Dominus Mats Boberg

Ätten Boberg är en av de få svenska ätter, vars medlemmar har kunnat följas tillbaka till 1100-talet. De första släktmedlemmarna Mats och hans son Bengt Matsson var säkert betydande män, för de tituleras bägge dominus i ett av konung Johan Sverkersson och biskop Karl i Linköping år 1219 utfärdat brev. Ättenamnet framträder först i början av 1280-talet. Sannolikt leder det sitt upphov från ett likatydande ortnamn, troligen ett gammalt häradstingsställe i Fornåsa sn i Bobergs hd i Östergötland.

Omtalad som död 1219, ägde gods i Sunnerbo härad, Finnveden. Född 1135 i Annerstad (G). Död omkring 1219. Ägde jord i Annerstads sn Sunnerbo hd i Småland, som han på grund av vissa lagöverträdelser måste avstå till konung Knut Eriksson. Levde under andra hälften av 1100-talet. Ätten Boberg är en av de få svenska ätter, vars medlemmar har kunnat följas tillbaka till 1100-talet. De första släktmedlemmarna Mats och hans son Bengt Matsson var säkert betydande män, för de tituleras bägge dominus i ett av konung Johan Sverkersson och biskop Karl i Linköping år 1219 utfärdat brev. Ättenamnet framträder först i början av 1280-talet. Sannolikt leder det sitt upphov från ett likatydande ortnamn, troligen ett gammalt häradstingsställe i Fornåsa sn i Bobergs hd i Östergötland.

Boberg, konventionell benämning på svensk högfrälseätt grundad på att flera av ättens medlemmar själva använt binamnet Boberg. Släkten är känd sedan 1100-talet, den dog ut på manssidan redan före 1350. Namnet kommer troligen av gården Boberga, Dingtuna socken, Tuhundra härad, i Västmanland vilken har ägts av åtminstone två generationer Boberg. Släkten har också ägt en gård i Viby i samma socken. Peder Månsson Utter framkastade hypotesen att binamnet skulle vara taget efter byn Boberg i Fornåsa socken i Bobergs härad i nuvarande Motala kommun, Östergötland. Ingen bevisning till stöd för Utters hypotes har dock kunnat hittas i medeltida källor. De tidigaste kända representanterna för släkten är två riddare som nämns i ett av kung Johan Sverkersson 1219 utfärdat brev, nämligen Mats och hans son Bengt Matsson. Båda var då redan döda och ingen av dem kallades Boberg. Om Mats vet man att han varit tvungen att överlämna ett fiske i Småland som sakfallsgods till kung Knut Eriksson. Tre av Bengts söner levde 1219: Peter, Lars och Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Släkten utdog på manssidan redan före 1350. Släkten hade betydande besittningar i Värmland. Vid arkeologiska utgrävningar av Saxholmens borg i Ölme har man hittat ett dräktspänne med ättens vapenbild (en fransk lilja mellan två hjorthorn).

Källor: Wikipedia SvA II s 483, ÄSF s 22, 23-24 http://www.fredrikahlander.com/genealogy/pb73e7e7b.html http://www.poetelen.com/Hemsidan/SL%C4KTFORSKNINGEN/p5efc8f74.html Bo J. Theutenberg : "Från den heliga graven till Västergötland, en berättelse om korsriddarna i Forshem och Västra Tunhem" http://www.borötter.se/Ms/p778c42eb.html
http://wadbring.com/historia/sidor/vapen.htm

Barn:
Bengt Mattsson (Boberg), född 1167, död före 1220