Skjutförsök mot tung stridsvagn Königstiger vid PcK den 1-2 dec 1948

Rapport:

•  FOA 2 dnr H 20136-2056, 8.2.1949 (rapport från 1.omgången i Etapp 2)

Ändamål: Undersökning av verkan i tung stridsvagn med

• ·         7,5 cm pvkan m/43

• ·         8 cm raketgevär m/49

• ·         8,4 cm granatgevär m/48

• ·         10,5 cm infkanon m/45

• ·         Pansarskott m/45

• ·         10.5 cm wallburster (stationär laddning)

Organisation:

• ·         Försöksledare, ingenjör Philip, KAFT/VaB)

• ·         Protokollförare, kapten Malgerud, FOA 2

• ·         Accelerationsmätningar, fil lic von Zeipel, FOA 2

• ·         Mätning av metallstofthalten, laboratoriebiträde Johansson, FOA 1

• ·         Övriga mätningar, fanjunkare Melin, PcK

Proven utfördes huvudsaklingen med den tunga tyska stridsvagen ”Königstiger” samt beträffande ett prov med den medeltunga amerikanska stridsvagen typ ”Sherman”. Vagntypen torde kunna anses representera de tygnsta vagnstyper som kunna väntas uppträda i Sverige.

Vid varje prov (skott) utfördes:

• Mätning av genomslag eller inträngning i pansaret

• Undersökning av splitterverkan inuti vagnen – en skärm av 4 cm plank var uppsatt inuti vagnen mitt för den beskjutna plåten och på 50 cm avstånd från denna, varvid splitter som slå igenom skärmen räknas såsom skarpa splitter.

• Mätning av accelerationer (skakningar) med acceleraometer i de delar av vagnen – pansarplåt, stag m m – som lågo i närheten av den beskjutna plåten.

• Analys av luften inuti vagnen genom utsugning omedelbart efter skottet – undersökning av att fastställa halten av små metallpartiklar (aerosoler) i luften.

• Vid flertalet skott var motorn i Königstiger igång. Motorn stannade ick vid något prov.

• Fotografering utfördes av verkan i pansarplåten samt av splitterskärm.

Skyddsplåt användes vid vissa prov med Königstiger. Plåten var 5 mm tjock och placerades lodrätt, parallellt med vagnens längdriktning och så, att avståndet vid det beskjutna området blev 45 cm mellan skyddsplåt och pansar.

Verkan av olika vapen:

a.)    7,5 cm pvkv m/43 med slpprj m/41

Genomslår 80 mm sidopansar i 65° (utan skyddsplåt) på avstånd motsvarande 1.000m. Kraftig (mycket stor) splitterverkaninuti vagnen – endast 1 träff torde erfrodras.

Vid skjutning med samma typ av stridsdel mot Shermanvagnens torn med c:a 70 mm tjocklek i 35 á 40° anslagsvinkel erhölls avglidning, varvid kraftiga sprickor uppstodo i pansaret.

b.)    10,5 cm infkan m/45 med psgr m/45 (RSV lng c:a 1,0 kg)

Genomslår 80 mm sidopansar i 60°, utan skyddsplåt, med stor splitterverkan i vagnen. För att försätta strv ur striden torde erfordras 1-2 träffar.

c.)    Pskott m/45 eller m/46 (RSV lng c:a 1,5 kg)

Genomslag är 150 mm frontpansar i 60° liksom även 80 mm sidopansar i 60° med skyddsplåt c:a 0,5 m framför. Verkan (i ena fallet brand) torde vara så kraftig att strv försätts ur striden av 1 á 2 träffar.

d.)   8 cm raketgevär m/49 (psraket alng ~0,6 kg)

Genomslår 150 mm frontpansar i 45°, men icke 80 mm sidopansar i 60° med skyddsplåt. Verkan är begränsad och torde endast beröra personal som befinner sig direkt bakom träffen. För att försätta en strv ur striden torde erfordras 2-5 träffar.

e.)    8,4 cm grg m/48 (psgr alng ~0,7 kg)

Genomslår 150 mm frontpansar i 90°, men ej 80 mm sidopansar i 60° med skyddsplåt. Verkan begränsad i likhet med b) ovan, dock något kraftigare (vid ena skottet brand).

Skottens placering på Königstigern i skjutprovet:

Allmäna synpunkter:

a.)    Tunga stridsvagnars frontpansar (> 150 min och c:a 45° lutning), kan endast genomslås av psraket och pskott. Verkan, utom möjligen av pskott, blir dock så pass liten att frontal beskjutning bör undvkas.

b.)    Tunga stridsvagnars sidopansar (< 100 mm i 60-90°) genomslås av samtliga ovannämnda vapen med relativt god verkan.

c.)    Skyddsplåten torde förhindra genomslag av psgr men skjutas ofta bort i 1 skottet.

d.)   Roterande psgr giva mindre genomslagsdjup an icke roterad. När genomslag erhålles blir dock verkan kraftigare.

e.)    Verkan av RSV-skott kan bliva förödande vid fullt amutrustad vagn, då patronerna äro fästade vid strv insidor.

Stockholm den 10 december 1948, Sven Philip, Ingenjör

Anteckning:

Har Königstigerns pansarplåt undersökts? Är det inte troligt att den är rätt låglegerad och i förhållande till sin tjocklek har mindre motståndsförmåga än plåten i t ex Pershing?

4/1 -49, Sven Berge

Diskussion:

En slutlig bedömning av verkan är f n icke möjlig, dels med hänsyn till det ringa antalet skott, endast ett för varje prov, dels utan närmare undersökning av pansarets beskaffenhet, hårdhet m m, vilket icke torde komma till stånd förrän försöken avslutats.

I fråga om samtliga vapen äro resultaten i fråga om pansargenomslag tämligen väl överensstämmande med dem, som uppnåtts vid tidigare försök mot särskilda pansarplåtar. Sålunda har tidigare psgr till granatgeväret slagit igenom 170 + 20 mm i 90º, medan psgr till raketgeväret slagit igenom 250 + 20 mm i 90º.

Resultatet med 7,5 cm pvkan m/43 synes visa att splitterverkan efter genomslag med pansarprojektil är betydligt större än med pansarspränggranat (RSV).

Beträffande pskott m/45 är det dock anmärkningsvärt, att genomslag icke erhölls i något fall vid 40º anslagsvinkel. Inträngningen uppgick vid 40º utan skyddsplåt till 150 mm vid ett tillfälle (skott nr 5).

Verkan med granatgeväret i skott nr 3, genomslag i 150 mm pansar utan skyddsplåt i 90º, ligger så nära granatgevärets maximala genomslagsförmåga, att undersökning av verkan mot 150 mm pansar i 60º eller 40º icke ansågs påkallad.

Resultatet med raketgeväret, genomslag i 150 mm pansar utan skyddsplåt i 45º med splitterverkan (skott nr 2), torde i praktiken innebära att med hänsyn till den krökta banan, frontpansar lutande ända ned till 40º med utsikt till verkan kan beskjutas från eldställning på marken i vagnens plan. De fortsatta försöken böra klarlägga, huruvida så är fallet.

Tidigare utförda försök med tyska stridsvagnen Pz III ha visat att stridsmässigt upphängda skyddsplåtar ofta skjuts bort med ett skott från RSV-projektiler.

Vid skjutning med raketgeväret mot vagnens sidopansar utan skyddsplåt (skott nr 6) torde brisaden ha inträffat för sent för att sprängstrålen skulle hinna utbildas. Anledningen härtill kan vara att 45º anslagsvinkel är den gräns, under vilken röret icke ger brisad med fullgod verkan. Vid ett annat tillfälle (skott nr 9) erhölls dock genomslag i 45º.

Vissa förbättringar pågå bl a i fråga om säkringen hos röret, ö k sar m/49, varför möjligheterna till verkan även vid låg anslagsvinkel bör undersökas vid fortsatta försök.

Både granat- och raketgeväret gåvo mindre splitterverkan än övriga vapen, utom beträffande granatgeväret i ett fall (skott nr 7). Fortsatta försök bör därför klargöra splitterverkan med hänsyn till pansargenomslagets storlek.

Det synes vara av stor vikt att få klarhet i huru och i vilken omfattning moderna stridsvagnar utrustas med skyddsplåtar. De fortsatta försöken böra även avse att klarlägga möjligheterna att skjuta bort skyddsplåten även om bättre fästanordningar används.

Tidigare utförda försök med djur i stridsvagn (delrapport 5 den 1/3 1948) kan tyda på att de vibrationer, som vid beskjutning av vagnen uppstå i pansaret, allvarligt påverka besättningen (blödningar). Pansartjockleken vid de sista försöken var 2 á 3 gånger så stor som vid tidigare försök, varför frekvensen i förra fallet blev mycket högre. På grund härav kan verkan av de vid de sistsa försöken mätta vibrationerna icke bedömas eller jämföras med de tidigare resultaten. Krigserfarenheterna tyda också på att vibrationerna vid beskjutningen gör stridsvagnsbesättningen stridsoduglig för avsevärd tid. Ytterligare försök för att få klarhet i vibrationernas verkan på besättningen böra därför utföras. Med hänsyn till försöksdjuren måste sådan försök utföras vid en temperatur av mins +10º C.

Sammanfattningsvis kan sägas att genomslagsförmåga mot den tunga stridsvagnen Königstiger, beträffande samtliga vid försöken prövade vapen, var mycket tillfredsställande. Granat- och raketgevärens verkan genom splitter m m inuti stridsvagnen bör undersökas ytterligare vid fortsatta försök.

Information och skisser på denna sida är kommer från rapporter i Krigsarkivet .

Åter till sidan om Pansar? Klicka här!

Åter till första sidan? Klicka här!