Vattenrallen är cirka 26 centimeter lång, något mindre än rörhönan. Den väger cirka 100 till 190 gram och har ett vingspann på 40 till 45 centimeter. Vattenrallen har kort stjärt och lätt nedåtböjd, rödaktig näbb. Ansikte, hals och bröst är gråblå. Ögonen är rödaktiga. Ryggen är mörkbrun med svarta streck. Sidorna är svartvitmönstrade. Hane och hona har samma teckning. Ungarna är i allmänhet svarta och har ljus näbb. Det mest hörda lätet låter ungefär "kryieh" och påminner om en skrikande gris.
Vattenrallen lever i Nordafrika, i nästan hela Europa (förutom norra Skandinavien) och i Asien. De flesta vattenrallar flyttar söderut och befinner sig i vinterkvarter i september till november. I Europa förekommer det att vissa övervintrar så långt norr ut som i södra Sverige, Norge och Finland. Populationen i Afrika är mestadels stannfåglar.
Vattenrallen delas upp i fyra underarter varav en är utdöd:
- R. a. aquaticus - Nominatformen häckar i Europa och i västra och nordvästra Afrika.
- R. a. hibernans (Salomonsen, 1931) - Utdöd. Endemisk för Island.
- R. a. korejewi (Zarudny, 1905) - Häckar från Aralsjön och Balkhashsjön i Centralasien, och söderut till Iran och Kashmir, och österut till västra Kina. Övervintrar så långt söderut som till Indien och södra Kina.
- R. a. indicus (Blyth, 1849) - Häckar i östra Sibirien, Sakhalin, norra Mongoliet, Manchuriet och Japan. Övervintrar så långt söderut som till Sydostasien och Borneo.
Den isländska häckningspopulationen var en endemisk underart, R. a. hibernans, vilken dog ut på 1960-talet. Nedgången påbörjades på 1940-talet och den sista säkra häckningsobservationen skedde 1963. Idag observeras ett antal vattenrallar årligen på Island, främst under höst och vinter, vilket förmodligen utgörs av Skandinaviska flyttfåglar.
De asiatiska underarten indicus har en något annorlunda morfologi men skiljer sig mycket åt vad gäller läte vilket gör att Rasmussen & Anderton (2005) föreslår att detta taxon ska behandlas som en egen art.
Den är skygg och föredrar tättbevuxen omgivning gärna med vass. Den lever undanskymt och märks mest på grund av lätet. Häckningstiden sträcker sig från april till augusti. Paren lever monogamt. Båda könen bygger ett flytande skålformat bo av gräs, strån och andra växtdelar och gömmer det väl i tät våtmarksvegetation. Honan lägger sex till elva ägg som är ungefär 35 millimeter och som ruvas av båda föräldrar i tre veckor tills de kläcks. Ungfåglarna är borymmare och blir flygfärdiga efter 20-30 dygn. Vattenrallen lägger oftast två kullar per häckningssäsong.
Vattenrallen livnär sig av små fiskar, kräftdjur, blötdjur, insekter och deras larver.