Ytterligare en typ av pansarbil i det
svenska försvaret använde sig av
årsbeteckningen m/31. Det var den ryskbyggda pansarbilen
BA-10 som i Sverige gick under benämningen Pbil m/31F. Det är
fortfarande oklart varför fordonen försågs med
denna beteckning och särskilt
svårt är det att förstå logiken eftersom de skilde
sig radikalt från de svenska förlagorna - bland annat
var de treaxlade. Men hur kom då dessa fordon till Sverige
under brinnande krig?
Finland hade under fortsättningskriget beslagtagit
24 stycken ryska pansarbilar av typ BA-10
(det kan ha varit fler). Dessa var i stort kopior på Fordlastbilar.
BA-10 (Broneavtomobil
10) utvecklades i Sovjetunionen under 1938 och
serietillverkades fram till 1941. Fram till dess var BA-10 den tunga
pansarbil som tillverkats mest i Sovejt - totalt 3.311 fordon byggdes i tre
olika versioner. BA-10 hade sin grund i de tidigare tunga pansarbilarna BA-3
och BA-6, men hade vidareutvecklats med ett förbättrat GAZ-AAA chassi och
förstärkt pansarskydd (upp till 15 mm pansarstål i fronten och tornet). Idén
med att placera pansarplåten i en lutande vinkel hade infördes av ryssarna
på samtliga stridsfordon under andra hälften av 1930-talet. Liksom sina
föregångare kunde BA-10 omvandlas till en "halvbandare" genom att lägga ett
band över hjulen på de två bakaxlarna. Detta ökade framkomligheten i snö och
mjukmark i avsevärd grad och var alltsom oftast monterade på BA-10 under
dess operativa tjänst i Sovjetunionen. BA-10 deltog första gången i strid
mot Japan 1939 i Munchuriet (Khalkhin Gol) och kom sedan flitigt i
användning i alla större kampanjer fram till 1941, bl a mot tyskarna på
östfronten. Men efter vintern 1941-1942 sågs fordonet delta i strider endast
i undantagsfall enär dess tunga spaningsroll istället löstes med lätta
stridsvagnar av typ T-60 och T-70. Ett fåtal BA-10 sågs dock så sent som
1943 vid fronten utanför Leningrad. Tanken var att BA-10 skulle ha ersatts
med BA-11 (ett fordon med dieselmotor och en mer sofistikerad pansardesign),
men andra världskrigets utbrott förhindrade produktion av denna
efterföljare. Istället kom BA-10 att användas i den Röda Armén fram till
krigsslutet 1945.
Sverige nyttjade tillfället att Finland
beslagtagit en större mängd BA-10 och köpte tre av
dessa fordon. De levererades utan drivlina (motor och transmission)
samt däck eftersom gummi var en bristvara under kriget och gjordes sedan i
ordning vid Ford i Stockholm. Av denna anledning kan det med
fog antas att de försågs med Fordmotorer. Detta skedde troligen 1944,
samma är som de togs i bruk. Utöver de saknade delarna försågs bilarna även
med belysning, beväpning och samma typ av periskop som användes på
stridsvagn m/41. I Sverige kom dessa bilar att användas för stridsledning
för armékårchefen. De utgick ur organisation omkring 1952 som en trolig
följd av reservdelsbrist.
Tyvärr finns inget av de fordon som
Sverige införskaffade bevarat idag och det är oklart
vad som hände med det fotograferade examplaret ovan. Däremot finns en BA-10
bevarad vid det finska pansarmuseet i Parola.
Specifikation BA-10 (i Sovjet) |
Vikt |
5,14 ton |
Längd |
4,65 m |
Bredd |
2,00 m |
Höjd |
2,20 m |
Besättning |
4 |
|
Pansar |
6–15 mm |
Huvudbeväpning |
45 mm gun 20-K (49 |
Tilläggsbeväpning |
2×7.62
DT machine gun (2079). |
Motor |
GAZ-MM
50 hp (37 kW) |
Effektratio |
10 hk/ton |
Aktionsradie |
300 km |
Hastighet |
53 km/h |
Fotografierna på denna sida kommer från Armémuseum, FMV och Wikipedia...
Åter till sidan om Pansar? Klicka
här!
Åter till första sidan? Klicka
här!
|