| 
	 
	
	Skjutförsök mot tung stridsvagn Königstiger
	vid PcK den 10-11 maj 1951 
	
	
	  
	
	
	
	Rapport: 
	
	
	NNNärvarande: 
	
		- 
		
		
		 Överstelöjtnant 
		Lange, KASk  
		- 
		
		
		 Kapten 
		Sundquist, KASk  
		- 
		
		 Kapten 
		Löfqvist, KMF  
		- 
		
		
		 Byråingenjör 
		Philip, KATF/VaB  
		- 
		
		 Kapten 
		Malgerud, FOA 2  
		- 
		
		
		 Löjtnant 
		Edman, PcK  
		- 
		
		 Fanj 
		Melin, PcK  
	 
	
	
	
	Dessutom var ytterligare personal ur PcK närvarande. 
	
	
	
	Ändamål: 
	Undersökning av verkan
	i tunga och 
	medeltunga stridsvagnar med viss av marinens pansarammunition. 
	
	
	
	Pjäser: 
	
		- 
		
		 7,5 
		cm lvkanon m/37  
		- 
		
		 15,2 
		cm fältpjäs M/37  
	 
	
	
	Ammunition: 
	
		- 
		
		 7,5 
		cm hpgr M/44 slj M/42, f bar M/441  
		- 
		
		 15,2 
		cm stgr M/40, ök sar M/40  
		- 
		
		
		 15,2 
		hpgr M/98-37, f bar M/37  
		- 
		
		
		 15,2 
		hpgr M736, f bar M/30  
	 
	
	
	Mål: 
	
	
	Tung stridsvagn 
	typ Königstiger (kö) och medeltung stridsvagn typ Sherman (Sh). 
	
	
	Data för 
	stridsvagnarna: 
	
	
	  
	
	Sammanfattning av resultaten: 
	
	Undersökningarna rörande verkan 
	mot tunga och medeltunga vagnars pansar gåvo nedanstående resultat. 
	
	
	
	1.     
	
	
	7,5 cm kanon m/37 med hpgr M/44 slj M/42, f bar M/441 
	
	Mot den tunga vagnens sidopansar, 
	83 mm i ca 60º, erhölls icke genomslag på avstånd motsvarande 550 m. 
	
	Mot den medeltunga vagnen erhölls 
	genomslag och god splitterverkan inne i vagnen, både i tornets sidor, 62 mm 
	i 45º, på avstånd motsvarande 900 m och i chassiets frontpansar, 50 mm i 
	33º, på avstånd motsvarande 550 m. 
	
	
	
	2.     
	
	
	15,2 cm fältpjäs M/37 med hpgr M/98-37, f bar M/37 
	
	Mot den tunga vagnens torn, 83 mm 
	i ca 45º, erhölls icke genomslag på avstånd motsvarande 1200 m, men tornet 
	träffades så kraftigt att det lyftes 10 cm på anslagssidan, lagerringen gick 
	sönder och tornet låstes; flera svetsfogar i taket slogs upp. 
	
	Mot den medeltunga vagnens 
	chassi, frontpansar om 50 mm i ca 30º, erhölls genomslag med mycket stor 
	splitterverkan på avstånd motsvarande 900 m. 
	
	
	
	3.     
	
	
	15,2 cm fältpjäs M/37 med hpgr M/36, f bar M/30 
	
	Mot den tunga vagnens sidopansar 
	erhölls icke genomslag, vare sig i chassiets frontpansar, 155 mm i 35º, på 
	avstånd motsvarande 150 m eller i tornets sidopansar, 83 mm i 30º, på 
	avstånd motsvarande 750 m. I frontpansaret erhölls stor utstötning på 
	insidan, som dock inte var skarp samt kraftig sprickbildning både i pansar 
	och svetsfogar. 
	
	I tornets sidopansar (83 cm) i ca 
	40º på avstånd motsvarande 750 m erhölls genomslag med mycket stor 
	splitterverkan inne i tornet. 
	
	
	
	4.     
	
	
	15,2 cm fältpjäs M/37 med stgr M/40 ök sar 
	
	Mot den medeltunga vagnens torn, 
	sidopansar ca 50 mm i 90º, erhölls genomslag och mycket stor splitterverkan 
	på avstånd motsvarande 750 m samtidigt som tornet slogs loss och kastades 
	tillbaka ett par meter. Takpansaret till chassiet framför tornet tryckets 
	ner 3-4 cm. 
	
	
	
	5.     
	
	
	7,5 cm lvkanon m/37 med pprj m/41 
	
	Mot den medeltunga vagnens 
	frontpansar (chassiet), 50 mm i 33º, erhölls genomslag på avstånd 
	motsvarande 500 m (med pvkan m/43) med god splitterverkan inuti vagnen. 
	
	Undersökningen av verkan mot band 
	visade att 7,5 cm hpgr M/44, f bar M/441 vid frontal träff i den tunga 
	vagnens band skadade detta så allvarligt, att vagnens manöverförmåga 
	begränsades till körning en kortare sträcka i rak kurs. 
	
	Diskussion: 
	
	Beträffande 7,5 cm hpgr M/44 
	kunna vissa slutsatser dragas rörande dess verkan i pansar, vilka återfinnas 
	i tabellen nedan. Den anger den maximala pansartjocklek som slås igenom på 
	olika avstånd vild olika anslagsvinklar. 
	
	  
	
	Anm. Värdena grunda sig på de 
	understrukna resultaten. För 900 m äro värdena sålunda beräknade för Sherman 
	pansar och för 500 m för Königstigers pansar. 
	
	Vid bedömningen av 7,5 cm hpgr 
	genomslagsförmåga bör värdena för 500 m, dvs Königstigers pansar, tagas till 
	utgångspunkt. Pansaret i Shermanvagnen var, av genomslagen att döma, av 
	mindre lämplig kvalitet, varför genomslagen blivit relativt stora. I det 
	fall blir genomslaget på 1000 m ca 85 mm i 90º. 
	
	Röret till hpgr har 0,01 sek 
	fördröjning, varför brisad i regel erhölls omedelbart efter genomslaget. Vid 
	ett tillfälle återfanns ett stort stycke av granaten på marken omedelbart 
	under ingångsöppningen. 
	
	Anmärkningsvärt är att genomslag 
	erhölls med arméns 7,5 cm pprj m/41 även i 33º anslagsvinkel mot Shermans 
	pansar. Detta bekräftar tidigare resultat från försök med 20 mm ammunition, 
	enligt vilka genomslag erhållas i små vinklar, så snart pansartjockleken 
	understiger den för genomslag teoretiskt möjliga. Avglidning inträffar 
	alltså inte ens vid 33º anslagsvinkel under förutsättning att 
	pansartjockleken är mindre än vad projektilen kan genomslå. 
	
	Beträffande 15 cm hpgr M/36 kunna 
	vissa slutsatser dragas rörande dess pansargenomslag vid en utgångshastighet 
	om 822 m/sek (15,2 cm fältpjäs M/37); följande tabell anger maximala värden 
	på pansargenomslaget. 
	
	  
	
	Anm. Värdena äro beräknade på 
	grund av de understrukna resultaten, dvs verkan i Königstigers pansar. 
	
	För 15 cm hpgr M/36 till 15,2 cm 
	fältpjäs M/37 uppgår alltså genomslaget på 1000 m till ca 190 mm i 90º. 
	
	I ca 30º erhölls genomslag med 15 
	cm hpgr M/98-37 och gränsen för genomslag nåddes med 15 cm hpgr M/36, vilket 
	ytterligare bekräftar ovanstående erfarenheter rörande genomslag i små 
	anslagsvinklar. Fördröjningen hos rören till 15 cm hpgr uppgår till 0,015 
	sek, varför brisaderna i regel inträffade omedelbart efter genomslaget och 
	torde ha bidragit till att öka genomslagsöppningarna. 
	
	Några accelerationsmätningar 
	utfördes icke vid dessa försök. Tidigare försk visa, att vid träff i tornets 
	sidopansar, 85 mm i ca 60º, accelerationer (vibrationer i pansaret) om ca 
	3000 G åstadkommas vid genomslag av en 7,5 cm underkalibrig pansarprojektil. 
	En 15 cm hpgr, som har mer än dubbelt så stor anslagsenergi, torde 
	åstadkomma större accelerationer. Sålunda slogs lagerringen till den tunga 
	vagnens torn sönder och tornet lyftes vid första skottet. Det medför 
	avsevärda skador inuti tornet samtidigt som tornet låses fast och kanonen 
	icke heller kan höjdriktas. 
	
	Accelerationerna vid beskjutning 
	av chassiets front, 155 mm i ca 40º, med 15 cm hpgr utan att genomslag 
	erhölls, kan genom jämförelse med tidigare mätningar bedömas uppgå till 
	minst 4000 G. Vid sistnämnda försök, som utfördes med 15 cm sgr med 6 kg 
	trotyl, utnyttjades icke anslagsenegrin, utan endast verkan av själva 
	brisaden. Verkningarna i pansaret blev avsevärt större vid föreliggande 
	försök, där anslagsenergin utnyttjades. Sålunda förekom både omfattande 
	sprickbildningar i pansaret och utstötningar på insidan, som kan försätta 
	besättningen i främre delen ur stridbart skick. Förskjutningar i chassiet 
	torde dessutom skada kraftöverförinsanordningarna, så att vagnen blir 
	manöveroduglig. 
	
	Försöken gåvo icke tillräckligt 
	underlag för bestämning av genomslagsförmåga hos 15,2 cm hpgr M/98-37. Genom 
	jämförelse med 15,2 cm hpgr M/36 och med hänsyn till den lägre 
	utgångshastigheten, 750 m/sek med 15,2 cm pjäs M/98, beräknas 15,2 cm hpgr 
	M/98-37 ha ett genomslag på 1000 m avstånd av ca 150 mm i 90º. Hpgr M/98-37 
	har ogivialspets, medan 15,2 cm hpgr M/36 liksom 15,2 cm sgr M/40 är försedd 
	med stnsad spets, som underlättar genomslag i små anslagsvinklar. 
	
	För 15,2 cm stgr M/40 med ök sar 
	M/40 räknar KMF med att den med hänsyn till hållfastheten inte kan slå 
	igenom mer än 40-50 mm pansar (NC-plåt). Av försöken at döma gäller detta 
	även vid anslagsvinklar ned till ca 30º mot pansar av mindre god kvalitet, 
	dvs genomslag erhålles i chassiets sidopansar hos de medeltunga vagnarna. 
	Det framgår också att verkan av stgr sannolikt blir störst med ök sar M/40, 
	som har så lång utlösningstid att anslagsenergin hinner utnyttjas för 
	inträngning eller genomslag. Vid fördröjd utlösning torde risk föreligga att 
	röret skadas så att ingen brisad äger rum. Accelerationerna i pansaret torde 
	bli lika stora som av hpgr. Även om genomslag icke erhålles kan därför, både 
	mot tunga och medeltunga vagnar, så stor verkan påräknas att de bli 
	stridsodugliga. 
	
	Slutsatser 
	
	Några definitiva slutsatser 
	rörande pansargenomslag m m kan icke erhållas av de få skott skom försöken 
	omfattade. Nedanstående hållpunkter för bedömning av verkningsmöjligheterna 
	mot nuvarande ryska stridsvagnar på 1000 m avstånd ha dock uppställts. 
	
	De visa att 
	
	
	·        
	
	7,5 cm hpgr M/44 till 
	7,5 cm lvpjäs M/15 och M/24 (Vo = 800 m/sek) samt 7,5 cm lvpjäs M/27 och 
	M/36 (Vo = 830 m/sek) kan genomslå chassiets sidopansar hos de medeltunga 
	vagnarna utom mitt för hjulen; mot frontpansaret hos de medeltunga och mot 
	de tunga vagnarna i sin helhet erhålles ingen verkan. 
	
	
	·        
	
	15,2 cm hpgr M/36 
	till 15,2 cm fältpjäs M/37 (Vo = 822 m/sek) och till 15,2 cm pjäs M/03 B, 
	M/40, M/41 och M/51 (Vo = 847 m/sek) kan genomslå alla delar av de 
	medeltunga vagnarnas pansar, utom möjligen chassiets front; mot de tunga 
	vagnarna kan hpgr genomslå chassiets sidopansar, medan i övriga fall så 
	stora skador åstadkommas i torn och chassi att vagnen blir strids- eller 
	manöveroduglig; i vissa fall försättes besättningen ur stridbart skick. 
	
	
	·        
	
	15,2 cm hpgr M/98-37 
	till 15,2 cm pjäs M/98 (Vo = 750 m/sek) och 15,2 cm hpgr M/36 till 15,2 cm 
	pjäs M/98 B-E (Vo = 770 m/sek) kan genomslå alla delar av pansaret hos de 
	medeltunga vagnarna, utom chassiets front; mot de tunga vagnarna kan 
	genomslag endast erhållas i sidopansaret, medan i övriga fall så stora 
	skador åstadkommas i torn och chassi att vagnen blir strids- eller 
	manöveroduglig; besättningen kan försättas ur stridbart skick. 
	
	
	·        
	
	15,2 cm stgr M/40 med 
	ök sar M/40 (Vo = 770-850 m/sek) endast kan genomslå chassiets sidopansar 
	hos medeltunga vagnar; mot tunga vagnar åstadkommas så stora skador i torn 
	och chassi att de bli strids- eller manöverodugliga; i vissa fall kan 
	besättningen försättas ur stridbart skick. 
	
	Verkningsmöjligheterna på 1000 m 
	avstånd framgår även av nedanstående tablå. 
	
	  
	
	
	
	Rutat område:                     Icke genomslag, men allvarliga skador, så 
	att vagnen blir strids- eller manöveroduglig eller besättningen 
	stridsoduglig 
	
	
	
	Fyllt område:                      Genomslag och splitterverkan i vagnen 
	
	
	
	Rött:                                   Verkan i regel 
	
	
	
	Blått:                                   Verkan i gynnsamma fall 
	
	Beträffande pvpjäser på bandlavettage 
	se även kap stridsfordon nedan.  
	
	I nedanstående tabell redovisas 
	svenska och exempel på utländska fjärrpvvapen. 
	
	
	  
	
	
	
	Utvecklingslinje: 
	
	Fjärrpv av ovan nämnd art ger som 
	antytts icke fullt tillfredsställande verkan mot moderna tunga strv. 
	
	Utvecklingen synes därför gå mot 
	tämligen grova projektiler med riktad sprängverkan och ett pansargenomslag 
	av minst 200 mm i 30º. Att uppnå tillräckligt snabb tändning vid hög 
	anslagshastighet är dock ett ännu olöst problem. 
	
	Ett annat projekt är en per tråd 
	styrbar raket (pvrobot) med riktas sprängverkan. Ett dylikt projekt har 
	antytts av amerikanarna. 
	
	Sammanfattning: 
	
	Beträffande närpvvapen äro de 
	svenska typerna fullt jämförbara med de utländska. Ännu synes emellertid 
	inte vapen föreligga, som förenar tillfredsställande skottvidd med 
	tillräcklig verkan. Likaså finnes behov av ett tämligen lätthanterligt 
	vapen, som har effektiv skottvidd överstigande 500 m och god verkan. Någon 
	dylik lösning synes ännu ingenstädes ha uppnåtts. 
	
	Beträffande fjärrpvvapen äro de 
	svenska vapnen svagare än de utländska. 
	
	  
	
	Stockholm den 28.9.1951 
	
	Bertil Malgerud, Militärassistent 
	
	
	            
	
	Information och skisser på denna 
	sida är kommer från rapporter i Krigsarkivet .  
    
	Åter till sidan om Pansar? Klicka 
    här! 
    
	Åter till första sidan? Klicka 
    här! 
      
       |