1950-01-25--27 Skjutprov mot Kungstigern

Denna sida uppdaterades senast 2016-11-04. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Up 1948-12-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1949-11-17--21 Skjutprov mot Kungstigern 1950-01-25--27 Skjutprov mot Kungstigern 1950-03-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1950-12-12 Skjutprov mot Kungstigern 1951-05-10--11 Skjutprov mot Kungstigern

Skjutförsök mot tung stridsvagn Königstiger vid PcK den 25-27 januari 1950

Rapport:

  •  FOA 2 dnr 2224-2056, 26.8.1950

Närvarande:

  •  Överste Jentzen, KATF/VaB

  •  Kapten Grenander, KATF/VaB

  •  Ingenjör Philip, KATF/VaB

  •  Ingenjör Ross, KATF/VaB

  •  Arméing Berge, KATF/FB

  •  Kapten Ljungstorp, Ast/Pa

  •  Kapten Malgerud, FOA 2

  •  Fil.kand. U. Eriksson, FOA 2

  •   Ing. Jansson, FOA 2

  •  Fanj Melin, PcK

Dessutom var annan personal ur PcK närvarande.

Ändamål:

  •  Undersökning av verkan i tung stridsvagn med underkalibrig ammunition, 75/50 mm slpprj m/49, 57/37 mm slpprj m/49 och 37/24 mm slpprj m/49.

Pjäser:

  •  37 mm pvkan m/38

  •  57 mm pvkan m/43

  •  7,5 cm pvkan m/43

Mål:

Tung stridsvagn typ ”Königstiger”. Pjäser och motor voro borttagna.

Vikt 75 ton

Höjd, total 2,98 m

Längd 7, 10 m

Höjd vagnen 1,82 m

Bredd 3,65 m

Fri höjd över marken 0,5 m

Bandbredd 80 cm

 

Pansar, vagn:

·         Front överdel

 

155 mm i 40º

·         Front underdel

100 mm i 40º

·         Sida

83 mm i 60º

·         Tak

43 mm i 60º

·         Botten framtill

42 mm intill 1,4 m från framändan

·         Botten mellersta och bakre delen

26 mm

·         Botten ovan banden

27 mm

Pansar, torn:

·         Front

 

100-120 mm i 90º-60º

·         Sida

83 mm i 60º

Sammanfattning av resultaten vid 3. omgången:

Undersökningarna av de underkalibriga projektilernas verkan i den tunga stridsvagnen visade i huvudsak nedanstående.

1.      37 mm pvkan med 37/24 mm slpprj m/49

Hårdmetallkärnorna voro icke centrerade i de projektiler som användes vid försöken. Slpprj slog på avstånd motsvarande < 100 m icke igenom 83 mm pansar i 60º (3 skott). Störningarna voro avsevärda i samtliga skott.

2.      57 mm pvkan med 57/47 mm slpprj m/49

Av försöken framgick att:

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 450 m slog igenom 83 mm pansar i 60º utan skyddsplåt med relativt god splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 450 m slog igenom 83 mm pansar i 56º utan skyddsplåt med ringa splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj slog igenom 83 mm pansar i 60º med skyddsplåt, på avstånd motsvarande 450 m utan splitterverkan (1 skott) och på avstånd motsvarande 350 m med relativt god splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj icke slog igenom 83 mm pansar i 45º utan skyddsplåt på avstånd motsvarande 350 och 250 m (2 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 200 m slog igenom 83 mm pansar utan skyddsplåt i 45º utan någon splitterverkan (1 skott)

 3.      7,5 cm pvkan med 75/50 mm slpprj m/49

Av försöken framgick att:

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 800 m slog igenom 120 mm pansar i 90º utan skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 600 m slog igenom 83 mm pansar i 60º utan skyddsplåt med stor splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 1000 m slog igenom 83 mm pansar i 60º med skyddsplåt med stor splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 1500 m slog igenom 83 mm pansar i 45º utan skyddsplåt, varvid ingen splitterverkan erhölls (1 skott av 2)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande ca 800 m slog igenom 83 mm pansar i 45º med skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande 250 m slog igenom 100 mm pansar i 45º utan skyddsplåt (1 skott)

  •  Slpprj på avstånd motsvarande < 100 m slog igenom 100 mm pansar i 45º utan skyddsplåt med mycket stor splitterverkan (1 skott)

Diskussion:

  • Hos 37 mm pvkan voro variationerna i Vo oväntat stora. Slutsatserna beträffande 37/24 mm slpprj äro icke utslagsgivande på grund av att ammunitionen var felaktig. Försöken visade, att stor vikt måste läggas vid noggrann centrering av kärnan. Även med fullgod ammunition torde ca 80 mm pansar i 60º vara maximum för genomslag med 37/24 mm slpprj.

  • För 57/37 mm slpprj i det vid försöket begagnade utförandet torde 83 mm pansar i 55º á 60º utan skyddsplåt utgöra maximum för verkan inuti vagnen på ca 450 m avstånd. Mot 83 mm pansar i 45º torde gränsen för verkan inuti vagnen ligga på högst 200 avstånd.

  • 75/50 mm slpprj i det vid försöket begagnade utförandet slår i 45º anslagsvinkel igenom 83 mm pansar med stor splitterverkan på ca 800 m avstånd, medan verkan inuti vagnen under motsvarande förhållanden blir obetydlig på 1500 m. Mot 100 mm pansar i 45º torde verkan erhållas endast inom 100 m.

  • Skyddsplåt synes ha ringa betydelse för verkan hos 75/50 mm slpprj, men sannolikt relativt stor betydelse för 57/37 mm slpprj verkan.

De för pjäserna beräknade utgångshastigheterna äro:

  •  För 37/24 mm 1150 m/sek

  •  För 57/37 mm 1200 m/sek

  •  För 75/50 mm 1150 m/sek

Dessa utgångshastigheter äro dock inte att betrakta som slutgiltiga.

För både 57/37 och 75/50 mm slpprj voro resultaten betydligt sämre än beräknat, särskilt i 45º anslagsvinkel, där kärnorna i ett flertal fall slogs sönder vid anslaget. På grund härav ha ytterligare försök utförts, som visa att kärnornas kvalitet icke varit den bästa. Genom ändrad tillverkningsmetod har senare framställts kärnor som beräknas hålla även vid anslagsvinkel ned till ca 45º. Försök med sådana kärnor torde ge avsevärt bättre resultat än de som erhölls vid denna omgång, bl a vid användning av skyddsplåt.

Accelerationerna vid skjutningen mot tornets sida lågo för 75/50 mm slpprj mellan 1200 och 4100 G i tornets sidoplåt och mellan 20 och 40 G i vagnens sidoplåt. Exempel på verkningarna i tornet framgå av skott nr 7a med accelerationer mellan ung 3300 och 4100 G, där kransen till vänster tornlucka lossnade och svetsfogar omkring luckan gingo upp. Vid skott nr 7b med accelerationer mellan ung 2500 – 3300 G lossnade en del beslag på tornets insida. Någon variation i accelerationerna med hänsyn till om genomslag erhållits eller ej kan icke utläsas ur försöksresultaten.

Vid skjutning med 57/37 mm slpprj mot tornets sida uppgingo accelerationerna i tornets sidoplåt till 410 G i skott nr 8 och till mellan ung 1200 och 4100 G i skott nr 11. I vagnens sidoplåt uppgingo accelerationerna i båda skotten till mellan 20 och 40 G. Några verkningar på grund av accelerationerna kunde icke konstateras i dessa fall. Anledningen till den relativt stora differensen i accelerationerna i tornet vid 57/37 mm slpprj torde bero på att genomslag erhölls i skott nr 8 men icke i skott nr 11.

Fortsatta försök föreslås med ammunition innehållandes förbättrade kärnor med ändamål att

  •  Närmare undersöka gränserna för genomslag vid små anslagsvinklar

  •  Undersöka hur splitterverkan ändras vid gränsen för genomslagsförmåga

  •  Närmare undersöka skyddsplåtars inverkan vid små anslagsvinklar.

Skottens placering i skjutförsöken mot Kungstigern:

Stockholm den 26 augusti 1950

Bertil Malgerud, Militärassistent

1948-12-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1949-11-17--21 Skjutprov mot Kungstigern 1950-01-25--27 Skjutprov mot Kungstigern 1950-03-01--02 Skjutprov mot Kungstigern 1950-12-12 Skjutprov mot Kungstigern 1951-05-10--11 Skjutprov mot Kungstigern

Information och skisser på denna sida är kommer från rapporter i Krigsarkivet .

Åter till sidan om Pansar? Klicka här!

Åter till första sidan? Klicka här!