.

11/10 1961

0700. Vatten i förläggningen.

0800 - 1100. Två rotepass avverkades.

Uppvisning för Kasai president Mukengé samt representant för Kasai radio, som gjorde reportage, vilket skulle klargöra F 22 uppgifter för befolkningen.

Presidenten var mycket belåten med och tacksam för uppvisningen och bjöd CF22, Na och Bjö på öl. Vidare inviterade presidenten CF22 med fem off att besöka honom 13/10 kl 1930.

1900. CF22 till Gen Goulson på middag. Övriga off till Nigerianska offmässen på middag och film.

12/10 1961

0700. Dimma på morgonen.

0930. Ett rotepass.

1200. Flygstyrka genomgång av undläget.

Genomgången skedde på nigerianska opcentralen.

Härvid framgick att ANC-trupper ombaserats till gränsen mot Katanga. ANC-översten hade begärt hkp för spaning in över gränsen. Detta hade han dock ej fått.

Man väntar att ett invasionsförsök mot Katanga skall slås ut inom de närmaste dagarna.

Enl uppgift skulle Tshombe ha skrivit kontrakt med Rhodesia om köp av fyra Canberras.

Vidare uppgavs att Katanga skulle fått fem eller sex jetplan, som man höll på att montera ihop i Kolwezi. Uppgiften ansågs osäker.

En uppgift att Katangesiskt jetflyg skulle ha opererat från Ndola har dementerats av engelske guvernören i Rhodesia.

Meddelande från öv Lampell att villor beställts hos HQ i Luluabourg. Mj Lind på väg till Sverige för att inköpa diverse utrustning för villorna; husgeråd m m. Bilar och jeepar utlovades också inom en nära framtid.

13/10 1961

Två rotepass avverkades enl flygprogram.

Fem kongoleser ställdes till F 22 förfogande. De ställdes under fplm Petrés befäl att användas i tankningstjänsten.

Namn:

1700. Wellfare - sammanträde hos CF22. Många frågor togs upp. Bl a bestämdes att tjänsten skulle börja kl 0800, eftersom det varit svårigheter med att få frukost samt då morgondimma som regel råder till omkring kl 0900.

F22 skall ge ut egen liten tidning en till två gånger i veckan.

1930. Officerarna på middag hos president MUKENGÉ i hans residens.

14/10 1961

0700. I samband med besök av svensk TV anordnades ett beredskapsprov. Härvid visade det sig omöjligt att telefonledes sammankalla beredskapsstyrkan. Bil sändes med bud till Hotel Palace. Styrkan samlad utan anmärkning till utsatt tid = 0900.

TV-mannen gjorde ett omfattande reportage, vilket skulle visas i svensk TV omkring 20/10.

1130. CF22, med tio man, flög med en C47 till Kamina för rek av basen för eventuell T-basering. Vi träffade major Hofvendahl och flera andra svenskar. Av besöket framgick att T-basering på Kamina är möjlig.

15/10 1961

1200. CF22 med kapten Jansson flög till Leo för besök i HQ.

1230. Major Nanneson till indiska offmässen på representationslunch.

16/10 1961

0900. 1.passet diagramflygning för radarstationen. Stationen kunde bara taga roten stundtals på 40, 60 och 90 km avstånd. Mera trimningsarbete återstår. Full verksamhet på radartroppen tills stationen är i funktion.

1030. Besök av Kasai regering med president Mukengé i spetsen. Detta var presidentens tredje besök på flygplatsen sedan F22 anlände.

Visning av flygutrustning

Flyguppvisning (Rote Na, Bjö)

Visning av 29:an. Tre fpl, varav ett med motorkåpan av.

Närvarande, förutom regeringen: Nigerianska officerare, chefen för banken och läkarna från det indiska sjukhuset.

Uppvisningen uppskattades mycket och omnämndes på kvällen i nyhetssammanställningen från provinsen.

Vaccinering small-pox kompletterades.

1950. Telegram från öv Lampell att sända den kvarvarande DC3:an till Leo för att mottaga materiel från Sverige. I samband med ordergivning härför framkom svårigheten att få väderunderlag vid tidiga flygningar.

Genom Movement control beställdes väderrapport att sändas varje morgon från Leo.

2100. Chefen för Finance Office gjorde ett besök för att få veta om vi hade några önskemål. Härvid tog Na upp de tre avsnitten: Förrådslokaler, villor och fordon. Han lovade komma till flygfältet dagen därpå 0830 för förrådslokalen samt att i övrigt hjälpa oss.

2230. I de svenska nyheterna sade man att den svenska jaktgruppen hälsats med jubel i Kongo.

17/10 1961

0830. Chefen Finance Office anlände enligt överenskommelse och tittade på den önskade förrådslokalen.

0845. 1.passet. Prov med tungt lastade flygplan.

a) Start ett fpl med fulla fälltankar. Startvikt 7.300 kg. Beräknad rullsträcka 1650 m enl SFI diagram.

b) Start ett fpl med 200 liter i varje fälltank. 4 x 170 akanpatroner och 8 15 om arak. Startvikt 7.500 kg. Beräknad rullsträcka 1850 m enl diagram.

De långa rullsträckorna beroende på fältets höjd över havet (700 m) och temperaturen, som vid tillfället var 22^oC. Dessa faktorer förlängde rullsträckan med 32% mot normala förhållanden i Sverige.

Starten skedde ba 30, som lutar något utför. Någon svag medvind rådde. De beräknade rullsträckorna visade sig stämma nästan exakt.

2.passet startade roten med fulla fälltankar, nu ba 12 och i motvind ca 3 m/sek. Lättning skedde då 500 m av banan återstod.

Sammanfattning: Vid vindstilla och med temperaturer upp till 25^oC får last enl b) betraktas som ett maxvärde.

För att kunna klara start med maxlast (som b) fast med fulla fälltankar) = 7910 kg en maxtemp av 20^oC en motvind på 5 m/ (18 km/tim) för att start skall kunna ske med acceptabel marginal.

1100. Det framkom att varken ambulans eller brand- och räddningsfordon fanns på flygplatsen. De var inlämnade för rep på ett kongolesiskt garage i staden. P g a afrikansk arbetstakt var det osäkert när dessa fordon kunde bli klara.

Ringde nigerian opc och ordnade så att enheterna tas in på det nigerianska garaget, vilket innebär snabbare reparation.

Räddningsberedskapen löstes tills vidare provisoriskt med egen jeep, räddningslåda och lånad eldsläckare.

1300. Meddelande kom att FN-fotografen Basil Zarev skulle komma till F22 under onsdagen.

1900. CF22 återvände från sitt besök i Leo. Genomgångar och avlämningar på Guesthouse.

18/10 1961

Två rotepass avverkades.

Diagramflygning för radarn på 7000 4000 m med nedslående resultat. Stationen tar dock bättre på låg höjd.

På 3000 m hade flygplan följts upp till 170 km avstånd.

Jet procedure – systemet provades och konfirmerades. 2.passet gick fyren ur. Sättfyren fungerar heller inte.

Passen startades nu med fulla fälltankar som rutin.

Den annonserade FN-fotografen kom inte.

Stor och viktig händelse för förbandet. Ett stort och bra förrådsutrymme erhölls, dock efter långa och ihärdiga förhandlingar.

Läget beträffande förläggning och transportmedel har inte förbättrats något sedan F22 anlände till Luluabourg. Fortfarande disponeras bara tre fordon. Detta hämmar våra möjligheter att få allt i så god ordning som vi vill.

Förbandets spirit är dock på topp och svårigheter övervinnes med gott humör och kampvilja.

På flygstyrkan visst förberedelsearbete inför öv Lampells aviserade besök under morgondagen.

19/10 1961

Fm. Ingen flygning eftersom hela förbandet ägnade sig åt att flytta materiel till det nya förrådet. Fortfarande saknar vi möbler till våra "expeditioner" i stora förrådet. De lär vara under tillverkning.

Den eftertraktade gaffeltrucken låses in varje natt i Sabenaförrådet. Everstål underhandlade med Sabena-direktören och vi får i fortsättningen låna den.

Två nya däck ordnades till Landrovern.

Öv Lampell kom inte. Missförstånd ang DC3 hämtning.

2300. Meddelande att C46 anlänt med last för F22. Beredskapsstyrkan ut. Gaffeltrucken åter inlåst! ! ! ! ! Låset klipptes av.

20/10 1961

Fm. Två rotepass avverkades, omfattande; diagramflygning radarn, som fortfarande tar dåligt på hög höjd, procedure och lågflygning.

1245. Tpfpl anlände från Leo med en truck till F22 och post ! ! !

Markstyrkan vaccinerades mot tyfus.

Anhållan anlände från president Mukenge om uppvisning i samband med president Kasavubus besök i Luluabourg. Tid för uppvisningen = måndag kl 1000.

2030. Beredskapsstyrkan till fältet för att lossa anländ C46 med ryssja och delar till radarn.

21/10 1961

1030. Vid bilkollision utanför lägervakten skadades korpral Lundh i huvudet. Lundh togs in på Indiska sjukhuset. Skadan var inte av allvarlig karaktär.

1245. Kanadensisk Cll9 anlände från Leo med ännu en truck till F22. Fpl hade fått utfall av ena motorn.

Meddelande att öv Lampell anländer på tisdag.

1630. President Kasavubu anlände till Luluabourg. Han möttes på flygplatsen av stort uppbåd prominenta personer och flera förband paraderande ANC-trupper och nigerienare.

22/10 1961

CF22 på lunch hos president Mukenge. Kasavubu hedersgäst. Även president Kolondji (för Sydkasai) var närvarande.

Everstål överenskom om en flyguppvisning för Sydkasai i Bakwanga tisdag kl 0900.

1815. Cocktailparty hos general Goulson. President Kasavubu hedersgäst. Från F22 El och Na. Vid ett samtal med El uttryckte president Kasavubu sin tacksamhet över de svenska insatserna i Kongo.

Hjälmarna målade !

23/10 1961

Det regnade mycket kraftigt hela natten. På morgonen rådde oflygbart väder med dimma. Den planerade uppvisningen för president Kasavubu kunde därför inte genomföras som planerats kl 1000. Uppvisningen flyttades till eftermiddagen.

1330. Uppvisningsprogrammet tränades.

1700. Efter väntan hela eftermiddagen startade vi flygningen kl 1720. Dessförinnan hade FN-fotografen Basil Zarev tagit en hel del film. Under pågående uppvisning anlände Kasavubu mycket lämpligt. Av den anledningen får uppvisningen anses som mycket lyckad trots att alla moment inte "klaffade" helt för gruppen.

24/10 1961

0900. Uppvisning Bakwanga i samband med president Kasavubus besök i Sydkasai. Uppvisningen utfördes med rote.

Efter 17 dagar i Luluabourg erhöll CF22 ett skrivbord och en stol.

1100. Öv Lampell, Brig Nordström med stort party anlände.

1130. Uppvisningsroten gjorde sitt program.

1400. Genomgång för de inspekterande. Ett tvärsnitt av tjänsten presenterades.

1600. Öv Lampell flög ett pass.

1900. Middag och fortsatta diskussioner inom F22 ledning till kl 2330.

25/10 1961

0800. Öv Lampell, Everstål, Wrengel, Bre och Bjö flög med C46 till Elisabethville och Kamina för rek.

Två rotepass genomfördes omfattande anfall mot långsamgående mål, procedure och lågnavigering. Parkerpennor köptes billigt på PX-shopen.

1820. Öv Lampell med sällskap återvände.

26/10 1961

0900. Öv Lampell och Nob utförde en övningsattack mot Port Francqui. Andra passet samma övning av Na och Bjö. Flygningen utfördes på den nya kartan, som visade sig vara bra.

1430. Lampell, El, Bre och Nob samt två man ur markstyrkan flög med en av våra DC3 till Leo för att ordna många detaljer, bl a materiel för att kunna märka om flygplanen.

Enl anlänt telegram skulle Lampell och Everstål närvara 0900 27/10 vid möte med FN publicity avd.

De fyra piloterna flyttade in i en villa, vilket de var mycket belåtna med.

27/10 1961

Två rotepass omfattande attackövning mot Tshikapa och anfall mot långsamgående mål samt procedure.

1030. Tillsammans med mj Andersson inspektion av F22 blivande villor. Enligt uppgift från Mr Wood HQ skulle villorna vara i det närmaste klara. Det gällde fyra villor och läget var i verkligheten följande:

Vi erbjöd oss hjälpa till med arbetet, men det fick vi inte p g a att arbetet var kontraktat. Vi är i Afrika och Kongo, där allt tar lång tid.

1430. Nigerianska vaktchefen gavs direktiv om hur vakttjänsten bör ordnas.

1500. General Mobutu besökte F22. Vi visade lilla uppvisningsprogrammet = visning av flygutrustning, uppvisningsroten och visning av fpl.

28/10 1961

1100. HF-förbindelse klar, innebärande direktkontakt med Leo och Elisabethville. Kamina skall tillkomma. Denna operativa förbindelse innebär en väsentlig förbättring i våra kommunikationer.

1130. 50 sängar och kuddar med örngott omhändertogs efter att ha legat ute på flygfältet i tre dagar.

1300. En principfördelning gjordes på de fyra villorna.

1500. Stor glädje inom förbandet. En postsäck anlände med mycket post.

1600. Mj Lind återvände från Sverige med utrustning till våra villor. Detta innebär att det gick snabbare att få ner utrustning från Sverige än att ställa några hus i ordning här.

29/10 1961

Lugn och behaglig söndag till kl 1600, då det meddelades att ett fpl skjutits ned vid gränsen till Katanga. Fem vita män hade omkommit. Några direktiv från Leo gick ej att erhålla. Flygstyrkan och beredskapsomgången ut till fältet.

Flygplanen laddades enl följande:

En rote fulla fälltankar + full akanlast.

En rote fulla fälltankar 4 x 107 akan och 8 x 795 cm rak per fpl.

Flygplanen spreds mera.

Under kvällen omöjligt att få klarhet i läget.

Följande beredskap beslöts att gälla vid gryningen 0530:

Den här omtalade beredskapshöjningen genomfördes på 2 tim 15 min.

Med Leo överenskoms om passning på HF-en från 0330 Z-tid.

30/10 1961

0530. Tjänsten påbörjades med beredskap enl dagbok 29/10.

Ingen förbindelse med Leo trots gårdagens överenskommelse.

1000. Beredskapsroten startades och fick order gå ner till gränstrakten för patrullflygning på 3000 m.

CF22 var och diskuterade läget med Goulson, Mobutu och öv Ndjoku. Mobutu vill att vi skall anfalla på de baser varifrån de bombande fpl opererar.

1540. Beredskapsroten startades mot ett snabbt företag söder fältet. Spännande ledning ut till radarns maxräckvidd = ca 18 mil, där både mål och jakt tappades. Jakten var då inom 20 till 25 km från målet. Roten kom i luften på 7.5 min efter order.

1750. Radarn såg eko 5 mil från basen. Beredskapsroten startades. Vi hade gjort en del omdisponeringar och roten kom i luften på 4 min, trots att förarna uppehöll sig i omklädnadsrummet. Kontakt med företaget erhölls över fältet efter kombinerad radar och optisk ledning. Det var en ONU C46.

1830. Order om beredskap från Leo = en rote i 15 min från gryningen.

Denna händelserika dag var framförallt RADARNS dag, som härmed visade sig kunna fylla sin funktion på ett effektivt sätt.

31/10 1961

0530. Beredskap enl order.

1000. Roten startades och var i luften på 4 min. Starten var samtidigt en demonstration för överste Kavanagh, som blev mycket imponerad över vår beredskap.

Under passet utfördes en kontaktövning med radarn.

1130. Nya rapporter om bombningar i gränstrakten. Överste Kavanagh (tillhör nigerianska bataljonen) ville att vi skulle anfalla fi baser. Han trodde att ett sådant tillstånd skulle komma under dagens lopp.

F22 var beordrat att utföra två jaktsvep i gränsområdet. Det första jaktsvepet gjordes som skydd för två hkp och en Beaver som gick till Mwene Ditu för att hämta sårade. Tidsbestämningen stämde bra. Just när hkp landade kom roten in över fältet. Roten låg kvar över fältet i 35 min tills hkp startade. Inga sårade fanns att hämta, de hade sänts med landsvägstransport på förmiddagen. Operationen som sådan får dock anses lyckad och gav erfarenheter om denna typ av mission.

1600. Vid landningen förelåg klara direktiv från HQ Leo om vår rätt att bruka vapen.

1645. Det andra svepet startade. Flygningen utfördes utan passager.

1700. Livlig meddelandeutväxling på HF-en. Order erhölls till nigerianska bataljonen att sända en pluton till gränstrakterna som skydd för en samverkanssektion, som kommer att utsändas av Fighter Ops HQ Leo. Denna order ändrades sedan så att företaget senarelades 24 tim.

Många meddelanden utväxlades på HF-en. Under morgondagen skulle i princip ett flygplan kontinuerligt ligga över gränstrakterna. Detta ordnades som en samövning med Canberras och J29:or. Härvid kommer Canberras att landa Luluabourg och betjänas. Liten markstyrka från indiska skvadronen kommer med tp-flyg. Begränsad utbildning av vår markstyrka för betjäning av Canberras planlades. Vissa problem i samband med tankningen kan skönjas.

1/11 1961

0530. Beredskapen startade enl order. Dimma rådde på morgonen, därav ingen flygning.

103S. Två Canberras landade.

1100. C46 med öv Lampell och liten indisk markstyrka landade.

Ett mycket kraftigt regn började och höll på till kl 1400. De planlagda patrullflygningarna vid gränsen fick inställas.

1730. C46 startade till Leo. Canberras stannade p g a tveksamt väder i Leo.

Dagen karaktäriserades av jakt efter förmannen på drivmedelsanläggningen. Eftersom det är helgdag här lyckades vi inte få fram bränsle från anläggningen, utan Canberras måste tankas från fat.

1650. En 29:a startade och utförde patrullflygning i gränstrakterna.

Avsikterna för morgondagen: ett fpl i gränstrakten kontinuerligt. Samgående mellan Canberras och 29:or

2/11 1961

0530. Beredskapen startade enl order.

Under natten hade det varit mycket oroligt i staden, eftersom ANC hade gjort en serie arresteringar. Man hade gått mycket brutalt till väga. Folk hade våldtagits och slagits. Bakgrunden lär ha varit, att man ville ha tag i en spion med radiosändare.

Besvären med bränslet fortsatte. Under dagen skulle bara 7000 liter kunna anskaffas och eftersom Canberras behövde 20000 liter, beslöts att de inte skulle landa på Luluabourg efter företag utan gå hem till Leo.

Under dagen gjordes enbart två flygpass med en 29:a varje gång. Det var lugnt i gränsområdet och ingenting kunde iakttagas. Bränslesituationen hade inte lättat och på kvällen hade vi ett fpl, som ej var tankat.

På UN Guest House var det många belgare som sökt skydd hos FN.

3/11 1961

0530. Högsta beredskap (5 min) som vanligt med en rote.

Bränsleförsörjningen räddades genom att vi klarade ut att negrerna tryckte på fel knapp, när de skulle starta motorpumpen.

Under dagen hade vi nästan kontinuerlig flygverksamhet över gränsområdet.

En DC3 låg där tre timmar och spanade. Vi utförde 6 flygplanföretag. Ett av dessa var skydd av två hkp, som landade i gränstrakterna för att försöka erhålla upplysningar om de av ANC rapporterade bombningarna. Det går många rykten om dessa bombningar, men det är svårt att få faktiska upplysningar. Ingen fientlig verksamhet kunde iakttagas.

Den höga beredskap som vi haft i flera dagar börjar bli tröttande, men tack vare uppdelningen i två styrkor går det ganska bra. Emellertid måste vi ha mer personal om denna beredskap skall hållas längre tid.

4/11 1961

0530. Högsta beredskap med ett flygplan.

Under dagen utförde vi 5 fplföretag. Två DC3 var över gränsområdet och spanade större delen av dagen. Allt var lugnt.

Det har varit någon form av slag nere i Katanga och ANC-trupperna, som hade trängt in i Katanga lär ha blivit slagna ordentligt.

Man är nu rädd att de demoraliserade ANC-trupperna skall komma hit och det skall bli ännu mera trubbel än för ett par dagar sedan. Vi sände en 29:a på spaning längs järnvägen, för att se om de var på väg. Denna spaning begärdes av general Goulson.

F22 besöktes under dagen av norske försvarsministern och general Bull.

5/11 1961

0530. Beredskap med ett fpl.

Under första passet såg vi att katangeserna hade sprängt järnvägsbron över gränsälven.

1500. Två Canberras med markstyrka anlände för att lösa av oss ett par dagar från beredskapen och flygningarna.

Allt var lugnt under dagen.

6/11 1961

0530. Beredskap och flygningar i vanlig omfattning. Två DC3 över gränsområdet. En Canberra på förmiddagen och en på eftermiddagen över gränsområdet.

Ingenting rapporterades.

En DC3 kom från Leo med ny HF-sändare och en mycket innehållsrik postsäck till efterlängtad och välkommen.

7/11 1961

Som vanligt hade vi en DC3 på förmiddagen och en på eftermiddagen över gränsområdet. Dessa hade ingenting att rapportera.

5. och 22. sqd delade på beredskapstjänsten under dagen.

HF-anläggningen ännu inte i funktion, varför vi inte kan ha kontakt med DC3 från Fighter OPS.

En Canberra gick till gränsområdet under eftermiddagen.

På kvällen hade indiska och svenska flygstyrkorna trevligt improviserat party tillsammans.

Under dagen gick en DC3 till Leo med Kasai president Mukenge och den militära FN-ledningen i Luluabourg för att dryfta läget på högsta nivå.

8/11 1961

Liksom föregående dag delade vi och indierna på beredskapstjänsten. Indierna började en timma för sent.

Meddelande kom att en C46 var på väg med stor samling av FN- och Kongoledare. Även ÖB, general Mac Keown, var med.

Vi mötte, genom radarns ledning, med eskortrote på 120 km avstånd, vilket uppskattades.

Emellertid var president Mukenge kvar i Leo, så den avsedda samlingen kom ej till stånd. Inte heller hade man lyckats sammanträffa i Leo. En ganska signifikativ bild av kongolesiskt stabs- och regeringsarbete.

1320. Under en samling med FN-ledare inkom ett meddelande att Katangaflyg skulle bomba Luisa (150 km härifrån) kl 1500. Övlt Everstål utlöste start av vår beredskapsrote. Den var fem minuter senare över HQ väg mot Luisa. Denna beredskap imponerade storligen. Roten kom till Luisa i tid, men som vanligt falskt alarm. Allt var lugnt.

Vid middagstiden återgick de båda Canberras till Leo. Två andra skall komma i morgon.

Två operatörer, sergeanterna Ericsson och Cedring, tillfördes förbandet för tjänstgöring i OPS centralen. Ett mycket behövligt och efterlängtat tillskott.

9/11 1961

Beredskap i normal omfattning. 22.sqd på förmiddagen och 5.sqd på eftermiddagen.

Två DC3 över gränsområdet som vanligt. Ingenting att rapportera.

Canberras anlände vid 13-tiden och övertog sedan beredskapen.

En mycket glädjande sak under dagen var att vi fick kontorsmöbler. Tre skrivbord och fjorton stolar. Även om det går sakta, så får vi lite grejor då och då och vi bygger så sakteliga upp våra lokaler och hjälpmedel. Vi möblerade var operationscentral och det blev både praktiskt och trevligt.

Under eftermiddagen hade vi ett längre strömavbrott vilket omöjliggjorde förbindelse med Leo.

10/11 1961

Under dagen erhöll vi meddelande att överste Lampell skulle anlända nästa dag med stort party. Han ville ha en föredragning på läget.

Flygningarna under dagen var av vanlig rutinkaraktär. Två DC3 till gränsområdet och en Canberra. Ingenting att rapportera.

11/11 1961

Lampell anlände med två indiska och två etiopiska officerare. Föredragning omfattande det allmänna läget, operationscentralens utbyggnad och operationernas förlopp, genomfördes.

På kvällen mindre party i CF22:s villa för gästerna.

12/11 1961

0830. Lampell med representanter från de tre sqd startade med en DC3 till Albertville för att klara ut om vi kan operera från den basen, om läget skulle fordra det.

Omedelbart före starten fick vi höra att Albertville var taget av ANC. Detta hade bl a sagts i Brazzaville radio. Emellertid börjar vi bli ganska skeptisks mot icke verifierade uppgifter och Lampell bestämde att vi skulle starta och före landningen tala med air detachement com, major Appelqvist, och på det sättet klara ut läget. Allt gick enligt plan och när vi kom i närheten av Albertville fick vi veta att allt var lugnt i staden och att man inte sett till några ANC soldater. Typisk Kongo-underrättelsetjänst! ! !

Vi klarade ut att vi med vissa inskränkningar i lastalternativen kan operera från den relativt korta banan = 1750 m.

Albertville var en vacker liten stad och vi besåg den såväl från bil som hkp. Bl a såg vi den sönderskjutna gendarmecampen, som förstördes under oroligheterna i mitten av september.

Före vår avresa till Albertville gjordes som demonstration en start med en 29-rote. Den första 29:an kom i luften på 3½ min. När roten kommit i luften kom det rapport om att MASUIKA hade blivit bombat. Roten gick dit, men ingenting onormalt kunde iakttagas.

13/11 1961

Under återflygningen från Albertville flög vi över Kongolo. Där stod ett vitt, enmotorigt flygplan - troligen en Do 27.

1100. På Luluabourg hade just hög beredskap anbefallts eftersom rapporter hade inkommit att två italienska C 119-besättningar hade tillfångatagits i Kindu av ANC-trupperna där. Canberras hade 30 min och 29:orna 60 min beredskap. HQ Leo använde förbanden som ett påtryckningsmedel.

Under eftermiddagen utförde överste Lampell en flygning till Kindu. Vädret var emellertid så dåligt, att han inte kunde iakttaga någonting.

Missionsorder för 14/11 innebar fortsatt stand by för Kindu.

På kvällen diskuterades läget på förbandet. Fortfarande har vi inte fått ett på långt när godtagbart fordonsläge, trots att vi varit här i mer än fem veckor och nu har mycket hög beredskap och därmed mycket stort behov av fordon.

14/11 1961

Hela dagen beredskap för Kindu. Lampell patrullflygning vid gränsen.

Vi har nu tre besättningar for DC3 operationerna. En argentinsk och två indiska. När den argentinska besättningen briefades framkom att det rådde vissa problem med befälsförhållandena bland dessa besättningar. De ville inte ta order av varandra. Detta löstes så att de får besättningsvisa order från OPS.

1600. Överste Lampell flög till Leo med en 29:a, som vi skall hämta i morgon.

15/11 1961

Order från Leo att sända tillbaka DC3 211 och två besättningar. 211 klar för översyn. Nu har vi en DC3 och en besättning (indisk) kvar för de närmaste dagarnas operationer. Vi har nu släppt gränsoperationerna och står enbart för Kindu-missionen.

1130. Beaver startade med pilot och mekaniker för att gå till Leo för återtransport av J29.

1400. DC3 211 startade till Leo.

Under eftermiddagen kom meddelande om att italienarna i Kindu försvunnit och den lokale ANC-översten visste inte alls var de var. Detta betyder - enl vad vi alla tror - att man dödat dem.

1600. Order kom från Leo att vi skall skifta till 15 cm (tunga) raketer på två 29:or, samt att vi skulle vara beredda för ordergivning sent på kvällen. Överste Lampell beräknade komma hit under kvällen.

Vi fick veta att förhandlingar på högsta nivå pågick i Leo. Hela kvällen passade vi förbindelsen till Leo och kl 2330 fick vi meddelande att öv Lampell hade startat med vår C46 och skulle hålla ordergivning här i OPS 0200.

16/11 1961

0134. Överste Lampell anlände med C46.

0230. Ordergivning för Kindu-missionen, som avses äga rum i dag. Avsikten med missionen är att få tillbaka de tretton italienarna och om de är döda få ett besked.

Principen för operationen är att Lampell flyger till Kindu och förenar sig med Malayakompaniet. Från platsen skall han sedan ge ANC ett ultimatum att inom en timma återlämna fångarna. Vi kommer samtidigt att få startorder och om ANC inte svarar skall vi anfalla deras camp, när tiden är ute.

0420. Öv Lampell startade mot Kindu.

0700. 30 min beredskap intagen med två Canberra laddade med 4 x 200 20 mm och två 29:or med startvikt 7600 kg innebärande 8 x 15 cm srak, 4 x 107 20 mm samt 300 liter i varje fälltank.

Tiden mellan 0700 och 0900 ägnades åt att uti de yttersta detaljerna finslipa förberedelserna för företaget. Operationen hade getts två täcknamn.

"Umbrella" = jaktskydd över Kindu om Malayatrupp skall flygas in från Goma.

"Roma" = anfallsorder. Mål = ANC camp och HQ samt Malaya offmäss där ANC lär hålla till.

Lampell kommer om möjligt att vara i luften och dirigera oss. Anfallet kommer att utföras av en grupp bestående av två Canberras och två 29:or. I sanning en ovanlig grupp.

Dagen gick under beredskap. Vi fick inga informationer från Leo. Lampell skull ge oss order genom Leo.

Från Albertville kom ett meddelande att tre DC4 startat från Goma med förstärkning till Kindu. Man begärde Umbrella och eftersom det inte gick att komma i kontakt med Fighter OPS Leo beordrades start två Canberra. Just när motorerna gick fick vi kontakt med HQ som förbjöd start. Denna stoppades.

Under dagen ändrades beredskapen till en timma. Under eftermiddagen förstärkte ANC vakten och började iakttaga en hotfull attityd.

1450. C46 återkom med en trött och besviken Lampell. Han hade genomfört det hela enl program. ANC hade fått sitt ultimatum och två timmars respit. Meddelande om "Roma" hade emellertid inte nått oss och det var heller inte väsentligt eftersom anfallstillståndet i sista stund inte gavs.

Det var uppståndelse på basen. ANC-översten kom ut, men pratades tillrätta. ANC-soldaterna stod med fingret på avtryckaren. ANC förbjöd vidare flygning med jeten.

Vi kände oss maktlösa, besvikna och fruktade för vår och hela förbandets säkerhet. Vi är sannerligen utlämnade till dessa nyckfulla ANC-trupper, när vi är här utan kraftigt skydd på marken.

På kvällen sade man i de svenska nyheterna att de tretton italienarna dödats.

17/11 1961

Chefen för ANC-vakten meddelade att flygning inte fick företagas med jetflygplanen. Han sade till både på OPS och uppe i tornet. Förbittring och ängslan lägrade sig över oss och vi rapporterade omedelbart till öv Lampell.

På morgonen stod förutom våra fem 29:or även fyra Canberras här. Alltså så gott som hela FN:s flygvapen i Kongo. Skulle det bli allvar nu så skulle ANC göra ett gott kap.

Everstål var uppe och talade med ANC-översten Ndjoku och han hade inte givit någon order att stoppa våra flygningar. Det oroande är emellertid att Ndjoku inte har sina trupper under kontroll. Förbudet hävdes och de fyra Canberras återgick till Leo.

Vi gjorde spaning runt fältet med hkp, men allt var lugnt.

Man var ängslig för oss i Leo och som vi förstod, så arbetades det för högtryck på högsta nivå för att rätta till vår situation. Önskemålet för oss alla är att få bort ANC och få hit kraftigt FN-försvar till basen.

18/11 1961

Premiärminister Adula, ÖB gen Mobutu, air commander Morrison och överste Lampell anlände. Fpl eskorterades sista biten av en J29.

Under dagen utverkades att ANC-vakten kom bort från fältet och att nigerianerna förstärkte sin vakt till ungefär kompanis storlek. Detta skedde kl 1700.

På morgonen kom det meddelande att en italiensk C 119 hade försvunnit på väg mellan Entebbe och Leo. Enligt order från HQ sändes en Canberra på spaning Lulu - Kabalo. Inget spår av C 119 under dagen.

En J29 startades för att gå till Lodja, där en av våra DC3 stannar kvar betydligt över den planlagda tiden. Allt visade sig emellertid vara i bästa ordning.

19/11 1961

Under dagen flögs det ingenting p g a det besvärliga bränsleläget.

20/11 1961

Den italienska C 119 återfanns. Fyra hade omkommit och sex var överlevande. Närmare omständigheter gick inte att få.

Under dagen kom meddelande att vi kunde gå tillbaka till operationell training. Beredskapen sänktes till 12 tim. Vi har nu haft hög beredskap i 21 dagar.

På kvällen hade flygstyrkan mindre party tillsammans med de indiska flygarna. Härvid överlämnade de en mycket vacker gåva till F22.

Det var en miniatyr av monumentet TAJ MAHAL som ligger endast 6 km från AGRA, som är detta Canberra-förbandets ordinarie bas.

(Vid ett tidigare tillfälle har Everstål överlämnat en J29-modell.)

21/11 1961

F22 har haft sin första fridag på tre veckor.

CF22 var på cocktailparty hos brig Goulson, som skall lämna Luluabourg. F22 erhöll nigerianska arméns minnessköld.

22/11 1961

En lugn dag. Ett roteföretag utfördes ner till gränsområdet Luisa Masueka. Ingenting kunde iakttagas, som tyder på stridshandlingar.

Canberran, som gick den östra routen rapporterade att en del Jeepar stod på ett tåg i Luputa jvgstn.

23/11 1961

Överste Ndjoko hade ringt till nigerianerna och meddelat att han befarade bombning mot Luisa. Överste Gavanagh hade tydligen utlovat vårt skydd, ty han ringde och ville att vi skulle flyga dit fyra gånger under dagen. Han blev mycket sur när det meddelades honom att vi höll på med ett träningsprogram och att vi max kunde kombinera en flygning ner till området med våra övningar. Dessa resultatlösa flygningar ner till gränsområdet ger ingenting för förbandet. Underlaget ang fiendens eventuella operationer har visat sig vara rena gissningarna.

Vädret var mycket dåligt under förmiddagen och det planerade passet - en samövning med Canberras - inställdes.

Leo tillfrågades om vi följande dag fick utföra en gränsflygning i kombination med våra övningar, vilket sanktionerades.

Överste Lampell meddelade att det följande dag skulle komma en kontingent etiopier. Dessa skulle undersöka sabreförbandets möjligheter att operera från Luluabourg. Alla har en känsla av att etiopierna gör för stora svårigheter inför en eventuell basering på vår bas.

24/11 1961

En Canberra flög ner till gränsen, men det var ingenting att rapportera. Den planerade samövningen med Canberra, 29:orna och vår radar - anfall mot snabba mål - gick inte så bra. Radarn tog dåligt den dagen p g a mycket molneko.

Två etiopiska officerare anlände for att kontrollera UHF-förbindelserna.

2000. Wingcommander Bhawnani anlände med flera off ur fighterunits för att i morgon flyga vidare på rekresa till Elisabethville och Kamina.

Som vanligt svårigheter med förläggningarna i staden trots att dessa var beställda tidigare.

25/11 1961

Mj Nanneson och lt Nordberg medföljde Wingco Bhawnani på rekresan till Eville och Kamina. Eville var en vacker stad. Vi blev briefade angående läget av flygbaschefen, en norsk major och senare av den indiske brigadchefen. Läget i Eville verkar kritiskt. UN är mycket illa sedda och det är ofta passager av olika slag.

Vi blev skjutsade i hkp över det flyktingläger, som den svenska bataljonen bevakar. Där rådde fruktansvärda förhållanden. Inom ett mycket litet område bodde 30.000 människor. Dessa består mest av balubaflyktingar som av UN skyddas mot lokalregering och lokalbefolkning. Mord och kannibalism lär höra till ordningen för dagen.

Banan är 2800 m lång, så det kommer inte att innebära några svårigheter för oss att operera därifrån med 29:orna. Trots att fältet ligger 1200 m över havet.

I Kamina träffade vi på originelle Hofvendahl. Vi blev briefade angående basen och försvaret. Som vi visste tidigare, så är Kamina en utmärkt bas i vad avser banor och flyg- och navhjälpmedel.

Hemma på basen i Luluabourg hade Canberras under dagen stått i beredskap för fotomission mot Kindu.

26/11 1961

Lugn behaglig söndag med strömavbrott, som innebar avbrutna förbindelser med Leo.

27/11 1961

Under dagen genomfördes en samövning mellan två 29:or och ett indiskt ACT-team (Air contact). Den indiske kaptenen har visat sig vara en synnerligen svårgripbar herre. Övningen får anses lyckad och principerna för sådan samverkan är nu godtagbart klara för F22.

Bränsleläget är fortfarande problematiskt. Påfyllningen per järnvägstransport fungerar ej.

Flygplan Gustav togs in på översyn. Det är den första översyn som göres och den färdigställda tillsynsplatsen i Air Brousse:s hangar verkar fältmässig och tillfredsställande.

Everstål återkom efter ett längre besök i Leo. Med samma flygplan kom en mindre markstyrka etiopier, eftersom en Sabre skall komma i morgon och utföra start- och landningsprov.

28/11 1961

Det har kommit en bra brandbil till basen. En efterfrågad och välbehövlig förstärkning.

En Sabre med mj Getatsur landade. Det verkade inte, som det skulle vara några svårigheter för Sabren att operera från Lulua.

P g a det dåliga bränsleläget flög vi ingenting.

Vid middagstid började ett regn, som vi aldrig tidigare sett maken till. Efter ett par timmar stod hela trakten under vatten. Detta var således de omtalade afrikanska regnen, när de är som värst. Marken är emellertid mycket receptiv. Bara någon timma efter regnet kunde man inte se några spår efter syndafloden.

29/11 1961

Fordonsläget är sedan några dagar tillfredsställande. Vi har fått fordon från nigerianska HQ, som skall flyttas.

Ingen flygning fortfarande p g a bränsleläget. Tjänsten avbröts något tidigare.

Överste Lampell anlände och berättade att läget i Goma hade skärpts.

Piloterna bjöd på trevlig middag i sin villa under kvällen.

30/11 1961

Överste Lampell inspekterade våra anordningar bl a för översynsarbetet samt fick en orientering om nigerianernas försvarsplan gällande basen.

Bränsleläget håller på att lätta p g a inflygning av bränsle i fat. Ett flygplan gjorde en rutinspaningsflygning till gränstrakterna. Inga iakttagelser av vikt.

Överste Lampell återvände till Leo åtföljd av major Nanneson.

1/12 1961

Sedan några dagar tillbaka har F22 tillförts en ny pilot, fältflygaren "Skräcken" Olsson, som tillhört F13. Han har tidigare tjänstgjort på Light Aircraft. "Skräcken" gjorde i dag sin återinflygning på 29:an efter ca ett års uppehåll. Allt u a.

Ett rotepass stridsmässig flygning utfördes också.

1950. Meddelande om att CFF var i nöd. OPS bemannades. Radarn gjorde snabb utryckning, men kallades för sent. Fpl var redan ur radarns räckvidd. CFF hade varit ute på en rekflygning. När det skulle landa Luluabourg inträffade ett strömavbrott och CFF flög bort sig. Det hela blev mycket dramatiskt. Sista meddelandet från flygplanet hade kommit 1950 och det sade att de endast hade bränsle för fem minuter och var tvungna att nödlanda.

Erforderliga order för morgondagens efterforskningar gavs.

2/12 1961

4 hkp, 4 J29, 3 Canberra, 3 DC3, 2 DC4, 1 Otter, 1 Beaver samt en C119.

Total flygtid blev 88 timmar och den avspanade ytan så stor som Götaland. Allt utan något spår.

2210. Över Singelsiden kom meddelandet från Air OPS Leo att CFF funnits i Angola i närheten av staden Portugalia ca 250 km från Luluabourg. Besättningen oskadd.

3/12 1961

Under dagen spanades det med DC3 och Otter i angivet område i Angola utan resultat. Inga uppgifter gick att få från Angola. Kapitlet CFF började bli allt mer mystiskt.

Ingen flygning med 29:orna, eftersom de 8 flygtimmar som lagts på efterspaningarna tagit hårt på bränsleförrådet.

4/12 1961

Två 29:or samövade med AGT-teamet. Lt Nordberg ingick i det indiska teamet som flygexpert. Samarbetet gick bra och den indiske armékaptenen sade att det kort som togs av teamet och Nordberg skulle publiceras i indiska tidningar, som kuriöst exempel på indiskt-svenskt samarbete. Vi får väl se till att det även kommer de svenska tidningarna till godo.

Allt är tyst om CFF. Spaningar och diplomatiska kontakter har inte givit något besked om CFF öde. Det hela blir mer och mer en mystifikation.

På kvällen sade man i de svenska nyheterna att såväl besättning som flygplan var helt oskadda i Angola och att flygplanet skulle flygas tillbaka till Leo. Flygplanet hade ju tvingats nödlanda i mörker. Ett mirakel hade tydligen hänt.

5/12 1961

Läget i Eville utvecklade sig under dagen till öppna strider.

Jeten skall förmodligen sättas in.

F22 får order att vara klara för ombasering till Kamina.

Under eftermiddagen kommer meddelande från Leo att transportflygplan kommer att ställas till F22 förfogande på Luluabourg tidigt nästa dag.

Flygplanen laddas med akan och raketer och flygstyrkan beordras vara samlade för ordergivning 0630 då mj Nanneson skall komma från Leo med order.

6/12 1961

Nanneson landade 0750 lokal Lulutid. Ordergivning till kl 0900.

En rote skulle anfalla Kolwezi flygplats och en rote Jadotville flygplats. Därefter landning Kamina.

Det femte flygplanet, som stod på tillsyn skulle hämtas ner till Kamina senare. Efter företaget snarast beredda för nytt företag.

Starten skedde i grupp 0926. Anflygningen skedde mest i moln på 8000 m. Efter 43 min plats Kamina varefter rotarna fortsatte på död räkning mot respektive mål.

Kolwezi-roten (Nanneson/Björklund) fick marksikt strax väster Kolwezi, men kunde p g a det mycket dåliga vädret inte ta sig fram till flygfältet. Som andrahandsmål besköts ett lokomotiv, i tre anfall.

Roten till Jadotville hade bra väder, men kunde inte hitta några mål på flygfältet SW Jadotville.

Landning Kamina programenligt efter nästan två timmars flygtid med 200 - 300 liter kvar.

Det uppstod problem med tankningen. Transporten av markpersonalen till Kamina hade gått utan anmärkning.

Kl 1415 Z (lokal 1615) klart för nytt företag. Nanneson/Brege anföll Kolwezi, där tidigare under dagen en Canberra hade skjutit sönder en Fouga. När vi kom dit stod två tpfpl sönderskjutna på plattan. Ett brann. Vi besköt hangarer, TL-torn, tankbilar och cisterner. En hkp förstördes. En Canberra var där samtidigt och antände en stor bränsleanläggning några kilometer från fältet. Vår andra rote, som skulle få mål i Elisabethville efter anmälan för ACT utförde flygningen enl order, men blev inte anvisade några mål.

Efter företaget mot Kolwezi visade det sig att båda flygplanen blivit träffade av två skott vardera från 8 mm ksp. Fpl C blev tills vidare unservicable.

7/12 1961

Roten Jansson/Olsson anmälde sig för ACT-samverkan över Eville kl 0940 Z. Besvär med frekvenserna. Order spana efter lv-kanon Ö fältet. Såg ingenting. Fick order skjuta akan 2.5-3 km öster fältet.

Roten Nanneson/Björklund uppgift strafing Kolwezi Jadotville. På Jadotvilles norra flygfält anfölls två hangarer, som var stängda. Den ena fattade häftigt eld. Fpl eller bränsle måste ha funnits där.

1355 Z. Roten Brege/Nordberg anföll med 16 tunga raketer ett amförråd i Eville. Förrådet förstördes. Ingen motverkan.

1510 Z. Roten Nanneson/Jansson anföll Lufira bridge. Under andra dykningen kunde luftvärnseld iakttagas från marken. Anfallen mot bron avbröts och luftvärnet nedkämpades med tre akananfall. Härefter fortsattes raketanfallen mot bron, som dock inte träffades.

Mycket stora bränslemängder åtgår för dessa operationer för både 29- och Canberradiv. Fat flygs emellertid in så att bränsleförrådet håller sig kring 200000 liter.

Vårt raketförråd decimeras snabbt och i fortsättningen blir det mera restriktivt vid användandet av raketer.

8/12 1961

0709 Z. Olsson flög till Eville med en 29:a, landade, hämtade anfallsfotografier och lämnade kristaller till ACT. Allt u a.

0947. Nanneson utförde väpnad spaning längs vägen Manono-Mitwaba. Två lastbilar förstördes omedelbart söder Manono. I övrigt ingen verksamhet på vägen till Mitwaba.

1419. Nordberg ACT-samverkan Eville. Målet var radiostationen, som sattes ur funktion.

1450. Brege strafing Manonovägen. 3-4 mil söder Manono förstördes fyra lastbilar.

Nanneson/Jansson till Lulu med CFA för att upp en del materielfrågor. Åter på kvällen.

9/12 1961

Under dagen genomfördes fyra roteföretag mot Manono, som hade rapporterat sig hårt ansatta av gendarmeri. Uppgiften var såväl att skydda inflygningen av nya trupper (täcknamn Sweetheart) som att medelst attackanfall bekämpa de anfallande gendarmerna. Provisorisk ACT-ledning anordnades med landande flygplan och indisk armékapten.

Många anfall gjordes och många bilar sköts sönder. Jansson/Olsson sköt en pansarbil 20 km Ö Manono.

På kvällen fick vi meddelande från Manono där man tackade för hjälpen och där man mycket nu förklarade sig mycket säkrare. Man skulle nästa dag sända ut en patrull för att fastställa om det var några fiender kvar.

10/12 1961

Under förmiddagen genomfördes två roteföretag åter mot Manono. Skydd av Sweetheart. I Manono körde nu UN-bilar omkring. Mål angavs av den indiske kaptenen via Sweetheart. Det måste emellertid varit enstaka skyttar ty inga mål kunde upptäckas. Manono behöver inte längre någon hjälp!

Nanneson/Björklund spanade under hemflygningen mot Kabongo. Stripen, som hade använts en hel del av katangeserna under det så kallade gränskriget, var spärrad med många utspridda tunnor. Söder fältet iakttogs en gendarmerianläggning med många fordon.

1138. Brege/Nordberg hade till uppgift anfalla inrapporterade truppsammandragningar i Kolwezi på väg till Eville. Även militärcampen skulle anfallas. Denna gick emellertid inte att lokalisera. Ett lok, en oljeanläggning och en transformatorstation besköts. (I radion sades det på kvällen att bränsleanläggningen innehöll en milj liter.)

1445. Nanneson/Björklund anföll camp Messart i Eville med raketer och akan. Bedömd god träffverkan.

På hemvägen strafing längs järnvägen. Ett tåg besköts 50 km NV Jadotville.

På kvällen erhölls meddelande från Manono, där det sades att inga fiender längre fanns runt staden. Våra anfall hade förorsakat stor skada runt staden och på fienden. FN-trupperna hade inte lidit någon skada. Manono var lagt till handlingarna.

11/12 1961

Genom misstag i orderutsändningen gjorde F22 inget företag under dagen.

Den hårt körda markstyrkan fick härigenom en välbehövlig andningspaus.

Vi hade tid att konstatera att Kamina har ett betydligt behagligare och friskare klimat än Lulu. Vidare upptäckte vi att PX-affären var av högsta klass.

På basen råder en sjudande verksamhet. Transportflygplan av alla slag landar och startar.

Det har byggts värn för flygplanen. Inom parentes kan sägas att katangesflyget under natten bombat i Eville.

12/12 1961

Intensiv verksamhet under dagen. Tre gruppföretag utfördes.

0546. Nanneson, Björklund, Jansson, Olsson anföll gendarmericamp 55 km Ö Jadotville. HQ och andra byggnader samt fordonsanhopning anfölls. Campen verkade tom. Under anfallen fick Jansson bortfall av hydraultrycket och vi befarade motverkan. Roten Jansson/Olsson beordrades återgå. Under hemvägen, strafing längs järnvägen, träffade Nanneson fem lokomotiv i Jadotville och NW därom.

0844. Nanneson, Brege, Jansson, Nordberg anföll åter campen i Jadotville. Na fullträff i HQ med 15 cm rak. Det blev ett stort hål i huset. Na/Bre följde järnvägen och Jan/Nob strafade längs vägen norrut.

Na/Bre träffade ett ellok på Jadotville jvgstn. En lastbil sköts sönder 20 km N Jadotville. På flygplatsen Ngule upptäcktes en camouflerad Dove. Denna anfölls och fattade eld i tredje anfallet (Na).

I Lubudi besköts i två anfall fyra lok som var indragna i lokstall.

I Luena besköts och träffades två ånglok, som stod ute på bangården.

I Kamina träffades ett lokomotiv som fattade eld.

Summa: HQ, en truck, en Dove och tretton lokomotiv. Så att säga full utdelning!

Jan/Nob kunde inte iakttaga någon aktivitet längs vägen Jadotville mot Mitwaba.

1252. Nytt gruppföretag startade. Na:s fpl startade ej. Tre flygplan Nob, Los, Bjö flög till Kienge för att anfalla inrapporterade truppsammandragningar. Inga mål kunde upptäckas.

13/12 1961

0515. Na/Bjö ute på banan för att starta mot Eville för att utföra flygskydd över Eville under tpflygs landning. Eville hade emellertid strömavbrott och dåligt väder varför tpfpl landade Kamina. Överste Lampell var med. Han var på väg till Eville för att förbereda vårt underlag inför våra slutliga anfall innan FN-trupperna skall ta Eville.

0900. Na, Bjö, Nob, Los flög till Eville och anföll restaurang Lido (troligen gendarmerinq). Huset träffades av fem raketer och blev svårt skadat. Andra roten anföll trupp, men det var svårt att finna mål i den angivna terrängen.

Intensiv verksamhet under dagen. Tre gruppföretag utfördes.

1405. Roten Bre/Los flög till Eville och anmälde sig för ACT. De fick inga bra mål, men anföll en vägspärr 4 km NW Eville.

Innan Lampell fortsatte till Eville, erhöll vi order för morgondagen, som innebar 20 min beredskap från 0600 med alla tillgängliga fpl laddade med alla tillgängliga raketer.

14/12 1961

Beredskapen enl order intogs. Kl 0900 Z fick vi order sända ner en rote till Eville. Den fick av ACT som mål ett gammalt flygfält söder om staden. Där fanns emellertid bara till synes tomma hus att skjuta på.

Beredskapen fortsatte, men kl 1500 Z ändrade vi beredskapen så att piloterna kunde uppehålla sig i förläggningen.

1800. Överste Lampell anlände. Han provade etiopernas jaktberedskap. Den gick förhållandevis bra.

Ordergivning hölls för morgondagen med flygstyrkecheferna. Planerna är att vi under morgondagen skall anfalla mål i Eville för att förbereda och underlätta arméstridskrafternas uppgift, som under den 16 dec är att omringa staden.

Två Canberras och fyra 29:or skall stå i 20 min beredskap från 0400 Z för dessa anfall mot Eville. Anfallen skall utlösas från Eville, där nu Forcecommandern finnes.

15/12 1961

Vädret var förhållandevis dåligt i Eville.

1200. Roten Jan, Los till Eville. Fick mål nya campen vid ett litet flygfält söder staden. Bra träffar i husen med 15 cm raketer.

1400. Roten Na, Bre till Eville för anfall mot Simbabryggeriet. Det var svårt att bestämma läget och ACT-ledningen gav inte mycken hjälp. Efter ca 10 min lokalisering anfölls bryggeriet och träffades med 4 tunga raketer och två akananfall.

1640. Roten Jan, Los startade för Eville. Då plané från 8000 m skulle påbörjas anmälde Bantham (ACT) regn och 300 m molnbas. Tvåan inget hydraultryck. Roten återvände till basen.

Det har i dagarna kommit en brandbil till Kamina.

Etiopiska sqd bestrider nu jaktförsvaret av basen med sina Sabres.

16/12 1961

Under dagen ingen flygverksamhet på sqd. Kriget håller på att mattas av. Markstridskrafterna har omringat Eville.

Vi hoppas att det skall bli fred.

Att anfalla hus inne i Eville är inte så populära mål.

Canberras gjorde ett spaningsuppdrag runt Eville, men vägarna var tomma.

17/12 1961

1500. Jan, Bre gjorde ett företag till Eville och anföll Union Munieres administrationsbyggnader, där fi förskansat sig. De träffade med flera raketer.

Canberras gjorde en spaningsflygning längs vägarna mot Kongolohållet p g a rapporterad aktivitet. Några bilar hittades, men inga större truppförflyttningar kunde iakttagas. Fpl hade emellertid fått en träff i stjärtpartiet av finkalibrigt vapen.

Sabres gjorde en spaningsflygning runt Kaminabasen. Allt var lugnt.

18/12 1961

Roten Nob, Bjö anföll Union Munieres byggnader. De besköt också toppen av en slagghög, där fi hade placerat vapen. Överste Lampell återvände till Leo.

Rykte att ryska flygplan skulle finnas på Sentery air field. Tempest (Canberra) spanade men ingen aktivitet på fältet.

Detta får anses typiskt för Kongo. Många rykten går.

F22 gjorde inget företag.

Vi går och väntar på upplösningen och hoppas få ombasera till Luluabourg och fira jul där.

20/12 1961

Under dagen gjorde vi ett Shamrock-företag (jaktskydd över Eville för landande tpfpl). Dessa företag börjar bli ganska meningslösa eftersom tpfpl inte håller sina tider.

21/12 1961

Ett rotepass Shamrock u a.

Besked från Lampell att vi firar julen i Kamina. Inte populärt, men vi startade genast förberedelsearbetet, vilket främst innebar att spåra våra julsaker, vilka kommit lite på avvägar. Läget klarades ut och CFF sändes till Leo för att hämta julsakerna och PX-varor. CFF fick motorfel och stannade i Lulu.

22/12 1961

På förmiddagen gjordes en helikoptertur över Parc National de l´Upemba. Vi såg fem elefanter.

Ingen flygning med jeten, endast beredskap.

Julsaker och PX-varor anlände med en C 124.

23/12 1961

F22:s specialjulkort anlände. I senaste laget.

Dagen ägnades åt julförberedelser.

Överste Lampell anlände från Leo.

24/12 1961

Julafton.

En spaningsflygning utfördes på vägarna norrut mot Kongolo med en DC3.

Ingenting av vikt att rapportera.

Julaftonen firades av F22 med en gemensam julfest. Vi sjöng julsånger och julevangeliet lästes. Julmaten, som kommit från Sverige, var utmärkt. Det blev en uppsluppen kväll med dans kring granen och mycket sjungande.

25/12 1961

En DC3 och en Canberra spanade. Inget av vikt att rapportera.

Juldagen var lugn och behaglig. Alla skandinaver bjöds på kvällen på kaffe hos ingbat. Före kaffet en liten andaktsstund i den lilla vackra barrackkyrkan.

26/12 1961

Annandag jul firas inte här.

Bre/Nob utförde spaning med DC3 upp till Kongoloområdet. Allt lugnt.

Vi kommer att få förstärkning på vapensidan med en tekniker och tre vpl. Kapten Jansson flyger i morgon till Leo för att ta emot dem.

27/12 1961

Na/Los utförde spaningsflygning med DC3 Kasongo-Kongolo-Nyunzu-Manono-Kamina. Ingenting att rapportera.

28/12 1961

Ett härligt sommarväder. Personalen badade i den utmärkta simbassängen.

Na/Nob utförde ett spaningsuppdrag med två 29:or Eville-Jadotville-vägen mot Mitwaba. En del trafik iakttogs, men inte av större omfattning.

Von Braun hade trevligt julrepresentationsparty.

Vi träffade en indisk överste, som varit i Manono, när vi understödde 8. och 9. dec.

Det avtalades att vi skall åka dit och studera verkan någon gång i januari månad.

29/12 1961

Lugn dag. Na och Lampell flög ett pass rekflygning till Kolwezi. Ingenting av vikt iakttaget.

Under dagen planlades en eventuell flygning över Eville att äga rum på nyårsdagen med fyra flygplan ur varje sqd.

31/12 1961

Nyårsafton firades av F22 med gemensam mindre fest i samlingssal i flygtjänstbyggnaden.

1/1 1962

Lugn dag. Lampell återvände till Leo. Vackert väder. Personalen badade i swimmingpoolen.

2/1 1962

Under dagen kom äntligen post till förbandet. Önskemål om rekapitulering klarades av. Elva man förklarade sig villiga att rekapitulera med tider varierande mellan 2 till 6 månader.

Kn Jansson utförde en kontrollflygning efter översyn u a.

Under dagen beslöts att från och med morgondagen förbandet skulle utföra operationell träning varje dag.

3/12 1962

Tjänsten började kl 0900. Kort breafing för flygstyrkan angående läget och planerna för den närmaste tiden.

Bre/Bjö flög ett pass omfattande stridsmässig flygning, koll av radarn och dess handpejl samt spaning mot Kilubi. Handpejlen gick ur funktion. Kilubi är det kraftverk, som skall förse hela Kaminabasen med elektrisk kraft. Det ligger ca 70 km norr om Kamina. Kraftverket är ej igång nu, varför elkraften erhålles från dieselaggregat. Dessa håller emellertid på att bli utslitna, varför man hoppas mycket på att så snart som möjligt få igång Kilubi. Det skulle innebära oerhört mycket för Kamina. Från luften såg kraftverket ut att vara u a. Den långa ledningen verkade också hel. Kilubi-verket är ej igång eftersom det ligger inom "fiendens" område.

CFF, som var i luften för räddningstjänsten, landade Eville och släppte av fj Olsson. Åtta man ur förbandet flög till Leo för att klara ut mest privata angelägenheter och få lite avkoppling.

4/1 1962

Under dagen flögs det ingenting, eftersom vädret var dåligt.

CFF gick till Luluabourg för att hämta reservdelar till hkp.

En stor del av F22:s julpost, som saknats länge, anlände idag.

5/1 1962

Ingen flygning under dagen. Markstyrkan gjorde sightseeing runt Kaminabasen.

Everstål flög till Leo for att tala med Lampell före hans resa till Sverige.

En minröjarexpert, major Bergman från bataljonen i Eville, kom hit och röjde ett mindre område. Det var det området där en svensk dödades och en miste benet i november månad.

6/1 1962

Trettondagen firas inte som en helgdag här. Ingenting av vikt företogs eller inträffade.

7/1 1962

Under dagen gick CFF till nationalparken med personal ur ingenjörsbataljonen. Man såg många elefanter. Den till eftermiddagen planerade turen för F22 markstyrka, måste inställas p g a dåligt väder.

8/1 1962

CFF gick till Luluabourg med personal för att klara en del problem med utrustning och materiel.

Ingen flygning med 29:orna under dagen.

9/1 1962

Ett rotepass op träning och en kontrollflygning genomfördes u a. Vi såg ett femtiotal elefanter i nationalparken.

CFF gick till nationalparken med vår markpersonal. De var mycket belåtna med turen.

Det rådde ett härligt sommarväder och personalen badade och hade det skönt.

10/1 1962

Vi hade en grupp 29:or i luften och det togs många fotografier från CFF.

Everstål återvände från Leo.

En Otter gick till nationalparken med dem som inte fått tillfälle tidigare.

CFE gick till Leo för att åtgärda en del småfel. Tio man ur F22 medföljde.

11/1 1962

Dåligt väder på förmiddagen = ingen flygning.

1800. Det kom rapport om att en C46, HP 312 hade försvunnit under en flygning Kamina - Luluabourg. En Canberra sändes ut på spaning, men kunde inte upptäcka någonting. Det blir mörkt kl 1900 här.

Vi ägnade kvällen åt att organisera efterspaningarna, som skulle starta i gryningen.

12/1 1962

0615. En rote 29:or sändes ut till sina avdelade ruter. En Canberra och två Sabres deltog också i spaningarna. Ingenting kunde upptäckas.

1026. Leo meddelade att HP 312 hade sänt ett meddelande, som hade uppsnappats i Luluabourg, där de talade om sitt läge samt att alla 20 ombordvarande var välbehållna.

Två hkp från Lulu och vår hkp här i Kamina hämtade hit alla från planet.

En J29 låg över haveriplatsen för fightercover när hkp var där.

Skepparn såg inte glad ut. Anledningen till haveriet var att fyren gått ut i Lulu och man hade bara bränsle för tre timmar vid starten från Kamina. När de inte kunde hitta fram till Lulu, vände man för sent och tvingades nödlanda utan att veta var man var.

13/1 1962

F22 hade en fridag.

14/1 1962

Under kvällen kom det meddelande att fightercover skulle utföras över Kindu nästa dag. Det är 640 km till Kindu varför endast Canberra kan utföra det företaget härifrån. 29:orna kan klara det med mellanlandning i Lulu.

Det verkar som om FN tänker utrymma Kindu. Det kan i så fall synas som en seger för de bråkiga ANC, men i själva verket blir Kinduområdet av med det stöd och allt underhålls som det innebär att ha FN där.

15/1 1962

En Canberra utförde fightercover över Kindu. 22.sqd ett rotepass op träning. CFF gick till Lulu med materiel inför den väntade ombaseringen. Två man ur F22 ställdes till förfogande i Lulu för att avhjälpa besvärligheterna med elström och vatten.

16/1 1962

Ett rotepass op träning, omfattande träning av speciell procedure för landning i mycket dålig sikt.

Nanneson till Leo för att klara ut tillstånden för oss att ombasera till Lulu. Förläggningen och maten här på Kamina kan inte längre godtagas. Förbandet måste få en ordinarie förläggningsplats.

17/1 1962

Ett rotepass op training.

Nej på ombasering till Lulu. Nu gäller det i stället att ordna acceptabla förhållanden på Kamina.

Na erfor att Leo inte är någon riktigt säker plats. Inbrott och röverier hör till ordningen för dagen. En av fördelarna med Kamina är att man känner sig säker här. Säkerligen den säkraste platsen i Congo.

18/1 1962

Brigadir Virgin besökte basen. Han möttes och eskorterades av två 29:or. Det uppskattades mycket.

Virgin hade samling med svenska personalen och där fick frågor rörande vår anställning i FN ställas.

19/1 1962

F22 ingen flygning.

Etiopierna gjorde recceflygning till Sola och Kongolo. I dessa trakter härjar ANC-myterister. Ett tjugotal missionärer och nunnor har dödats. Man upptäckte missionsstationer och byar, som var satta i brand.

El och Na använde dagen till att underhandla med den civila adm och ingbat angående villor till fighterförbanden. Problemet på basen är bristen på elkraft. Aggregaten börjar bli utslitna och det är bara ett fåtal, som fortfarande går.

20/1 1962

Canberras gjorde recceflygning till Kongoloområdet. De blev beskjutna med gevär från marken. Många hus i Kongolo hade brunnit upp.

Förmiddagen ägnades inom förbandet åt att fördela och inspektera de nya villorna. Vi hoppas på att få hjälp med ett kraftaggregat från Leo. Om vi får det kommer vi att få en utmärkt förläggning för hela förbandet i sammanlagt 10 villor, som ligger samlade.

På kvällen hade chefsvillan party för flygstyrkan och avdchefer från markstyrkan.

21/1 1962

En Canberra utförde recceflygning till Kongoloområdet. I övrigt lugn söndag.

22/1 1962

CFF startade 0500 till Goma för att skaffa grönsaker, som vi saknat här de sista två veckorna. För att erhålla grönsakerna fick CFF stanna i Goma till påföljande dag.

Två Sabres stod i 30 min beredskap för anfall mot Kongolo. Beredskapen sänktes vid middagstid till 90 min. Ingen start.

F22:s nye pilot, fältflygaren Börjesson, återinflögs u a.

Tre man ur flygstyrkan medföljde CFF till Goma, där de hade en angenäm dag. Goma var en vacker och lugn plats.

23/1 1962

Under dagen stand down för jeten. Dåligt väder. Det var f ö länge sedan det var en riktigt fin solskensdag. Kring julen var vädret klart.

CFF återvände lastad med grönsaker och möttes av jubel på basen.

24/1 1962

Ett pass instrumentflygning utfördes för att träna Börjesson. En del förberedelsearbete utfördes m h t morgondagens inspektion av air commendoren.

25/1 1962

Tjf air commendoren, brig Norström möttes av två eskorterande 29:or. Radarn gjorde fin kontakt. Inspektionen förlöpte u a enligt uppgjort program.

Den svenske postmästaren besökte basen.

En 29:a utförde jaktskydd när två hkp gick till vraket HP312. Allt genomfördes u a.

26/1 1962

Övlt Everstål kallades till Leo.

CFF gick till Lulu för att hämta ner materiel som kvarlämnats där.

27/1 1962

Ingen flygning.

Visst förberedelsearbete inför force commanderns besök under morgondagen.

F22 personal flyttade in i villorna.

28/1 1962

Överste Lampell anlände.

Force Commander gjorde kort besök på basen för att tacka styrkorna för väl genomförd Katangaoperation. Han möttes av en eskort bestående av två fpl ur vardera sqd. Företaget leddes av Na.

29/1 1962

Ingen flygning under dagen.

CFF gick sin måndagstur till Goma för att köpa färska grönsaker. Turen gick planenligt.

30/1 1962

Ett rotepass utfördes för att träna Börjesson.

Lampell flög till Leo. Nanneson och Jansson medföljde för att ordna detaljerna kring F22:s leave-resa, som nu är bestämd att genomföras i två omgångar med start 9/2 och 16/2.

31/1 1962

Ett rotepass för fortsatt träning av Börjesson. Everstål utförde också ett pass op training.

1/2 1962

Ett rotepass = training av Börjesson.

Wingcommander Soares (Chef indiska sqd) skall flygas in på 29:an. Han gjorde sitt första markkörningspass idag.

2/2 1962

Ingen flygning. Bränslesituationen är besvärlig. Allt bränsle måste flygas in till Kaminabasen. Det blir stora kvantiteter om jet-fpl flyger mycket.

Na och Jan återvände från Leo och höll genomgång angående leave-resan. F22 ställer tio gästplatser under vardera resan till ing-bat och detatchement. Resan kommer att gå till Nairobi - Mombasa - Zanzibar.

3/2 1962

Statistiska uppgifter rörande Katangaoperationen samlades och bearbetades för HQ räkning.

Jansson åkte till Leo för slutgiltiga beställningar inför leave-resan.

4/2 1962

En Canberra stod i beredskap och utförde speciell mission.

I övrigt lugn söndag med vackert väder.

5/2 1962

Ett rotepass op training.

Na hade lektioner med W/C Soares stor del av dagen.

Ett andra pass markkörning utfördes.

CFF utförde sin grönsaksflygning till Goma u a.

6/2 1962

Under dagen utförde Soares ytterligare ett pass markkörning och flög sedan flygplanet på eftermiddagen u a.

CFF, som skulle gå till Leo efter PX-varor, ställdes till Force Commanderns disposition, vilket krånglade till vara operationer.

7/2 1962

Soares utförde pass nr två u a.

CFF fortfarande ute på andra missioner. Det är ganska oroande inför den stundande, efterlängtade leave-resan.

8/2 1962

Soares utförde pass nr tre u a.

CFF återvände och dagen ägnades till förberedelser inför resan.

Den civila administrationen börjar konstra till sådant som avlöningsutbetalningar, PX-köp m m. Mycket krånglas till här nere i onödan och detta bidrar till att man nu allt oftare hör någon säga att det skall verkligen bli skönt att komma hem igen.

9/2 1962

0600 startade första omgången sin leave-resa med CFF, med Na som reseledare. Resan gick till Nairobi.

Nairobi var en modern stad med bra hotell. Priserna var ganska höga. Skinn kunde dock fås till rel humana priser.

10/2 1062

Huvuddelen av omgången for på en safari till foten av Kilimanjaro. Djur av många slag sågs och alla var mycket belåtna med sina upplevelser. Några kvarvarande i Nairobi fick se tävlingar i gruppdanser av infödingarna. En verklig upplevelse att se de grannt utstyrda infödingarna utföra sina rytmiska danser till trummor, visselpipor och skrammeldosor.

11/2 1962

På eftermiddagen återkom gruppen från safarin. Ett besök gjordes sedan i den vidsträckta nationalparken alldeles utanför Nairobi. Här finns många slags djur och framförallt lejonen intresserade.

12/2 1962

CFF startade 1000 och flög via Kilimanjaro till Mombasa. Gruppen hade beställt rum på NYALI BEACH HOTEL. En vacker plats och ett utmärkt hotell, som ligger alldeles nere vid havet. Det dröjde inte länge förrän gruppen svalkade sig i Indiska Oceanen. Det var varmt i Mombasa.

13/2 1962

Under dagen gjordes en utflykt till Zanzibar. Färden tog 5O minuter med CFF. Det var en fantastisk upplevelse att komma in i staden. Stadsbilden och gatulivet hade medeltida karaktär. Zanzibar styrs av en sultan under brittiskt protektorat.

14/2 1962

Dagen ägnades åt souvenirupphandling och bad. Några medföljde en båt ut till reven, där vi genom cyklopögon tittade på det färggranna och rika fisklivet.

15/2 1962

Efter en timmas försening startade återresan 1030. Flygtiden Mombasa - Kamina blev bara 4 tim 5O min.

Hemma på förbandet hade under den gångna veckan intet av vikt inträffat förutom att förvaltare Molander anlänt för att bli stabsunderofficer och det hade kommit besked att F22 skall avlösas. Vår dröm att få flyga hem 29:orna igen gick därmed om intet.

16/2 1962

Andra omgången kom iväg programenligt 0600. Man hade arbetat till långt fram på natten med CFF radio, som gått sönder. Arbetet utfördes av F22 eltekniker - som skulle med på andra omgångens leave-resa.

Vi flög ett rotepass och kontrollerade ett par mindre flygfält i närheten.

En del problem hade hopat sig under den gångna veckan. Framförallt på den administrativa sidan, som utbetalning av lön, fortsatt inventering av F22 mtrl m m.

Efter den stimulerande leave-resan och med besked att hemåkning till Sverige är nära förestående, tycker vi nu att det är svårare än tidigare att finna oss i tristessen på den kringskurna Kaminabasen.

17/2 1962

Förbandet har Weekend-ledigt. Enligt de planer, som överste Lampell meddelade oss angående vår hemresa, så kommer den förmodligen att ske med speciellt flyg (amerikanskt tpfpl). Avfärden från Kongo skulle bli 15/3. Detta innebär att vi nu har 25 dagar kvar i Kongo.

18/2 1962

Lugn söndag med sol från klar himmel - ett ganska ovanligt Kaminaväder.

19/2 1962

Na och Bör flög ett pass till Jadotville och tittade på det sjukhus, som vådabesköts under operationerna. Det var omöjligt att från ca 500 m flyghöjd upptäcka någon anmärkning på taken annat än ett litet rött kors, som målats dit efteråt.

Kapten Jansson återvände efter att ha varit i Luluabourg.

20/2 1962

Na gjorde testflygning u a.

Molander sändes till Leo för att fortsätta med inventeringarna och klara ut rekvisition av sängutredningar.

Bränslereserven har sjunkit, därav ingen op training.

21/2 1962

Ingen flygning p g a det besvärliga bränsleläget. Verksamheten inriktas nu på frågorna kring vår avlösning.

På kvällen erhöll vi en missionsorder som beordrade spaning mot Kolwezi i gryningen. Bakgrunden härtill är att katangeserna börjat flyga med ett flygplan bl a till Kongolo.

22/2 1962

Na och Los startade i gryningen. På Kolwezi flygplats stod ett fyrmotorigt flygplan, De Havilland Heron.

Andra omgången återvände från sin leaveresa. Allt hade gått bra och alla var nöjda.

23/2 1962

Överste Lampell och Na gjorde en flygning ner till "operationsområdet". Det visade sig omöjligt att upptäcka den gamla märkningen på sjukhuset. Man var emellertid nu i färd med att måla på vedertagna märken på taken.

Vädret var bra och personalen badade på eftermiddagen. Vi har åter vatten i swimmingpoolen.

24/2 1962

CFF gick till Leo med överste Lampell m fl.

25/2 1962

Lugn söndag med vackert badväder.

CFF återvände från Leo och Lulu.

26/2 1962

Ett rotepass op training avverkades.

Inför morgondagen planlades en studieresa till. Eville för att studera verkan av våra anfall.

Denna resa måste emellertid senareläggas, eftersom vi fick order att i morgon gå med två 29:or till Albertville för att under några dagar därifrån utföra fighter cover för flygspaning i området söder om Aville.

Under kvällen kom order att företaget senarelagts 24 timmar.

27/2 1962

Förbandet fick över SSB besked om att nio man fått sina förlängningsansökningar godkända.

CFF startade 1200 till Albertville medförande den personal, som skulle betjäna roten. All erforderlig materiel medfördes också. Organisation och lastning hade gått mycket enkelt.

29:orna startade 1300. Flygningen gick bra, även landningen på den korta banan. (1750 m och 800 m ö h). Förberedelserna på basen för oss var inte omfattande, med det dröjde inte länge förrän flygplanen stod med spridd uppställning och klara för uppdrag.

Några direktiv om morgondagens operation gick inte att få på indiska HQ. Vi avvaktar den indiske överstens återkomst.

28/2 1962

Na besökte indiska HQ samt ANC HQ och fick klarat ut var ANC-trupperna står någonstans.

Anledningen till vår mission var att en hkp blivit beskjuten av Katangagendarmeriet vid Kapona ca 120 km söder om Aville.

Under eftermiddagen fick vi besked av Force Commander, som kom till Aville, att operationen helt skulle inställas; främst av politiska skäl. Det bestämdes att vi skulle återgå till Kamina nästa dag.

Det var stor parad i Aville eftersom Moboto och Lundula var där.

1/3 1962

Återgång till Kamina u a. Vi startade med 200 l i varje fälltank med en beräknad startsträcka av 1400 m. Det blev emellertid inte mycket över på banan i starten.

Vid hemkomsten till Kamina gjordes en procedure med hjälp av det nya "Mobile tower". Utmärkt ledning.

2/3 1962

På förmiddagen fotograferades flygstyrkan.

På eftermiddagen kom Brig Nordström och öv Lampell.

Under en liten trevlig ceremoni överlämnade Brigadiren kongomedaljerna till förbandet.

På kvällen hade F22 stort avskedsparty. En hel del arbete hade lagts ner på förberedelserna och festen blev lyckad.

3/3 1962

Under dagen anlände den första kontingenten av vår avlösning. Det var lt Magnusson med 14 korpraler.

4/3 1962

Hela förbandet flög till Aville för att främst studera verkan av våra anfall under Katangaoperationerna. Vi togs om hand på ett utomordentligt sätt av svenska bataljonen. Besöket blev mycket trevligt och givande.

5/3 1962

Wingcommander Soares gjorde sitt fjärde och sista flygpass på 29:an. Det omfattade främst förbandsflygning.

En Ghanapatrull hade under rek utanför barriären kommit i eldstrid med gendarmeri. Detta föranledde att vi hade ett flygplan kontinuerligt över området för att spana. Härunder blev en 29:a med fältflygare Björklund träffat av en gevärskula, som tog i amboxen, så att fyra patroner exploderade. Flygplanet blev dock inte allvarligare skadat.

6/3 1962

Ett flygplan startade för att försöka få kontakt med den s k "spökflygaren". När flygplanet kom i luften tappade radarn emellertid målet och det gick inte att få kontakt. Vi bestämde att nästa dag ha beredskap, eftersom fpl brukar återvända påföljande dag.

Under dagen anlände den återstående personalen till det nya F22 i två omgångar. Under tiden som det är dubbelbeläggning blir det ganska besvärligt med förläggningar och matlagning.

Med nya F22 medföljde flygdir. Sylvér. Han skall övervaka reparationerna av fpl D, som skadades under operationerna i december samt det fpl, som blev träffat 5/3.

7/3 1962

Överlämningsprogrammet startades 0830. Genomgångarna fortsatte hela dagen.

Postmästaren besökte Kamina, varvid vi gjorde de sista insättningarna för mars månad.

Personligt bagage packades och lastades på CFF, som skall avgå i morgon.

Ett flygplan startades mot "spökflygaren". Radarn hade emellertid kommit igång för sent, så det blev heller inte nu någon kontakt.

8/3 1962

Dagen ägnades åt fortsatta genomgångar.

Ett flygpass ner till "operationsområdet" avverkades. Route: Eville, Jadotville, Kolwezi. Nye flygstyrkechefen orienterades om våra mål.

Vid första starten visade det sig att det fpl, som blev skadat %73 utanför barriären ej kunde få in stället. Fortsatta reparationer nödvändiga.

Kapten Jansson lämnade förbandet för att ta North Star till Sverige 13/3.

9/3 1962

Den nye flygstyrkechefen flög två pass med tre fpl varje gång. Man tränade terminologi och landningsprocedures. Härmed har alla de nya piloterna varit i luften.

Gamla och nya F22 hjälptes åt i marktjänsten. Lokaler och materiel överlämnades.

I och med dagen får överlämningen anses klar. Detta innebär också att det är sista dagen, som Na skriver krigsdagboken. Arbetet överlämnas fr o m morgondagen till major Fritjofsson.

Klicka Dig vidare:

Eller på högre nivåer...