Den smalnäbbade simsnäppan är omkring 18-19 centimeter lång och har ett vingspann på ungefär 35 centimeter. Den väger 25-50 gram. Den har flikiga tår och rak, smal näbb. Sommardräkten hos den könsmogna fågeln har en spräckligt mörkgrå ovansida med rödbruna teckningar på nackens sidor, svart ansikte och vit hals. De rödbruna teckningarna är mindre framträdande hos hanen som har en diskretare färgning.
Ungfåglarna är grå och bruna upptill, med brungul undersida och en svart fläck över ögat. På vintern är fjäderdräkten i stort sett grå på ovansidan och vit undertill, men den svarta ögonfläcken är alltid närvarande.
Under flyttningen har den ett hackspettlikt läte eller ett kvittrande "pritt pritt".
Den häckar i arktiska områden i norra Europa, Asien och Nordamerika. Den är en flyttfågel som, ovanligt nog för en vadarfågel, övervintrar i kustnära hav i tropiska och subtropiska områden i exempelvis i Indiska Oceanen och utanför Nordafrikas kust.
Smalnäbbad simsnäppa är den enda art av de tre simsnäpporna som häckar i Sverige. Den häckar främst i små vattensamlingar i fjälltrakterna i norr och i mindre utsträckning även i kustområden i Norrbotten. På våren anländer den under sista veckan i maj/juni. I sydligare delar av Sverige syns den sällsynt men regelbundet under flyttningen. Artens höststräck pågår från juni till slutet av september. Populationen i fjälltrakterna är troligtvis stabil. Det svenska beståndet beräknas till cirka 15 000 par. Dock är osäkerheten stor och antagligen kan det kan finnas upp mot 25 000 häckande par.
De typiska könsrollerna bland fåglar är omvända bland simsnäppor. Honor är större och mer bjärt färgade än hanarna. Honorna uppvaktar hanarna, konkurrerar om boplatser och försvarar aggressivt sitt bo och sin hane. Honan lägger tre till sju päronformade ägg, som är 30 millimeter stora och ljusgröna till brungula med mörkare fläckar. Boet är en grop i marken, fodrad med exempelvis gräs, nära ett sankt område. När honorna lagt sina ägg påbörjar de flytten söderut och låter hanarna ta över ruvningen, samt ta hand om ungarna. Ungarna livnär sig mestadels själva och kan flyga inom 18-20 dagar efter födelsen. Efter ett år blir de könsmogna.
Under häckningssäsongen utgörs födan huvudsakligen av insekter, särskilt flugor och myggor, både larver och fullbildade insekter. På menyn står även skalbaggar, nattsländor, myror, halvvingar, sniglar, kräftdjur, maskar och en del frön. När en smalnäbbad simsnäppa söker föda brukar den ofta simma runt i en snabb cirkel (alltid motsols) så att en liten strömvirvel bildas. Man tror att detta beteende underlättar födoinsamling genom att det rör upp mat från botten i grunda vatten. Fågeln kan sedan sträcka näbben mot virvelns mitt och plocka små insekter eller kräftdjur som blivit infångade där.
Utanför häckningssäsongen består födan mest av lysräkor och hoppkräftor. De smalnäbbade simsnäpporna finns då på öppet hav, de ses ofta där sammanflytande strömmar åstadkommer uppåtströmmar, som för med sig föda till ytvattnet.