Snösiska

Denna sida uppdaterades senast 2011-02-28. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Fotografiet Att få se en Snösiska nere i Stockholmstrakten hör inte till vanligheterna. Normalt beblandar de sig med gråsiskor, så det är ju heller inte helt lätt att upptäcka. Men just det här exemplaret fick jag tips om på Artportalen. Exakta positionsangivelser ute vid Barkaby flygfält alldeles i närheten av Plantagen. Jag for dit. Och där var den! Fotografiet taget den 5 januari 2010.

 
Snösiska (Carduelis hornemanni) är en fågel som tillhör släktet Carduelis och familjen finkar.

Snösiskan beskrevs första gången 1843, som Acanthis hornemanni, av dansken Carl Peter Holbøll som var löjtnant vid kungliga danska flottan. Han blev senare södra Grönlands guvernör och 1846 publicerade han en bok om Grönlands fåglar.

Snösiskan placeras idag i det stora släktet Carduelis vars taxonomi är omdiskuterad. Snösiskan har tillsammans med brun- och gråsiska bland annat föreslagits en placering i det egna släktet Acanthis. Snö- och Gråsiskan ligger genetiskt sett så nära varandra att det har ifrågasatts om de är två olika arter. Det saknas dock säkra fynd av hybrider mellan grå- och snösiska, dels på grund att en sådan skulle vara omöjlig att artbestämma i fält.

Arten delas upp i två underarter:

  • C. h. hornemanni - nominatformen häckar cirkumpolärt i områden mycket långt norrut, på Grönland samt angränsande delar i Kanada.
  • C. h. exilipes - häckar i Nordamerika samt Eurasien. Fågeln övervintrar ofta långt norrut men flyttar ibland en bit söderut. Detta taxon behandlas ibland som den goda arten Carduelis exilipes.

På flera ställen, till exempel i Norge, har man observerat snösiskor i par med gråsiskor.

Fågeln är drygt 13 centimeter lång och mycket lik gråsiskan, i vissa fall omöjlig att säkert skilja från denna. De tydligaste skillnaderna är att snösiskan ofta är ljusare, något större, har mindre och rakare näbb, något yvigare fjäderdräkt och vit övergump till skillnad från gråsiskans streckade. Ryggen är grå och sticker ut från det ljusa huvudet och den ljusa, lite randiga undersidan. Hanarnas mage har ett svagt rosa parti som honorna saknar. Lätet påminner mest om gråsiskans även om de är relativt lätta att åtskilja. Den grönländska underarten hornemanni är större och ljusare, och ibland närmast vit.

Snösiskan finns främst på tundran runt dvärgbjörkar och andra lågväxta buskar. Boet, som är skålformat, placeras i en låg buske. Honan lägger i genomsnitt fem ägg, men det förekommer kullar med 4-6 ägg. Honan ruvar äggen själv i 11-12 dagar. Ungarna är flygga efter 11-14 dagar. Främst består födan av frön men de äter även insekter.

Källa  http://sv.wikipedia.org

ÅTER TILL FÅGELSIDAN

ÅTER TILL OINTRES.SE