Såväl Ronnie som Reine körde Lotus 72

Ronnie Peterson kom att köra Lotus 72:an i olika typmodeller i totalt 45 tävlingar under åren 1973-1975 (se sammanställningen nedan). De två första åren resulterade i 7 segrar och 10 "pole positions", men tyvärr visade sig denna konstruktion från 1969 inte konkurrenskraftig 1975. Egentligen var bilen "out of date" redan 1974, men tack vare Ronnies stora begåvning kunde det omöjliga mjölkas ur bilen på vissa banor där topphastigheten inte var avgörande.

Det var inför 1970 års säsong som Chapman kom med en helt ny konstruktion - den kilformade typ 72 med variabel torsionsfjädring och mittplacerade bromsar.

Lotus 72:an var i grunden en genial konstruktion från Colin Chapman med gott bistånd från designchefen Maurice Phillipe. Debuten skedde den 19 april 1970 i Spaniens GP, då i färgerna för Gold Leaf Team Lotus - rött, vitt och guld. Jochen Rindt hade redan under sommaren 1969 påbörjat utprovningen av bilen på Lotus Hethel testbana, men hade kluvna känslor för den nya skapelsen. Succén var inte omedelbar, problem med de inbyggda bromsarna fram, men med fyra segrar under sommarmånaderna kunde Rindt säkra världsmästartiteln innan den tragiska olyckan på Monza ändade hans liv. Innan detta skedde hade Jochen Rindt haft ett flertal dispyter med Chapman om dennes maniska jakt på att spara vikt i bilen.

Näste förare som kom att förknippas med Lotus 72 var Emerson Fittipaldi. Totalt tog denne nio segrar med bilen, den första redan i slutet av 1970. Säsongen 1971 uteblev framgångarna då Emerson hämmades av en skada han ådragit sig i en civil trafikolycka (och vars konsekvenser aldrig blev helt officiella), men året därpå blev denne världsmästare i Lotus 72D - då i det nya färgstället svart och guld i Team John Player Special.

Då Ronnie Peterson anslöt till stallet 1973 rådde ingen tvekan om att Chapman satt samman ett "superteam". Då stallet valde att matcha båda som försteförare tog de dock så många segrar av varandra att Jackie Stewart för Tyrrell kunde plocka så många poäng att han kunde bärga förartiteln - märkesmästerskapet dock till Lotus. De uteblivna stallorders som skulle ha säkrat ytterligare en för Fittipaldi fick nu denne att lämna stallet och ny stallkompis till Ronnie blev Jacky Ickx.

1973 års Lotus 72E hade delvis nya underplåtar, luftintag av en ny form med inbyggda kylare och energiupptagande zoner samt stora förändringar på bromsar , fjädring och spårvidd. Bytet från Firestone- till Goodyear-däck 1973 nödvändiggjorde en rad av dessa förändringar.

Den tredje eran i Lotus 72:an var Ronnies. Andra hälften av 1973 kunde Ronnie köra hem fyra segrar. Trots att bilen inte längre var konkurrenskraftig lyckades Ronnie även 1974 ta ytterligare tre segrar med bilen - den sista den 8 september på Monza i Italiens GP. När Ronnie den 5 oktober 1975 kör in ekipaget på en femteplats i USA:s GP på Watkins Glen kan bilen till slut pensioneras - de sista åren i version E och F (med Ralph Bellamy och Martin Ogilvie som konstruktörer. Därmed avslutades den längsta epoken för en Formel 1-bil någonsin, totalt sex säsonger med en konstruktion som mot slutet var sju år gammal. Tjugo segrar (plus ytterligare fem i tävlingar utanför GP-mästerskapet), två världsmästare, tre märkesmästerskap (70/72/73).

Totalt byggdes 9 st Lotus 72 (R1 - R9), men med den förklaringen att chassi R1 byggdes om till serievarianten R4 och att chassi R5 i princip byggdes upp från grunden igen efter en våldsam krasch.

Sexton förare kom att köra Lotus 72: Dave Charlton, Jim Crawford, Paddy Driver, Emerson Fittipaldi, Brian Henton, Graham Hill, Jacky Ickx, Eddie Keizan, John Miles, Ronnie Peterson, Jochen Rindt, Ian Schekter, Guy Tunmer, Dave Walker, John Watson och Reine Wisell.

Lotus 72 - data
Chassie	Aluminium monocoque 20swg inner, 18swg yttre
Växellåda	Hewland FG 400, 5-växlad
Effekt	460 - 520 hk
Däck	Inledningsvis på mjuka Firestone 13x10,2/15x15 (även 16,2x13 användes), därefter på Goodyear (bilen var ej konstruerad för dessa däck)
Fälgar	Speedline
Stötdämpare	Koni
Tankvolym	45 gallon totalt i två tankar (205 l) Senare variant hade totalt 181 l
Motor	Ford-Cosworth DFV V-8 med Lucas bränsleinsprutning
Motorvolym	2993 ccm
Varvtal (max)	10.500 - 11.600 rpm
Motorvikt	165 kg
Motorelektrobik	Lucas Opus
Spårvidd fram	58-60 tum (1448-1542 mm modell D - F)
Spårvidd bak	61-64 tum (1575-1625 mm modell D - F)
Hjulbas	100 tum (105 på Lotus 72 F); 2540-2667 mm
Bredd	74 tum
Höjd	46 tum (35 tum utan luftintag)
Längd	165 tum
Totalvikt	1168 lb (530 kg); senare modeller upp till 576 kg

Ronnie Petersons F1-lopp i Lotus 72:

Lotus 72/R6

Lotus 72/R8

Lotus 72/R9