Fjällvråk är 49-60 cm lång och har en vingspann på 123-148 cm, och är därmed större än ormvråken. Det är dock mindre varierad i sin färgteckning än denna, och alltid med ljust spräckligt inslag. Ungfågeln är mycket ljus på undersidan, och även den adulta fågeln är huvudsakligen vit på undersidan med svart band i bakkanterna av stjärt och vingar samt med svarta knogar och en markering från denna in mot kroppen. Den har i alla dräkter vit övergump med svart ändband på ovansidan stjärten. Buken något mörkare än vingarnas undersida. Dess näbb är förhållandevis klen och den har fjäderklädda tarser.
Fjällvråken häckar i de nordligaste delarna av holarktis. Den är en flyttfågel som i Eurasien övervintrar i ett område på mellan 58° och 45° nordlig bredd.
- Buteo lagopus lagopus - nominatformen häckar i norra Eurasien med sin östliga utbredningsgräns vid floden Jenisej.
- Buteo lagopus menzbieri (Dementiev, 1889) - häckar i nordöstra Asien, från floden Jenisej och österut till Ochotska havet.
- Buteo lagopus kamtschatkensis (Dementiev, 1931) - häckar i Kamchatka
- Buteo lagopus sanctijohannis (Gmelin, 1788) - häckar i Alaska och norra Kanada.
Den häckar i nordöstra Sverige från Värmland till Norrbotten och upp i fjällvärlden. På vinterhalvåret övervintrar den i södra Sverige.
Fjällvråken är till stor del beroende av tillgång på fjällämmel. Goda lämmelår kan den lägga upp till 7 ägg, då lämmel saknas kan häckningen helt utebli. Boet byggs i en klippbrant eller högt träd.
Världspopulationen är inte hotad och den listas därför som livskraftig (LC). Däremot finns det lokala populationer som är hotade, exempelvis den skandinaviska som är upptagen på både den svenska och norska Röda listan som missgynnad med förbehåll.