Kärrsnäppan
är 17-21 centimeter lång och har en vingspann på 32-36
centimeter. Den är alltså stor som en
stare, men knubbigare
och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun
ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt
svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I
vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med
ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita
bröstet och buken.
Juvenilerna är gulbruna
på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De
har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken.
Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De
olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun
färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och
näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även
mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.
Kärrsnäppan häckar cirkumpolärt i arktiska och subarktiska områden. De fåglar som häckar i norra Europa och Asien är långtflyttande flyttfåglar som övervintrar i Afrika och sydöstra Asien. De fåglar som häckar i Alaska och norra Kanada flyttar korta sträckor till Stilla havets och Atlantens kuster i Nordamerika.
Kärrsnäppan beskrevs första gången 1758 som Tringa alpina av Carl von Linné. Den delas ofta upp i nio underarter:
- Calidris alpina schinzii - häckar på Island, i västra Europa och i södra Sverige. Den övervintrar i västra Afrika.
- Calidris alpina alpina - (nominatformen) häckar i norra Europa och i Skandinaviens fjällkedja. Den övervintrar i västra och sydvästra Europa.
- Calidris alpina arctica - häckar på nordöstra Grönland och nordvästra Svalbard.
- Calidris alpina sakhalina - häckar i nordöstra Ryssland
- Calidris alpina kistchinski - häckar kring de nordvästra kusterna av Ochotska havet i Kamchatka och på den nordliga öarna av Kurilerna.
- Calidris alpina actites - häckar på de norra delarna av ön Sachalin.
- Calidris alpina pacifica - häckar i sydvästra och södra Alaska.
- Calidris alpina arcticola - häckar i nordvästra Alaska och nordvästra Kanada.
- Calidris alpina hudsonia - häckar i de centrala delarna av Kanada.
I Sverige häckar underarten C. a. alpina i fjällen i nordvästra delen av landet och C. a. schinzii vid kusterna i södra delen av landet, särskilt i Skåne och på Öland. Den Södra underarten har under lång tid minskat i Sverige och den lilla populationen är starkt hotad.
Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden.
Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7-10 dagar efter kläckning.
Ett äldre namn för kärrsnäppa är föränderlig strandvipa. I fågelskådarkretsar brukar namnet ibland förkortas till kärra.