|
| |

Kinnekulle Ring, Sverige 10 Augusti 1969 (67)

Ronnie Peterson kom för nya duster med Reine i samband med invigningen av Sveriges nya
motorbana Kinnekulle Ring. Hela 16.000 personer skyndade dit för att se Ronnie
och Reine kämpa mot varandra i sina F3-vagnar. Reine tar "pole
position" med 54,7 före Ronnie som har 55,0.
Inför loppet kunde noteras att Lasse Elgén gjorde comeback och Sten
Axelsson debut i Formel 3 - båda i splitter nya Lotus 59:or med Holbaymotorer.
Lägg därtill att Ingvar Pettersson "slängt" sin Lucas och satt en
vass Novamotor i sin BT28. Dessutom gjorde vingarna re-entré, nu när
reglementet tillåter vingar av just den typ som Ronnie hade i våras. Således
återfanns vingar på Ronnies, Gustaf Diedens och Conny Anderssons vagnar.
Huruvida vingen var att föredra eller inte var svårt att säga, men när
Ronnie upplystes om att Reine körde fortare utan vinge, så skruvade han också
bort sin. Trots detta var alltså Wisell träningssnabbast...
Torsten Palm prövade att ligga bakom Reine för att få en fin tid och kom
ned på 55,7 vilket han trodde skulle räcka till en plats i första startledet
bredvid Ronnie och Reine. Men då hade han inte räknat med Jean Johansson som
plötsligt körde endast en halv sekund långsammare än Ronnie i sin gamla
Brabham. Tyvärr uteblev sensationen under tävlingsdagen då växellådan
rasade när Jean skulle köra ut till start.
Reine var den som reagerade
snabbast då rallydrottningen Sylvia Österberg släppte startflaggan. Med
kännedom om banans smalhet, trodde nog de flesta att Reine skulle kunna
behålla sin ledning och för första gången denna säsong ta Ronnies skalp.
Ledningen växlas dock under hela loppet, ibland två gånger per varv. Mot slutet
verkade Reine ha skaffat sig övertaget. Duon Ronnie/Reine var helt överlägset
allt annat motstånd och varvade samtliga utom Ingvar Pettersson som kom
att bli trea!
När de gick ut på sista
varvet låg Reine metrarna före Ronnie och många beredde sig på att boka in
Ronnies första nederlag mot den "ständige tvåan" Wisell. Men icke.
Just när de varvat uppåtgående och fjärdeplacerade Lars Lindberg, gick Reine
in lite för hårt i tv-kurvan och kanade av vid utgången då endast en kurva
återstod.
Ronnie, som kom ifatt, var inte sen att utnyttja den lucka som
uppstod då Reine besökte naturen. Genom sin avåkning fick Reine ett bättre
spår in i sista svängen, men det fanns dock inte plats att gå om Ronnie som
ohotad kunde defilera i mål. Ronnie segrare och med snabbaste varvtid på 54,3
(137,238 km/h i snitt). Att det nästan gick en sekund fortare under loppet än
på träningen berodde på att vingen tagits bort och att Tecnon växlats om på
alla utom ettans växel, som var mycket låg för att möjliggöra en snabb
start.
Övriga då? Bengt Rådmyr kom ej till start pga en vådlig avkörning under
träning. Jonas Qvarnström kvalade ej in då han ej fick sin nya Holbaymotor
att fungera. Gustaf Diedens lopp tog slut då han svartflaggades på grund av
oljespill. Torsten Palm låg länge trea, men han hade stora problem att få i
tvåan och fyran och kunde inte hindra vare sig Roffe Tellsten eller Ingvar
Pettersson att passera. Torsten var sedan så upptagen av att slita med
växelspaken att han inte märkte att en oljeslang hoppade av varvid all olja
rann ut på banan. Ingen annan såg det heller, varför Torsten fick hålla på
tills oljetrycket var helt nollställt och motorn skadad. Mot slutet av loppet
kunde Lasse Lindberg och Leif Hallgren passera Rolf Tellsten, men de fick ändå
finna sig i nesan att bli varvade av toppduon...
Trots
allt goda vänner...
- Ronnie Peterson, Tecno-Nova, 22.18,4 (133,620 km/h)
- Reine Wisell, Chevron-Nova B15, 22.18,8
- Ingvar Pettersson, Brabham-Nova BT28, 23.02,9
- Lasse Lindberg, Tecno-Lucas, 23 varv
- Leif Hallgren, Merlyn-Lucas Mk10, 23 varv
- Rolf Tellsten, Brabham-Holbay BT21B, 23 varv
- Sten Axelsson, Lotus-Holbay 59, 23 varv
- Lars Elgén, Lotus-Holbay 59, 23 varv
- Per-Eric Eriksson, Brabham-Lucas BT21B, 23 varv
- Greger Kronegård, Brabham-Lucas BT21B, 23 varv
- Conny Andersson, Brabham-Lucas BT21, 23 varv
- Jörgen Jonsson, Brabham-Lucas BT28, 23 varv
- Eddie Jacobsson, Brabham-Holbay BT21B, 22 varv

|