| 
	 
	
	Skjutförsök mot tung stridsvagn Königstiger
	vid PcK den 25-27 januari 1950 
	
	
	  
	
	
	
	Rapport: 
	
	
	
	
	Närvarande: 
	
		- 
		
		
		 Överste 
		Jentzen, KATF/VaB  
		- 
		
		
		 Kapten 
		Grenander, KATF/VaB  
		- 
		
		
		 Ingenjör 
		Philip, KATF/VaB  
		- 
		
		
		 Ingenjör 
		Ross, KATF/VaB  
		- 
		
		
		 Arméing 
		Berge, KATF/FB  
		- 
		
		
		 Kapten 
		Ljungstorp, Ast/Pa  
		- 
		
		
		 Kapten 
		Malgerud, FOA 2  
		- 
		
		
		 Fil.kand. 
		U. Eriksson, FOA 2  
		- 
		
		
		
		 
		
		
		Ing. Jansson, FOA 2  
		- 
		
		
		 Fanj 
		Melin, PcK  
	 
	
	
	
	Dessutom var annan personal ur PcK närvarande. 
	
	
	
	Ändamål: 
	
	
	
	
	Pjäser: 
	
		- 
		
		
		 37 
		mm pvkan m/38  
		- 
		
		
		 57 
		mm pvkan m/43  
		- 
		
		
		 7,5 
		cm pvkan m/43  
	 
	
	
	
	Mål: 
	
	
	
	Tung stridsvagn typ ”Königstiger”. Pjäser och motor voro borttagna. 
	
		
			| 
			 
			Vikt 75 ton  | 
			
			 
			Höjd, total 2,98 m  | 
		 
		
			| 
			 
			Längd 7, 10 m  | 
			
			 
			Höjd vagnen 1,82 m  | 
		 
		
			| 
			 
			Bredd 3,65 m  | 
			
			 
			Fri höjd över marken 0,5 m  | 
		 
		
			| 
			 
			Bandbredd 80 cm  | 
			
			 
			   | 
		 
		
			| 
			 
			Pansar, vagn:  
			
			
			·        
			
			
			Front överdel  | 
			
			 
			  
			
			155 mm i 40º  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Front underdel  | 
			
			 
			100 mm i 40º  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Sida  | 
			
			 
			83 mm i 60º  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Tak   | 
			
			 
			43 mm i 60º  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Botten framtill  | 
			
			 
			42 mm intill 1,4 m från framändan  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Botten mellersta och bakre delen  | 
			
			 
			26 mm  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Botten ovan banden  | 
			
			 
			27 mm  | 
		 
		
			| 
			 
			Pansar, torn: 
			
			
			·        
			
			
			Front  | 
			
			 
			  
			
			100-120 mm i 90º-60º  | 
		 
		
			| 
			 
			
			·        
			
			
			Sida  | 
			
			 
			83 mm i 60º  | 
		 
	 
	
	
	
	Sammanfattning av resultaten vid 3. omgången: 
	
	
	
	Undersökningarna av de underkalibriga projektilernas verkan i den tunga 
	stridsvagnen visade i huvudsak nedanstående. 
	
	
	
	1.     
	37 mm pvkan med 37/24 mm slpprj m/49 
	
	
	
	Hårdmetallkärnorna voro icke centrerade i de projektiler som användes vid 
	försöken. Slpprj slog på avstånd motsvarande < 100 m icke igenom 83 mm 
	pansar i 60º (3 skott). Störningarna voro avsevärda i samtliga skott. 
	
	
	
	2.     
	57 mm pvkan med 57/47 mm slpprj m/49 
	
	
	
	Av försöken framgick att: 
	
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 450 m slog igenom 83 mm pansar i 60º utan 
		skyddsplåt med relativt god splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 450 m slog igenom 83 mm pansar i 56º utan 
		skyddsplåt med ringa splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		slog igenom 83 mm pansar i 60º med skyddsplåt, på avstånd motsvarande 
		450 m utan splitterverkan (1 skott) och på avstånd motsvarande 350 m med 
		relativt god splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		icke slog igenom 83 mm pansar i 45º utan skyddsplåt på avstånd 
		motsvarande 350 och 250 m (2 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 200 m slog igenom 83 mm pansar utan skyddsplåt 
		i 45º utan någon splitterverkan (1 skott)  
	 
	
	
	
	 3.     
	7,5 cm pvkan med 75/50 mm slpprj m/49 
	
	
	
	Av försöken framgick att: 
	
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 800 m slog igenom 120 mm pansar i 90º utan 
		skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 600 m slog igenom 83 mm pansar i 60º utan 
		skyddsplåt med stor splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 1000 m slog igenom 83 mm pansar i 60º med 
		skyddsplåt med stor splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 1500 m slog igenom 83 mm pansar i 45º utan 
		skyddsplåt, varvid ingen splitterverkan erhölls (1 skott av 2)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande ca 800 m slog igenom 83 mm pansar i 45º med 
		skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande 250 m slog igenom 100 mm pansar i 45º utan 
		skyddsplåt (1 skott)  
		- 
		
		
		 Slpprj 
		på avstånd motsvarande < 100 m slog igenom 100 mm pansar i 45º utan 
		skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)  
	 
	
	
	
	Diskussion: 
	
		- 
		
		
		
		Hos 37 mm pvkan voro variationerna i Vo oväntat stora. Slutsatserna 
		beträffande 37/24 mm slpprj äro icke utslagsgivande på grund av att 
		ammunitionen var felaktig. Försöken visade, att stor vikt måste läggas 
		vid noggrann centrering av kärnan. Även med fullgod ammunition torde ca 
		80 mm pansar i 60º vara maximum för genomslag med 37/24 mm slpprj.  
		- 
		
		
		
		För 57/37 mm slpprj i det vid försöket begagnade utförandet torde 83 mm 
		pansar i 55º á 60º utan skyddsplåt utgöra maximum för verkan inuti 
		vagnen på ca 450 m avstånd. Mot 83 mm pansar i 45º torde gränsen för 
		verkan inuti vagnen ligga på högst 200 avstånd.  
		- 
		
		
		
		75/50 mm slpprj i det vid försöket begagnade utförandet slår i 45º 
		anslagsvinkel igenom 83 mm pansar med stor splitterverkan på ca 800 m 
		avstånd, medan verkan inuti vagnen under motsvarande förhållanden blir 
		obetydlig på 1500 m. Mot 100 mm pansar i 45º torde verkan erhållas 
		endast inom 100 m.  
		- 
		
		
		
		Skyddsplåt synes ha ringa betydelse för verkan hos 75/50 mm slpprj, men 
		sannolikt relativt stor betydelse för 57/37 mm slpprj verkan.  
	 
	
	
	
	De för pjäserna beräknade utgångshastigheterna äro: 
	
		- 
		
		
		 För 
		37/24 mm 1150 m/sek  
		- 
		
		
		 För 
		57/37 mm 1200 m/sek  
		- 
		
		
		 För 
		75/50 mm 1150 m/sek   
	 
	
	
	
	Dessa utgångshastigheter äro dock inte att betrakta som slutgiltiga. 
	
	
	
	För både 57/37 och 75/50 mm slpprj voro resultaten betydligt sämre än 
	beräknat, särskilt i 45º anslagsvinkel, där kärnorna i ett flertal fall 
	slogs sönder vid anslaget. På grund härav ha ytterligare försök utförts, som 
	visa att kärnornas kvalitet icke varit den bästa. Genom ändrad 
	tillverkningsmetod har senare framställts kärnor som beräknas hålla även vid 
	anslagsvinkel ned till ca 45º. Försök med sådana kärnor torde ge avsevärt 
	bättre resultat än de som erhölls vid denna omgång, bl a vid användning av 
	skyddsplåt. 
	
	
	
	Accelerationerna vid skjutningen mot tornets sida lågo för 75/50 mm slpprj 
	mellan 1200 och 4100 G i tornets sidoplåt och mellan 20 och 40 G i vagnens 
	sidoplåt. Exempel på verkningarna i tornet framgå av skott nr 7a med 
	accelerationer mellan ung 3300 och 4100 G, där kransen till vänster 
	tornlucka lossnade och svetsfogar omkring luckan gingo upp. Vid skott nr 7b 
	med accelerationer mellan ung 2500 – 3300 G lossnade en del beslag på 
	tornets insida. Någon variation i accelerationerna med hänsyn till om 
	genomslag erhållits eller ej kan icke utläsas ur försöksresultaten. 
	
	
	
	Vid skjutning med 57/37 mm slpprj mot tornets sida uppgingo accelerationerna 
	i tornets sidoplåt till 410 G i skott nr 8 och till mellan ung 1200 och 4100 
	G i skott nr 11. I vagnens sidoplåt uppgingo accelerationerna i båda skotten 
	till mellan 20 och 40 G. Några verkningar på grund av accelerationerna kunde 
	icke konstateras i dessa fall. Anledningen till den relativt stora 
	differensen i accelerationerna i tornet vid 57/37 mm slpprj torde bero på 
	att genomslag erhölls i skott nr 8 men icke i skott nr 11. 
	
	
	
	Fortsatta försök föreslås med ammunition innehållandes förbättrade kärnor 
	med ändamål att 
	
		- 
		
		
		 Närmare 
		undersöka gränserna för genomslag vid små anslagsvinklar  
		- 
		
		
		 Undersöka 
		hur splitterverkan ändras vid gränsen för genomslagsförmåga  
		- 
		
		
		 Närmare 
		undersöka skyddsplåtars inverkan vid små anslagsvinklar.  
	 
	
	
	Skottens 
	placering i skjutförsöken mot Kungstigern: 
	
	
	  
	
	
	  
	
	
	  
	
	
	  
	
	
	
	Stockholm den 26 augusti 1950 
	
	
	
	Bertil Malgerud, Militärassistent 
	
	
	            
	
	Information och skisser på denna 
	sida är kommer från rapporter i Krigsarkivet .  
    
	Åter till sidan om Pansar? Klicka 
    här! 
    
	Åter till första sidan? Klicka 
    här! 
      
       |