Johannes Laurentii Bure
född 1548-01-24, död 1603-04-26
Johannes Laurentii Bure
f. 1548-01-24

Säbrå
d. 1603-04-26
Prästgården
Säbrå
Kyrkoherde i Säbrå n.6


Biografi ] [ Barn ]
Laurentius
Svenonis Bureus

f. 1507
Byrestad, Selånger
d. 1579
Säbrå
Kyrkoherde 1543-1572 i Säbrå
Själevad
Sven
Pedersson Bure

f. ca 1475 Byrestad, Selånger
d. ca 1506
Höfvitsman under Sturarnas tid.
Peder Falesson Bure
f. 1445 Bure, Selånger
Helena Larsdotter
f. ca 1445 Nordmaling
Margareta
Boosdotter

f. 1485 Hälsingland
d.

Boo NN
f. ca 1455
                
Margareta
Engelbertsdotter Janzonia

f. ca 1510
Skön
d. 1579
Säbrå


Engelbrekt
Jansson Janzonius

f. 1480
d.

                
                
                
                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Johannes Laurentii Bure, född 1548-01-24 i Säbrå, död 1603-04-26 i Prästgården, Säbrå. Kyrkoherde i Säbrå n.6.

Kyrkoherde, riksdagsman.

I stamtaflan över adliga ätten Bure No 126 står i tab. 5 följande:

Johannes Bureus, Laurentii son, annars mäster Hans Larsson kallad: född d. 24 januari i Säbro. Blef 1566 Kapellan i Själevad, 1569 Kyrkoherde därstädes; 1570 Docens i Gefle skola, 1590 Kyrkoherde i Säbro. Underskref 1590 Upsala mötes beslut död 1615.

Gift med Anna Segersdotter (som sedan fick prosten i Nordingrå Olaus Martini, Biskop Martini Olai fader) dotter af Knapen Seger Olofsson i Uensjö? och Gertrud Ulf

(Ett tidigare gifte med en Kerstin Zynthia enligt Bygdéns herdaminne har ej kunnat beläggas. Enligt Supplementet (2004) av Carl Szabad har hon troligen aldrig existerat.)

Infogat av Herman Kihlstedt 2009 10 30

Docent i Gävle skola 1570. Kyrkoherde 1589 i Själevad, därifrån transport till Säbrå.

Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och som riksdagsman Söderköpings riksdagsbeslut 1595.

Begravd i Säbrå kyrka mitt för altaret. Sonen Jacobus Zäbråzynthius Bure (1572-1642) blev professor och biskop i Strängnäs.

Johannes tog namnet Bure efter sin bror Engelbertus hustru Elisabeths släktnamn Bure. Elisabeth var f.ö. moster till den berömde run- och fornforskaren Johan Bure (1568-1652) (Johannes Thomae Bureus) Litt: G. Stålbom: Runristningar, s 59.

Johan Bure var ivrig släktforskare och menade sig kunna föra sin släkt tillbaka till Olof Skötkonungs tid, vilken,som framgår av nedanstående anor, även Johannes härstammade ifrån.

Johannes Laurentii, född 1548-01-24 i Säbrå sn (Y), död 1603-04-26 i Säbrå sn (Y).

Kyrkoherde i Helgum, Säbrå sn (Y). Komminister i Säbrå på 1570 talet Kyrkoherde i Säbrå 1589-1603 Enligt brev av Johan III 29/3 1591 tillerkändes han 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertig Karl 27/2 1596 Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Liksom sin broder upprätthöll han även kyrkoherdetjänsten i Härnösand, dock endast under åren 1596-1603. Att han fick sköta Härnösand från 1596 berodde på att kyrkoherden Laurentius Jonae där kommit i slemmt rykte att ha belägrat klockarhustrun i staden och det tog långan tid innan han kunde fria sig från beskyllningen. Han blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret. Han hade liksom fadern varit förmögen och ägde flera hemman, som nu tillföll änkan i sitt andra gifte, Anna Segersdotter och barnen: 14 3/4 Seland i Helgum, 13 1/2 Seland i Brunnäs, 7 1/2 Seland i Åm, 3/4 Seland i Berglägden

Johannes fortsätter söderut och kommer 1601 till prästen Petrus Laurentii, kyrkoherde i Skön.

Bureus hade vid Uppsala möte 1593 träffat dennes far, ståndsriksdagsmannen Laurentius Jacobi, som deltog i mötet liksom Bureus gjort som skrivare.

Petrus Laurentii berättar sägnen om Fale Bure och att hans företrädare och far kyrkoherden och ståndsriksdagsmannen Laurentius Jacobi sagt honom, att allt detta skulle ha funnits verifierat i en bok och genom ett bemålat vapen, som båda förvarats i kyrkan fram till 1570 då de tagits därifrån av krigsöversten Johan Siggesson. Denne påstod sig vara av Fale släkt och ville bevisa sin härkomst inför Johan III med dessa klenoder. Johan och brodern Christoffer blev också adlade. Johan Siggesson bosatte sig med sin fru Anna på Svartingstorp och ska båda ha blivit begravda i Åby kyrka.

Klenoderna försvann sedan under danskarnas härjningar i Kalmartrakten, år 1611 brändes både slott och stad.

Mycken kritik har riktats mot dessa legender vars trovärdighet starkt ifrågasatts. Bland dessa kritiker märks särskilt den s.k. riksprosten, sedermera biskopen i Härnösand, ståndsriksdagsmannen och en av de första ledamöterna i Gustaf III:s Svenska Akademi, CG Nordin. Biskopen var känd som en gosse som talade rent ut om vad han tyckte. Han sa frankt, att han ansåg att Bureus fabulerat detta för att få adelskap. Dock medgav han samtidigt eget Bure släktskap på Säbrågrenen och att anfadern Laurentius Svenonius, född 1507, lärt sig läsa och skriva hos abboten herr Jon.


Gift med
Anna Segersdotter, född cirka 1560 i Nensjö, Gudmundrå, död 1632-06-03 i Helgum, Säbrå.

Barn:
Margareta Hansdotter, född 1594-03-05, död 1657-06-11


Forskare:
© 
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2020-10-11