"Gamle Olof"

Eftersom Anders Olofssons farfader enligt en muntlig källa hette Herse, så måste Olof Hersesson ha existerat, men finns ej i källorna. Han benämndes 'Gamle Olof' av ättlingarna.

Underlagsman i Västerbotten, Bonde i Bure 6. Bodde på stamgården i Bureå i konung Birgers tid. Byggde Bure kloster på en holme i Bure åminne. Klostret hade en abbot och 12 bröder.

Kallades "Gamle Olof". Ska ha fullbordat bygget Bure kloster. Dit uppges en abbot och 12 bröder ha kommit. Uppges vara den förstfödde i Bureå. Källa: Ulf Lundström - Bönder och gårdar i Skellefteå sn (1539-1650).

Det som skrivits ovan baseras på hörsägen nedtecknad 1600 - 1601 av Johan Bureus.

Han tillhörde en gammal prästsläkt och var genom sin mormor Anna Andersdotter Bure (dotter till Anders Jakobsson nedan) bördig från Bureå. Johan har främst gjort sig känd som forn- och språkforskare och ofta kallas han den svenska grammatikens fader. Som Sveriges och världens förste riksantikvarie gjorde han betydande insatser. Johan var en allsidig herre och hade många strängar på sin lyra. Förutom forskare var han en god tecknare, träsnidare, gravör, urmakare och diamantslipare. Hans språkliga kunskaper skall ha varit enorma. Förutom sitt modersmål, skall han ha behärskat latin, grekiska, hebreiska, arabiska, finska, en del abbesinska språk, samt haft kännedom i kinesiska samt flera andra språk.

Uppgiften att Gamle Olov (Olof Hersesson) hade en bror, Fale, räknades länge till myterna som inte hade i seriös asläktforskares ansedel att göra eftersom arkivhandlingar fordrades för att styrka släktskap. Fram till augusti 2015 vill säga, då DNA-tekniken gjorde insteg i släktforskningen och visade att Den så kallade ”Falmarksgrenen” av Buresläkten är benämningen på de två ättlingalinjer från 1500-talsbönder i byn Falmark som visat sig bära på Buresläktens Y-kromosom. DNA-undersökningarna har klart visat att släktgrenen är en separat gren av släkten med ursprung i tiden före Gamle Olof i Bureå. Detta har tolkats som att de uppgifter en släkting till Johan Bure lämnade, om att Gamle Olof hade en bror Fale, vilken skulle ha grundat byn Falmark, sannolikt är riktiga. Enligt de uppgifter som Johan Bure nedtecknade skulle nämligen alla bönder i 1500-talets Falmark ha härstammat från denne Fale Hersesson.De omfattande så kallade BigY-testerna av de två Falmarksättlingarnas Y-kromosomer har visat hur deras släktlinjer bär på tre gemensamma mutationer (så kallade SNPs) som Gamle Olofs ättlingar inte har. Det är detta som visar att de är en separat släktgren. Nu har ättlingarnas BigY-resultat analyserats färdigt hos företaget Yfull och dessutom infogats i deras officiella YDNA-träd. I Yfull:s träd nedan syns nu tydligt hur Falmarksbönderna grenar ut sig som en egen gren av släkten. Troligen har de en gemensam anfader i början av 1500- eller slutet av 1400-talet.Falmarksgrenens haplogrupp är nu fastställd till G-Y16788 medan Gamle Olofs ättlingar tillhör haplogruppen G-Y12970* (stjärnan betyder att någon gemensam undergrupp till Y12970 ännu inte identifierats)

DNA-resultaten antyder dock fortfarande på att Falmarksgrenen grenat ut sig från släkten flera generationer före Olof Hersesson, vilket isåfall inte stämmer med släktingens uppgifter om att den härstammar från en bror till Olof. Men den slumpmässiga variationen i hur ofta mutationer uppstår gör det svårt att slå fast exakt när grenen bildades. Vi hoppas att fler ättlingalinjer ska upptäckas som kan göra beräkningarna mer exakta. För några månader sedan kom analysen av det omfattande BigY-testet som gjorts på den första ättlingen från Falmark. Analysen visade på STR-värden som gav en tydlig indikation på att Bureättlingarna från Falmark tillhörde en separat gren av släkten. Men eftersom slumpen alltid är närvarande vid DNA-mutationer kan man inte dra säkra slutsatser om släktförhållanden på medeltiden utifrån endast ett resultat.

För att undersöka detta ytterligare beställdes ett BigY-test även för den andra släktlinje från Falmark som visat sig bära på Buresläktens Y-kromosom. Nu har resultatet kommit av detta test och det ger ett tydligt bevis för att Bureättlingarna i Falmark tillhör en egen släktgren, som grenat ut sig strax före Gamle Olof! Det släktträd som DNA visar kan läggas över det träd som Johan Bure nedtecknade och överensstämmelsen är nästan kusligt exakt…

Falmarksgrenen delar alla Buresläktens mutationer (så kallade SNPs) fram till Gamle Olof, men har sedan tre egna mutationer innan den delar upp sig i de två falmarkslinjerna. Det måste man tolka som att den grenat ut sig inom några generationer före Gamle Olof, sedan fortlevt som en linje fram till 1500-talet och då grenat ut sig till två släktlinjer.

Genom att räkna antalet unika mutationer på varje gren är det ingen tvekan om att ättlingalinjerna från Falmark tillhör en egen gren som härstammar från tiden före Gamle Olof. Det går inte att fastslå att den härstammar exakt från Olofs bror (den kan vara någon eller några generationer äldre). I kombination med den muntliga traditionen om Herse och hans två söner Olof och Fale är det dock mycket, mycket troligt att släktberättelsen stämmer, att Herse nu måste anses ha funnits i verkligheten och att han ska räknas som Buresläktens tidigast kände stamfader.

Källa: http://buredna.sjolunds.se/?cat=3

Barn:
Olof Olofsson, född cirka 1420