Grkpbv 90120

Denna sida uppdaterades senast 2017-04-11. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström. Fotografierna på denna sida är kommer från FMV, FM, BAE Systems Hägglunds AB, det egna arkivet och Wikipedia.

Up Strf 9040 E- och Stripbv 90 Lvkv 90 Bgbv 90 Grkpbv 90120 Störpbv 90

Bakgrund

Det såg länge ut som att Strf 90-familjen skulle utökas med ytterligare en variant - en granatkastarvariant med ett 120 mm torn (AMOS) utvecklat i samarbete med Finland. Detta samarbetsprojekt genomfördes under åren 1997 - 2008 med inriktningen att få fram varianten Grkpbv 90120 (AMOS) på Strf 90-chassi. Projektet drevs mot att i första hand uppnå högt ställda tekniska och taktiska krav och då det avbröts i slutet av utvecklingsfasen då det hade det nått en mognadsnivå motsvarande TRL 8. AMOS-projektet blev emellertid flera år försenat och kostnadsökningarna hade varit stora. Projektet avslutades formellt efter att riksdagen antagit regeringens budgetproposition i december 2008. FMV avbeställning hos leverantören genomfördes med ambitionen att få så låg kostnad som möjligt och FMV köpte inte några immateriella rättigheter till systemet.

FMV hade redan 2001 låtit beställa 40 stycken chassier i Strf 9040B-konfiguration förberedda för ett dylikt torn – detta för att skapa komponentgemenskap med tidigare beställda fordon. Dessa levererades under 2002 och ställdes in i ett av Hägglunds förråd utanför Örnsköldsvik i avvaktan på vidare öden.

Detta beslut ändrades år 2015 då regeringen bestämde att dessa 40 chassier skall förses med ett 120 mm granatlkastarsystem för funktion som bataljonsartilleri. Utifrån regeringsbeslut 7, 2015-06-25, skall de mekaniserade bataljonerna tillföras ett nytt stridsfordonsmonterat granatkastarsystem och med förmågan att det ska vara operativt i de mekaniserade bataljonerna senast 2020. Arméchefen fastställde därefter en övergripande målsättning för stridsfordonsmonterad granatkastare, en målsättning som kom att ligga till grund för framtagning av ett antal koncept/alternativ för realiseringen av införandet av ett stridsfordonsmonterat granatkastarsystem. Genomförda studier hade jämfört med AMOS kommit fram till två antaganden

  • Inget krav på förmåga att avge direktriktad eld

  • Inget krav  på att all personal ska befinna sig i splitterskydd under skjutning

Dessa krav har bedömts som kostnadsdrivande för systemet AMOS, varför de togs bort inför arbetet under konceptfasen. Dock bedömdes som fortsatt viktigt att kunna skjuta STRIX-granater. Att det nu anskaffas ett fordonsmonterat granatkastarsystem innebär att den nuvarande lösningen för de mekaniserade bataljonerna - 12 cm granatkastare dragen bakom en oskyddad bandvagn 206 (med tillhörande grupperingstid) - ersätts med något betydligt modernare...

Konceptgenerering

Konceptframtagningen genomfördes sedan gemensamt mellan Försvarets materielverk och Försvarsmakten med underlag från industrin. Alternativjämförelse gjordes och föredragning om val av alternativ genomfördes för Arméchefen i december 2015. Tre alternativ som rymdes inom den ekonomiska ramen och som tidsmässigt var genomförbara presenterades:

  1. AMOS (förenklad), tornmonterad granatkastare

  2. Stridsrumsmonterad granatkastare under stridsrumsluckor

  3. Tornrumsmonterad granatkastare under skyddshuv

Alternativ 2 är en lösning som anammats av bl a israelerna, som låtit montera en granatkastare i stridsrummet baktill i det välkända bandgående pansarfordonet M113. Detta var ett av de alternativ FMV studerade på plats...

Efter djuplodande analyser växte en strategi fram för anskaffningen av stridsfordonsmonterad grantatkastare (FMG):

  • FMG utvecklas och anskaffas från systemleverantören av stridsfordon 90 (HB Utveckling AB - i praktiken BAE Sytems Hägglunds AB)

  • FMG utvecklas, baserat på av regeringen beslutade prioriteringar, mot leverans i tid och inom ekonomisk ram, tekniska och taktiska krav anpassas för att detta ska uppnås.

Av de ovanstående tre alternativen visade det sig att alternativ 3 var det alternativ som uppfyllde den övergripande målsättningens bäst, dock bedömdes det finnas en tidsmässig risk då alternativet är det som innebär mest utveckling. Det som sades om alternativ 1 var att det har bra prestanda och en låg tidsmässig risk. Dock har alternativ 1 högst styckepris vilket innebär en för låg numerär som inte tillgodoser de mekaniserade bataljonernas understödsbehov. Alternativ 2 bedömdes jämförbart med alternativ 3, men visade sig något dyrare - dock med en lägre risk.

Utveckling och anskaffning

Vid redovisning för Arméchefen den 10 december 2015 rådde stor enighet mellan närvarande chefer ur armén att eldkraft ska prioriteras och att det är viktigt att alla 5 mekbat (72:a, 41:a, 42:a, 191:a och 192:a bataljon) kan utrustas med samma system. Dock krävdes ytterligare ett års arbete innan beslut kunde fattas om anskaffning. Dagen före dopparedagen 2016 gick FMV till beställning av 40 st Granatkastarpansarbandvagn 90120 av HB Utveckling AB (ett joint venture mellan BAE Systems Bofors AB och BAE Systems Hägglunds AB). Ordervärdet skrevs till cirka 575 miljoner kronor och vagnarna ska börja levereras första kvartalet 2019. Varje vagn kommer att vara beväpnad med 2 st 120 mm granatkastare som kan avfyras under skydd - dvs en lösning i ens med alternativ 3. Grkpbv:erna ska verka som rörligt bataljonsartilleri och understödja de mekaniserade förbanden med indirekt eld. De kommer att ha samma framkomlighet och skydd som övriga stridsfordon 90. Genom att montera granatkastarförmågan i ett splitterskyddat fordon möjliggörs:

  • Att verkanseld kan avges snabbt i första eldöppnandet tack vare en stabilplattform och kort grupperingstid.

  • Ett ökat anfallstempo för mekaniserade bataljonerna, skapar förutsättningar för att skapa lokalöverlägsenhet

  • En kortare exponeringstid i eldställning

Tillsammans med den beställning som gjordes den 22 december 2016 (dvs en dag tidiagre) av svenskanpassning av norska Archerpjäser, så innebär beställningen av granatkastarpansarbandvagnarna att Försvarsmaktens förmåga till indirekt eld kommer att öka betydligt. Beställningen innebär alltså att stridsfordon 90-familjen utökas från de fem nuvarande versionerna till sex.

Redan den 1 februari 2017 inledde FMV skarpa provskjutningar med en testrigg från BAE Systems Hägglunds. De initiala provskjutningarna med testriggen för nya grkpbv, en kombination av 12 cm granatkastare (m/41) och plattformen Strf 90, föll dessutom mycket väl ut. Provskjutningen i BAE Systems Hägglunds regi genomfördes på Tåme skjutfält och gjordes i syfte att kontrollera beräknade värden. Under 2017 kommer FMV och industrin att göra fler försök och verifieringar.

 

Det är ännu inte så många detaljer som släppts kring det fordonsmonterade granatkastarsystem som BAE Systems Hägglunds har valt att benämna Mjölner (dvs Tors hammare). Vid Försvarsföretagsdagarna i slutet av november 2016 gavs en indikation på hur granatkastarsystemt kan komma att se ut - stora likheter med ett huvbaserat system som tidigare presenterats av BAE Systems Hägglunds.

När det finns mer fakta att redovisa kommer denna sida att uppdateras, men vad som kan konstateras (och som det spekuleras om på www) är att:

"Systemets torn är vad som kallas en huva, dvs det är endast yttre skalet som roterar och det finns inte en traditionell tornbrunn som på Strf 9040 eller Strv 122, där personalen roterar med tornet. Istället flyttar sig personalen som betjänar de två granatkastarna sig till fots manuellt med huvans rotationsriktning och sitter normalt under färd bak i det som motsvarar det s k bollhavet på Strf 9040. Systemet är två 12 cm slätborrade mynningsladdade granatkastare med manuella riktsystem. Eldrören dras alltså in efter avfyrning, mynningsladdas med en mekanisk konstruktion monterad ovanpå och avfyras sedan när de är i position igen. Genom att ha två eldrör sparar man förstås in tid på laddning då man laddar två åt gången. Eldhastigheten ska enligt uppgift vara högre än hos AMOS."

Up Strf 9040 E- och Stripbv 90 Lvkv 90 Bgbv 90 Grkpbv 90120 Störpbv 90

Fotografierna på denna sida är kommer från FMV, FM, BAE Systems Hägglunds AB, det egna arkivet och Wikipedia.

Åter till sidan om Pansar? Klicka här!

Åter till första sidan? Klicka här!