Gribbylund

Denna sida uppdaterades senast 2013-11-03. Ansvarig för sidan är Rickard O. Lindström.

Up Egypten Nollningen Gotland 1981 P5 Älvläger 1979 Mousetraprace LuTH Minireunion 2008 Folkets Hus 1981 Gribbylund Rebecka tar studenten Christoffer tar studenten Grytökampen Sova eller inte sova? Konsten att släppa en fis... Titan vs Titanic Storhogna

Det här är historien om en grå liten enplansvilla i fjällgrått mexitegel som 2004-2005 genomgick en förvandling till ett tvåplanshus med fasader i ljusgul puts. Enplansvillan från Faluhus byggdes 1987 på Götavägen 7 i Gribbylund. 1994 bytte huset ägare under närmast dramatiska former. I takt med att familjen växte ökade också behovet av mer utrymme. Alternativet att flytta till ett större hus övervägdes, men vi trivdes i området och 1999 beslöt vi oss för att bygga på huset. Hör följer några minnesglimtar från denna utdragna process...

Det här är det hus vi köpte 1993. Tror vi hade lite tur - det rådde finanskris då och hus till salu var rätt billiga. Just det här huset tillhörde kassören i Djurgårdens hockeyförening som blev dömd till fängelse efter att ha förskingrat alla spelares pensionspengar. Tror rätt mycket av dessa pengar hade plöjts ner i huset. I vilket fall ville banken snabbt säkra tillgångar och vi fick huset för 1,2 Mkr efter en mycket kort budgivningsprocess...
I takt med att familjen växte så växte även behovet av mer utrymme. Köpa nytt eller bygga till? Vi hade olika uppfattningar om detta... Vi började fundera på ett taklyft redan i slutet av 90-talet. Vad gick det att göra åt detta Faluhus i fjällgrått mexxitegel från 1987?
Efter att alla grannar accepterat vårt förslag till påbyggnad skrev vi år 2000 kontrakt med Åtvidabergshus för ett taklyft enligt deras koncept, dvs de bygger moduler i fabrik och monterar på befintligt hus under ett par dagar... ...men plötsligt satte sig en granne på tvären och inledde en tråkig process med repor och bucklor i bilar, förstörd basketstolpe, ständigt inparkerad släpvagn, överklagan på vårt bygglov, etc - en process som tog 4½ år...
Åtvidabergshus hade nämligen gått i konkurs (tack å lov) och vi hade tvingats hitta en ny lösning. Detta möjliggjordes då arkitekten Björn Bränngård upp... Istället för en påbyggnad i 1½-plan (med ett lång korridor som skulle ha gett en tågkupékänsla), förslog Björn påbyggnad på 2/3 av huset med full ståhöjd...
Ett av de problem vi brottades med var hur vi skulle binda ihop ett lågt hus tegel vars kulör inte längre gick att få tag på... Puts på den nya övervåningen? Panel på den nya övervåningen? Och hur gör vi med midjan? Det blir ju olika proportioner på under- och övervåning...
Ett annat problem var att påbyggnadsytan blev större än vad byggplanen tillät. Vi tvingades inse att det kanske inte var möjligt med två burspråk... ...och efter hand växte insikten fram att det inte enbart gick att minska ner till ett burspråk (och en balkong) om vi skulle få ja från Byggnadsnämnden...
Det största problemet var emellertid grannen Roland Persson som hela tiden hittade på nya argument till varför han inte ville att vi skulle få bygga på hu-set. Bl a hävdade han att insynen blev för stor - detta är den insyn som han har 50 m bort från vårt markplan... ...och detta är från vår tilltänkta övervåning. Rolands hus kan skymtas bakom alla träd. Han tyckte ej heller att vårt hus skulle passa in - trots att ALLA grannhus har två våningar. Dessutom hävdade han att vi skulle ta solen från hans norrläge! T o m kommunen ledsnade till slut på hans manövrar...
...så till slut fick vi vårt bygglov och hösten 2004 kunde påbyggnadsarbetet påbörjas - det var Bacci Bygg som åtog sig en totalentreprenad... Själva taklyftet var en icke helt okomplicerad övning där allting byggdes på plats - nya väggar och takstolar restes utanpå de gamla takstolarna!
En stor fördel med detta sätt att bygga är att påbyggnaden kan ske utan att "folket i huset" störs - de kan bo kvar och bara invänta dagen då ett hål skall tas upp i taket för att ge plats för en trappa till en ny övervåning...
Efter ett kort tag början man faktiskt förstå hur det kommer att se ut... ...men framförallt hur huset förändras - hur mycket större det blir...
Kanske har grannarna rätt - huset passar inte in i sin omgivning... Vid denna tidpunkt lever vi fortfarande under hotet att behöva riva allt det nybuggda... ...parallellt med att Byggnadsnämnden i Täby har gett sitt bygglov så att bygget kan starta, pågår en rättsprocess i flera instanser där grannen driver sin fråga...
Det är minst sagt fascinerande att se hur man bygger på hus på detta sätt... Förstärkningar i forma av stöttot har satts in i neder delen av huset... ...de gamla takstolarna får vara kvar tills dess att de nya kommit på plats för att "hålla ihop" huset... Först därefter kapas de och plockas bort...
Enda ingången till nya övervåningen! Byggarna Sandro och Vittorio står och överlägger med varandra...
Några dagar senare är fönstren på plats - vi är nu framme vid 10 oktober 2004... Nu kan man också se att att fönstren på äver och undervåning ensats...
Enda ingången till övervåningen är fortfarande rakt genom fasaden på framsidan. På baksidan är det tänkt att en balkong ska byggas ovanpå burspråket.
Vid sidan av burspråket skall ett terasstak integreras... Utsikt mot Götavägen och grannen Wass...
Här kan man se var det tilltänkta hålet för en trappa kommer att tas upp... Christoffer har redan valt rum - han markerar det som vetter mot gatan...
H'r ha vi nu hunnit fram ytterligare en månad till den 7 november 2004... Inte mycket har hänt på utsidan av huset - men desta mer på insidan...
Innerväggarna har kommit på plats - här för det lilla gästrummet... Denna bild visar hur det tilltänkta kyrktaket för stora rummet är tänkt att bli...
Väggarna till barnens exakt lika stora rum på plats... Christoffer kollar upp att allt blir rätt - t ex den halva väggen av garderober...
"Hmm, jag ser ju inte in hos grannen som vi hade hoppats på... Även väggarna till toaletten på övre plan nu på plats...
Här är Rebecka för första gången inne i sitt blivande rum... Ytterligare en månad senare - den 12 december 2004 - och taket på plats!
Parabolantennen borttagen - kabel-TV nu indraget i huset... Ingången till övervåningen genom fasaden nu igenslagen...
Däremot är nu trapphålet öppnat - dock utan trappa, den kom bort under leverans.. Tills vidare fick en stege duga...
Belysning och golv på plats - väggarna målade... Röret från nedervåningens braskamin nu inkapslat...
Badrumsmöbeln på plats - liksom vattnet till övervåningen... Duschdörrar och mosaik - tyvärr fel lutning på golv till brunn...
Christoffers garderober fick halva väggen... ...och Rebeckas garderober den andra halvan...
Sedan var vi tvungna att vänta till våren och värmare väder innan putsen kunde appliceras på över- och undervåning... Denna bild är tagen den 11 maj 2005 och familjemedlemmarna synes vara hyfsat nöjda med resultatet...
   
   
   

 

FORTSÄTTNING FÖLJER!!!

 

 

Våren 2010 bestämde vi oss för att stensätta framför kåken... Det var på väg mot en katastrof och det är kanske inte så konstigt eftersom vi följde följande checklista:

Om det ringer på dörren en söndag och vilt främmande människor erbjuder att lägga marksten - säg ja, men först efter det att Du förvissat Dug om att de är antingen från Irland eller Skottland

Lita på att det papper de visar upp om att de är ett registrerat företag som betalar F-skatt stämmer - en eventuell efterkontroll som visar att detta inte stämmer kanske ändå har sin förklaring

Gör upp om priset utan att först kolla vad det normalt kostar att göra det arbete Du förväntar Dig ska göras - för att skapa utrymme för lite idérikedom är det viktigt att ett avtal INTE upprättas och undertecknas

Se till att betala pengar i förskott - det är förståeligt att inköp av all materiel är dyrt och att arbetet riskerar bli stående om inte arbetarna känner sig motiverade och betrodda

Ifrågasätt inte lösningar som avviker från den muntligt upprättade överenskommelsen - professionella stenläggare har detta som sitt yrke och vet naturligtvis bäst vad som också blir bäst för Dig

Om arbetsledaren önskar skynda på arbetet med att ta in minderåriga PRAO-arbetare från Rumänien så skall detta uppmuntras - det är bara positivt att dessa barn får lära sig ett yrke och slippa gå och tigga i Bukarest

Förklara för stenläggarna var närmaste depositionsanläggning ligger så att de slipper lämna tippmassor med gammal asfalt och annat i skogen bakom Arlanda stad

Sätt Dig INTE in i hur stenläggning bäst ska göras för att ett högkvalitativt resultat ska nås som håller i förlängningen - Dina frågor om t ex markberedning utförs på rätt sätt kan komma att uppfattas som provocerande

Innan arbetet är klart skall Du se till att betala ut alla pengar - detta för att inte skapa osäkerhet för arbetarna huruvida de ska få ut sin ersättning och samtidigt ge dem en tidig belöning för att de försökt

Lita på arbetarna då de säger att delar av arbetet kan klassa in för ROT-avdrag och att de löser detta så att Du själv inte behöver bry Dig om detta

Om arbetarna försvinner innan arbetet är utfört och om Du inte är nöjd med det arbete som utförts - se till att kontakta en etablerad och välrenommerad firma som kan rätta till misstagen och slutföra arbetet

Och så gjorde vi... Det blev rätt okey... Undrar hur det ser ut nästa vår?