http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00140266&tree=LEO

http://heimskringla.no/wiki/Landnamabogen_3 (143)

http://lind.no/nor/index.asp?lang=&emne=nor&person=%C5sta%20Gudbrandsdotter

http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%85sta_Gudbrandsdatter

http://no.wikipedia.org/wiki/%C3%85sta_Gudbrandsdatter

http://www.snl.no/.nbl_biografi/%C3%85sta_Gudbrandsdatter/utdypning

Åsta Gudbrandsdatter (d. omkr. 1020/1030) var mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), og mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Far hennes var ifølge sagaen Gudbrand Kula på Opplandene. Åsta skal ha blitt døpt på Ringerike av Olav Trygvasson i ca. 998.

Åsta og Sigurd Syr hadde ifølge sagaen disse barna sammen:

1.Guttorm, som var eldst

2.Gunnhild

3.Halvdan

4.Ingerid

5.Harald, som siden ble konge over Norge

Åsta Gudbrandsdatter (c. 975/980 – c. 1020/1030) was the mother, from her marriage to Harald Grenske (Grenski), of Norwegian king Olaf II, renowned as Olaf the Holy (995-1030, reigned 1015 to 1028).

From her second marriage to Sigurd Syr, she became the mother of another Norwegian king, Harald III, famous in the Heimskringla as Harald Hardråde (1015-1066, reigned 1047 to 1066). Åsta's father was Gudbrand Kula from Oplandene, according to the sagas. Åsta may have been baptised at Ringerike by Olav Tryggvason, circa 998.

Åsta and Sigurd Syr had the following children, according to the sagas:

Guttorm, their eldest

Gunnhild

Halfdan

Ingerid

Harald Hardråde, future King of Norway)

Åsta Gudbrandsdatter (born circa 975/980, died circa 1020/1030) was the mother, from her marriage to Harald Grenske (Grenski), of Norwegian king Olaf II, renowned as Olaf the Holy (995-1030, reigned 1015 to 1028).

From her second marriage to Sigurd Syr, she became the mother of another Norwegian king, Harald III, famous in the Heimskringla as Harald Hardråde (1015-1066, reigned 1047 to 1066). Åsta's father was Gudbrand Kula from Oplandene, according to the sagas. Åsta may have been baptised at Ringerike by Olav Tryggvason, circa 998.

Åsta and Sigurd Syr had the following children, according to the sagas:

Guttorm, their eldest

Gunnhild

Halfdan

Ingerid

Harald Hardråde, future King of Norway

Åsta Gudbrandsdatter (c. 975/980 – c. 1020/1030) was the mother, from her marriage to Harald Grenske (Grenski), of Norwegian king Olaf II, renowned as St. Olaf (995-1030, reigned 1015 to 1028).

From her second marriage to Sigurd Syr, she became the mother of another Norwegian king, Harald III, famous in the Heimskringla as Harald Hardrada (1015-1066, reigned 1047 to 1066). Åsta's father was Gudbrand Kula from Oplandene, according to the sagas. Åsta may have been baptised at Ringerike by Olav Tryggvason, circa 998.

Åsta and Sigurd Syr had the following children, according to the sagas:

Guttorm, their eldest

Gunnhild

Halfdan

Ingerid

Harald Hardrada, future King of Norway)

Son till Olav den Helige sannolikt har fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav Geirstadalv. (Olav, Viking OCH helgen, Morten Myklebust, 1997)

ASTA Hade en syster Torny, som var mor till den Halvard Helige, var en annan syster Isrid, Farmor fast Steiger-Tore. (Vikingar i Österled, Mats G. Larson)

Året innan (Harald Grenske död i Svitjod) var jomsviking slaget i Hjørungavåg stod. Rane hade lämnats av fartygen medan Harald gick upp på land, hade han kontroll över den del av armén som var kvar där. När de hörde att Harald blev dödad, rusade de bort så fort de kunde, återvände till Norge och berättade vad som hade hänt. Rane kom till Asta och berättade för henne hur allt hade gått på resan, och vad ärende Harald hade haft med drottning Sigrid. Asta gick till sin far i Oplandene med en tid hade hon hört att Rob hade att berätta, och hans pappa välkomnade henne, men båda var väldigt arg över äktenskapet som hade föreslagits i Svitjod, och att Harald hade avsett att lämna henne. Asta Gulbrand Dotter fick en unge den sommaren, var den pojke som heter Olaf när de hällde vatten över honom. Det var Rob som hällde vatten över honom. Pojken växte upp där med Gulbrand Asta och hennes mor. Samma vinter kung Olaf gick upp på Ringerike och döpt där. Asta Gulbrand dotter gifte sig kort efter Harald Grenske död, kallas en man Sigurd Syr (Suggs), han var kung i Ringerike. Sigurd var son till Halfdan, och han var son till Sigurd Rise, son till Harald. Olav, son till Asta och Harald Grenske, var där med henne, han växte upp i sin ungdom på sin styvfar Sigurd Syr. Och när kung Olav Tryggvason kom till Ringerike till genom kristendomen, läto de döpa, Sigurd Syr och hans hustru Asta, och Olof, hennes son. Olav Tryggvason stod fadder för Olav Haraldsson, som var tre år gammal vid den tiden. Kung Olav for västerut igen i Viken och stannade där under vintern. Det var tredje året han var kung av Norge. (Olov Tryggvason saga)

Hösten kung Olav gick in i landet för att Maag, kung Sigurd, kom han en dag tidigt på dagen. När kung Olav kom nära gården anställda sprang upp till gården och in i vardagsrummet. Asta, mor till kung Olav, var där tillsammans med några andra kvinnor. Pojkarna berättade att kung Olav kom, och att de nu kan snart förvänta honom där. Asta reste sig genast, hon kallade både män och kvinnor, och sade att de ska kunna ta hand om alla på bästa möjliga sätt. Hon lämnade fyra kvinnor ta pigan dräkt och skyndade och klänning med filtar och låg gobelänger på bänkarna, som två män halm på golvet, två ställa innan du häller i tabellen och den stora skålen, tog två i tabellen, två som inom livsmedels-, två hon skickade ut av gården, som två i öl och alla de andra, kvinnor som män, gick ut på gården. De två hon skickade ut, gick till kung Sigurd var han var, och förde honom till kungen hans kläder och hans häst med förgylld sadel och träns var inlagda med emalj och förgylld varumärke. Fyra män hon skickades till de fyra kanterna i byn och bad till alla de stora män, bör de få en fest för henne eftersom hon höll velkomstøl för sin son. Alla andra som var närvarande, gjorde hon ha de bästa kläderna, och hon lånade kläder av dem som inte hade själva. Kung Sigurd Syr stod ute på fältet när budbärarna kom till honom och berättade vad som pågick, och allt som Asta gjorde hemma på gården. Han hade många människor där, klippa lite säd, några bunden och en del körde hem, vissa lägger det i travar eller lärare. Kungen gick fram och tillbaka tillsammans med två män, var han snart på fältet och snart var de lossas spannmål. Det berättas att han var klädd så här: han hade blå klänning och blå slang och skor som snörde upp benet, grå jacka och grå hatt och en bred hodelin (URL) runt ansiktet hade han en käpp i handen, med förgyllda och en sølvholk silver ring uppåt. De säger något annat om Sigurd Syrs sätt att vara, att han var stor för att arbeta och tog mycket hand om gården och varor, lyckades han gården verksamheten själva. Han var inte en praktsyk man, och var ganska få till antalet, var han den visaste mannen av allt som var i Norge på den tiden, och de rikaste av lös egendom, var han lugn och foglig. Asta, hans hustru, var generös och storlynt. De hade dessa barn: Guttorm, han var den äldsta, då Gunhild, Halfdan, Ingrid och Harald. (Heimskringla, Olov Heliges sagan)

http://www.espell.se/saga/p7c0660aa.html

Da Olav er ca seks år gammel ber moren ham til råds om hvem hun skal velge av to friere, kong Sigurd Syr eller en lendmann. Ungen utpeker Sigurd Syr fordi han er av kongsætt
http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%85sta_Gudbrandsdatter
Astrid Olofsdotter, död 1035, var dotter till svenske kungen Olof Skötkonung och dennes frilla Edla. Astrid gifte sig i februari 1019 i Sarpsborg med kung Olav den helige av Norge (stupade 1030). Hon var drottning av Norge från 1019 intill danske kung Knut den stores maktövertagande 1028. Barn: Ulfhild av Norge (ca 1020-1070), gift med hertig Ordulf av Sachsen (död 1072) Noterbart är att Astrid ej var mor till Olav den heliges son Magnus den gode, vilken skall ha varit Olavs illegitime son. Snorre Sturlason nämner Emund, Astrid och Holmfrid som barn till Olof Skötkonung och dennes konkubin Edla. Astrid växte enligt Snorre upp i Egils hus, en förnäm man i Västergötland, och gifte sig 1019 med norske kung Olav. Då Olav störtades från norska tronen 1028 flydde han till Sverige. Astrid kvar blev i Sverige med deras gemensamma dotter då Olav 1029 drog till Ryssland. Hon ligger begravd i Främmestad, Essunga kommun. Adam av Bremen noterar att norske kung Olav den heliges hustru var "rege Sueonum...filiam". Historia Norwegie beskriver hur Olav den helige äktade "soror Margarete" efter att hans förlovning med Margareta (alias Ingegerd Olofsdotter) brutits då denna gifte sig med "rex Iarezlafus de Ruscia". Astrid levde i Sverige ännu 1035 då hon detta år gästades av styvsonen Magnus Olavsson på dennes färd från Gårdarike (Ryssland) till Norge.
Åsta Gudbrandsdatter (d. omkr. 1020/1030) var mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), og mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Far hennes var ifølge sagaen Gudbrand Kula på Opplandene. Åsta skal ha blitt døpt på Ringerike av Olav Tryggvason i ca. 998. Åsta og Sigurd Syr hadde ifølge sagaen disse barna sammen: Guttorm, som var eldst Gunnhild Halvdan Ingerid Harald, som siden ble konge over Norge
Leo, Europäische Stammtafeln, Band II, Frank Baron Freytag von Loringhoven, 1975, Isenburg, W. K. Prinz von, Reference: Page 75.
Åsta Gudbrandsdatter (d. omkr. 1020/1030) var mor til Olav den Hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), og mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Åsta skal ha blitt døpt på Ringerike av Olav Tryggvason i ca. 998

no.wikipedia.org/wiki/%C3%85sta_Gudbrandsdatter. _______________________

Pedigree Resource File

name: Asta "Astrid" /GUDBRANDSDATTER/ (AFN: G6T1-TW)

sexo: female nacimiento: aproximadamente 0970

Of, , Vestfold, Norway
defunción:

Matrimonios (1) cónyuge: Harald "Graenske" /GUDRODSSON/ (AFN: G6T4-2C)

Ocultar hijos (1)
hijo 1: Olaf II "The Saint" /HARALDSSON KING OF NORWAY/ (AFN: 8HTG-LW) sexo: male nacimiento: aproximadamente 0995

Of, Ringerike, Buskerud, Norway
defunción: 29 July 1030 , Stiklestad, , Norway entierro: 3 August 1030

St. Clemens-Kirke, Trondheim, Sor-Trondelag, Norway
Fuentes (1) Ancestral File (R) The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

Cita de este registro "Pedigree Resource File," database, FamilySearch (http://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/SGGD-VRJ : accessed 2014-05-25), entry for Asta "Astrid" /GUDBRANDSDATTER/. ________________________

Pedigree Resource File

name: Asta Astrid /Gudbrandsdatter/

sexo: female nacimiento: 0970

Vestfold,,,Norway
defunción: 1020

Ringerike,King Sigurd Syr,,Norway
matrimonio: 0996

Ringerike,Buskerud,,Norway
Padres Padre: Gudbrand Kula /Olafsson/ madre: Ulfhilde /Thorasdottir/

Matrimonios (1) cónyuge: Sigurd Syr /Halfdansson/ matrimonio: 0996

Ringerike,Buskerud,,Norway
Ocultar hijos (1)
hijo 1: Harald Iii Of /Norway/ sexo: male nacimiento: 1015

Ringerike,Buskerud,,Norway
defunción: 25 September 1066

Stamford Bridge,,Yorkshire,England
Cita de este registro "Pedigree Resource File," database, FamilySearch (http://familysearch.org/pal:/MM9.2.1/SPZ1-GK7 : accessed 2014-05-25), entry for Asta Astrid /Gudbrandsdatter/.

Født omkring 970.

Død omkring 1020.
Åsta ble døpt ca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015 og etter Sigurds død i 1018.

Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvassons saga: «44. Året før dette (Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet, han hadde styringen over den del av hæren som var igjen der. Da de nå fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til Åsta og sa henne hvordan alt hadde gått for seg på ferden, og hva ærend Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og faren tok godt imot henne; men begge to var svært harme over det giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren; gutten ble kalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor.»

«60. ... Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav Trygvesson kom til Ringerike for å by kristendom, lot de seg døpe, Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong Olav dro vest i Viken igjen og ble der om vinteren. Det var tredje året han var konge i Norge.»

Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga:

32. ... Om høsten dro kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp til gården og inn i stua. Åsta, mor til kong Olav, satt der inne sammen med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både karer og kvinnfolk, og sa de skulle stelle i stand alt på best mulige måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte fram skjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet.
De to hun sendte ut, gikk til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda og ba til seg alle stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste klærne sine, og hun lånte klær til dem som ikke hadde selv.»

«33. Kong Sigurd Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han hadde mange folk der, noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet. Det er fortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, med forgylt sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Han var ikke noen praktsyk mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus og storlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald.» 1

1. Snorre Sturlasson: Olav Trygvassons saga, avsnitt 43-44. Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga, avsnitt 32-33. Snorre Sturlasson: Harald Hardrådes saga, avsnitt 98. Cappelen's Norges Historie, Bind 15, side 169. Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 476. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 27, 53, 77.

Source texts:

Landnámabók

https://www.snerpa.is/net/snorri/landnama.htm

55. kafli

Hunda-Steinar hét jarl á Englandi; hann átti Álöfu, dóttur Ragnars loðbrókar. Þeirra börn voru þau Björn, faðir Auðunar skökuls, og Eiríkur, faðir Sigurðar bjóðaskalla, og Ísgerður, er átti Þórir jarl á Vermalandi.

Auðun skökull fór til Íslands og nam Víðidal og bjó á Auðunarstöðum. Með (honum) kom út Þorgils gjallandi félagi hans, faðir Þórarins goða. Auðun skökull var faðir Þóru mosháls, móður Úlfhildar, móður Ástu, móður Óláfs konungs hins helga. Son Auðunar skökuls var Ásgeir að Ásgeirsá; hann átti Jórunni, dóttur Ingimundar hins gamla. Þeirra börn voru þau Þorvaldur, faðir Döllu, móður Gissurar byskups, og Auðun, faðir Ásgeirs, föður Auðunar, föður Egils, er átti Úlfheiði, dóttur Eyjólfs Guðmundarsonar, og var þeirra son Eyjólfur, er veginn var á alþingi, faðir Orms, kapalíns Þorláks byskups. Annar son Auðunar skökuls var Eysteinn, faðir Þorsteins, föður Helga, föður Þórorms, föður Odds, föður Hallbjarnar, föður Sighvats prests. Dóttir Ásgeirs að Ásgeirsá var Þorbjörg bekkjarbót.

The Book of Settlements: Landnámabók

Translated by Hermann Palsson

177. Audun skökull

There was a jarl in England called Hunda-Steinar. He married Álöf, Ragnar loðbrók’s daughter, and their children were Bjorn, father of Audun skökull, Eirik, father of Sigurd Bjodaskallo and Isgerd who married Earl Thorir of Vermaland.

Audun skökull went to Iceland, tookk possession of Vididale and lived at Audunsstead. His comrade Thorgils Gjallandi, father of Thorarin the Priest, came to Iceland with him.

Audun skökull was father of Thora Mosháls , mother of Ulfhild, mother of Asta, mother of King Olaf the Holy. Audun had a son called Asgier of Asgiers River, who married Jorunn, daughter of Ingimund the Old. Their children were Thorvald, father of Dalla, mother of Bishop Gizur, and the Audun, father of Asgeir, father of Audun, father of Egil who married Ulfheid, daughter of Eyjolf Gudmundarson, and their son was Eyjolf, who was killed at the Althing, the father of Bishop Thorlak’s chaplain, Orm.

Audun skökull had another son called Eystein, father of Thorstein, father of Helgi, father of Thororm, father of Odd, father of Halbjørn, father of Sigvat the Priest. Asgeir of Asgeirs River had a daughter Thorbjørg Bekkjarbót.

Gift med
Sigurd "Syr" Halvdansson, född cirka 965 i Rise, Ringerike, Buskerud, Norge, död 1018 i Stein i Hole, Ringerike, Buskerud, Norge.

Barn:
Ingrid Sigurdsdatter, född cirka 1010, död cirka 1070
Harald III "the Ruler" Sigurdsson, född cirka 1015, död 1066-09-25