Småspoven liknar storspoven men är betydligt mindre, vilket dock kan vara svårt att se på håll om man inte har andra fåglar att jämföra med. Den har också proportionellt en något kortare näbb. Den är 37-45 centimeter lång (varav näbben är mellan 6 till 9 centimeter), med ett vingspann på 76-89 cm och är trots sitt namn exempelvis större än myrspoven. Den är mestadels gråbrun men vingen har en mörk hand. Den har krökt näbb som är längst hos adulta honor. Småspoven har en tydlig ljus "mittbena" på huvudet och ett kraftigare tygel än storspoven. I flykten sticker inte benen ut bakom stjärten. Nominatformen N. p. phaeopus, som häckar i Europa har vit rygg, övergump och vingundersida, och tvärrandig gråbrun stjärt.
Locklätet är en vissling, medan spellätet är en serie visslingar som övergår i en drill.
Den häckar i Nordamerika, nordligaste Europa och i Asien, främst i Sibirien. I Sverige häckar de i norr ända upp på kallfjället. Den är flyttfågel och övervintrar på kuster i Afrika, Sydamerika, södra Asien, Australasien och södra Nordamerika.
Småspoven delas ofta upp i tre eller fyra underarter:
- Numenius phaeopus phaeopus häckar på nordöstra Grönland och i norra Europa, från Island österut till Tajmyrhalvön. Skiljs från de andra underarterna genom att ha vit rygg, vit övergump och mycket vitt på undersidan vingen.
- Numenius phaeopus alboaxillaris häckar på stäppen norr om Kaspiska havet.
- Numenius phaeopus variegatus häckar i nordöstra Sibirien. Skiljs från de andra genom att ha som en vit cigarrform på ryggen med brun övergump och stjärt och vara mindre ljus under vingarna än N. p. phaeopus
- Numenius phaeopus hudsonicus häckar i Alaska och Kanada. Skiljs från de andra genom att vara helt brun på ryggen och ha brun undersida av vingen.
Vissa auktoriteter, exempelvis Sibley 1996, kategoriserar den amerikanska underarten N. p. hudsonicus som den goda arten N. hudsonicus.
Vanliga häckplatser är fjällhedar, myrar, kalhyggen och stäppmarker. Det är vanligt att några par häckar nära varandra i en mindre koloni. Boet är en grop i marken. Honan lägger 3-5 ägg. Båda föräldrarna ruvar äggen och vaktar sedan fåglarna mot inkräktare. De kan till och med anfalla människor som kommer för nära boet. Den äter olika smådjur som den plockar på marken.
Förr har den dialektalt i Sverige kallats quidbonde.