11 november 1967 Jarama, Spanien (24)

Ronnie Peterson :s nittonde och sista F3-start för säsongen -67. På den nya Jaramabanan utanför Madrid kördes en generalrepetition inför -69 års GP-lopp. Utöver ett kombinerat F1/F2-lopp tävlade även Formel 3-vagnar. 

F3-loppet tappade något av sin glans på grund av en olycka som drabbade Ulf Svensson. Dessbättre blev inte Ulf så skadad som det först antogs. Han fick hjärnskakning, revbensbrott och en del mindre blessyrer. Olyckan inträffade då den något orutinerade engelsmannen Ian Ashley skulle försöka bromsa sig förbi sjätteplacerade Uffe. Ashley bromsade därvid för sent och körde rakt på Uffes Brabham som kastades av banan. Medan Uffe fördes med helikopter till sjukhus i Madrid kom engelsmannen undan med blotta förskräckelsen.

I övrigt blev loppet en ny stor framgång för Reine Wisell. han lyckades nämligen med att knyta upp svansen på Chequered Flags båda DAF:ar som varit så framgångsrika under hösten. I finalen blev Reine tvåa efter schweizaren Gianclaudio "Clay" Regazzonis Tecno.

Trots närvaron av de tidigare under året så framgångsrika fabriksvagnarna från Matra var det Regazzoni och Wisell som åkte fortast på träningen. De hade 1.38,3 och 1.38,8 medan Jassaud i en Matra blev trea på 1.40,0 före de båda DAF:arna på 1.40,8.

Som åskådarna på Skarpnäck kunnat se tidigare under hösten så var DAF-bilarna oerhört startsnabba tack vare sina steglösa växellådor och starten på Jaramabanan var inget undantag. Beckwith var först in i första kurvan. Denna ledning höll han till det fjärde varvet, då bromsarna började låsa sig. Samma sak uppenbarade sig även på Gijs van Lenneps vagn. I och med detta tog Clay Regazzoni hand om kommandot och följdes snart av Reine Wisell som passerade Beckwith på det sjätte varvet. Van Lennep höll fjärdeplatsen medan Mike Keens och Ian Ashley slogs om femteplatsen, vilken till slut gick till den senare.

Det andra heatet började lika fint som det första med att Uffe Svensson for iväg som en raket med Jean-Pierre Jassaud i hälarna. Den franske fabriksföraren passerade emellertid på tredje rundan, men Uffe höll andraplatsen den 11 varven ut. Före detta F3-kungen Henri Pescarolo hade ingen av sin bättre dagar. Till att börja med fick han starta sist och sedan blev han ytterligare fördröjd genom ett par depåstopp. Team Crios Philippe Vidal sprängde sin motor, då han låg i aktern på Uffe Svensson. Ronnie och Ingvar Pettersson hade inte tillräckligt med kraft i sina bilar varför de smög in på 8:e respektive 9:e plats.

Då många kört sönder blev följden att så gott som samtliga fullföljande i de båda heaten fick starta i finalen. Totalt var det 28 vagnar som startade. Som vanligt kunde ingen växla ikapp DAF:arna nu anförd av van Lennep. Beckwith blev dock inte gammal på andraplatsen, därtill var Regazzonis Tecno för snabb. Reine låg fyra och följdes av Guenard (Matra), Svensson (Brabham), Keens (Brabham) och Pescarolo (Matra) som gjorde ett fantomryck genom fältet efter att ha startat från sista ledet. Forceringen tog dock hårt på motorn som efter tre varv fick nog. På det tredje varvet fick även van Lennep ge vika för den anstormande schweizaren och i samma veva friskade även Reine om Beckwith. Medan Reine tog upp jakten på van Lennep drog Regazzoni obarmhärtigt ifrån genom att varva på ungefär 1.39. Reine fortsatte av bara farten och tog andraplatsen, vilken det senare blev en väldig strid om. Då DAF:arnas bromsar åter började spöka kunde Wisell säkra sin andraplats.

Sedan inträffade den ovan relaterade olyckan, då Ashley skulle försöka sig på att gå förbi Uffe. I kön kämpade Ronnie och Ingvar utan större framgångar. Då finalen flaggades av med Regazzoni som segrare före Wisell och Beckwith, låg Ronnie elva och Ingvar på trettonde plats. Fjärdeplatsen gick till Jassaud sedan van Lennep rasat till en sjätteplats på grund av ett kort depåstopp.

Som slutomdöme står det klart att kontinentalernas vassare motorer fällt avgörandet. Under vintern lär åtskilliga svenska motorer trimmas på samma sätt som Reine Wisell låtit göra. Hans Lucas-topp har givit honom drygt 110 hk, men siffror upp till 116 hk lär inte vara omöjliga att utvinna ur den f d Anglia-motorn...

Finalen: