Strömstaren blir cirka 15-18 centimeter lång, med ett vingspann på 26-30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag. Fjäderdräkten ser förutom bröst och haka helsvart ut på håll, men är till största delen mörkt grå till brungrå med mörkare vattring främst över ryggen. Stjärtvingar och huvud har en brunare nyans. Bröst och haka är lysande vita. Buken är hos nominatrasen närmast svart medan brittiska och centraleuropeiska fåglar har en kastanjebrun ton på buken och ibland även huvudet. Ben och iris är bruna medan näbben är nästan svart. Könen är lika. Juvenila fåglar är grå med vattring och har bara rent vitt på hakan medan bröst och buk är vattrat ljusgrå som blir mörkare nedåt buken.
Sången hörs ofta mitt i vintern och är en lugnt framförd ramsa av lågmälda toner. Dessa är ganska skrovliga och gnisslande. Locklätet är kort och strävt.
Strömstaren förekommer i större delen av Europa och i nordvästra Asien. I Sverige häckar den i större delar av landet men med en högre koncentration i norra halvan av landet, medan den på vintern påträffas spridd över hela landet, ibland ända ute i kustbandet.
Den vistas ständigt vid vatten, företrädelsevis strömmande vattendrag, simmar och dyker mycket skickligt och hämtar sin föda (allehanda små vattendjur) ur samma element. Boet byggs vid vatten i stenklyftor, under broar och så vidare. Det har rund form och en liten öppning på ena sidan. Äggen (4-6, rent vita) ruvas, och ungarna föds upp av båda makarna.