Från Wikipedia:

Rurik eller Rjurik född omkring 800, död omkring 879, var enligt den ryska Nestorskrönikan en varjag (nordman) som sägs vara grundare av Kievriket och stamfader till den fursteätt som styrde fram till 1598. Hans egentliga nordiska namn anses ha varit Rörik (Hrörekr). Några säkra historiska uppgifter om vem Rurik var eller varifrån han kom finns inte, men enligt Nestorkrönikan tillhörde han dock den varjagiska (nordiska) stam som hette ruser och som av de flesta historiker anses vara desamma som svearna.

Från http://historiska-personer.nu/'''

Rurik eller Rjurik född omkring 800, död omkring 879, var enligt den ryska Nestorskrönikan en varjag (nordman) som sägs vara grundare av Kievriket och stamfader till den fursteätt som styrde fram till 1598. Hans egentliga nordiska namn anses ha varit Rörik (Hrörekr).

Några säkra historiska uppgifter om vem Rurik var eller varifrån han kom finns inte, men enligt Nestorkrönikan tillhörde han dock den varjagiska (nordiska) stam som hette ruser och som av de flesta historiker anses vara desamma som svearna. Klart är dock att han kom till Ladoga, huvudstad i Slavija. Det skedde vid en tidpunkt i historien när Novgorod sannolikt ännu inte existerade (staden omnämns första gånegn 859 och var då belägen vid dagens Rjurikovo Gorodisjtje, Ruriks stad).

I Ladoga har arkeologer funnit en nordisk kyrkogård med bland annat kvinnogravar. Kyrkogården har varit i bruk under åren 850-925, har arkeologerna slagit fast. Det finns olika teorier om nordmännens ankomst och maktövertagande. Men det mesta är inte belagt historiskt och Ruriks historia är i mångt och mycket en gåta.

Enligt Nestorskrönikan (som enbart finns bevarad i två omskrivna versioner: Laurentian codex och Hypatian codex) tog han tillsammans med två bröder år 862 makten över Kievriket. Dessa två bröder anses dock av vissa forskare ha uppstått vid transkriberingar av krönikan varvid de fornnordiska begreppen "sine hus" (blodsfränder/hushåll) och "thru voring" (svurna hirdmän/krigare) skall av ryska krönikörer ha kommit att tolkas som namnen Sineus respektive Truvor.

Ruriks son Igor, egentligen Ingvar, (född 875, död 945), var furste i Kiev, mellan 912 och 945. Rurik och hans bröder kallas i krönikan för ruser, som sägs vara ett slags varjager. Enligt den övervägande majoriteten historiker både i Sverige och internationellt var Rurik från Sverige. Det hindrar dock inte att exempelvis vissa finska spekulationer gör gällande att han var av finsk-ugrisk härkomst. En dansk forskare har föreslagit att Rurik var en jylländsk storman vid namn Røric. Vissa ryska historiker vill göra gällande att Rurik egentligen var en vendisk (slavisk) storman och härrörde från den polsk-tyska Östersjökusten.

Några kilometer söder om Novgorod ligger en plats med tjocka kulturlager som sedan 1800-talet kallats för Rjurikovo Gorodisjtje ("Ruriks gamla stad"). Denna plats har undersökts arkeologiskt på senare år och uppvisar många fynd av nordiska typ från 800-talet. Dock är forskningen tveksam till om Rurik verkligen kan anses vara tillräckligt bevisad som historisk person. En vikingahövding vid namn Rörik finns även omnämnd i klosterkällor som den som med sin här erövrade regionen motsvarande dagens Friesland på Nordsjökusten år 850.

Rurik-ätten härskade i Ryssland till år 1598.

Ur Nestorkrönikan Översättning av Gabriella Oxenstierna, 1998

859 . Varjagerna från andra sidan havet tog skatt från tjuderna och från slaverna, från mererna, från vepserna och från krivitjerna. Medan kozarerna tog skatt från poljanerna, severerna och vjatitjerna - de tog ett vitt ekorrskinn per härd.

862. De jagade bort varjagerna över havet och gav dem ingen skatt och började själva härska. Men det fanns ingen rätt bland dem och släkt reste sig mot släkt och det blev inbördes kamp emellan dem och de började kriga mot sig själva. Och de sade till varandra: "Låt oss söka oss en furste som skall härska över oss och döma rätt." Och de drog över havet till varjagerna, till ruserna. Ty dessa varjager kallades ruser på samma sätt som andra kallas svear, andra åter normanner och angler och ytterligare andra för goter - på samma sätt även dessa. Och tjuderna, slaverna, krivitjerna och vepserna sade till ruserna: Vårt land är stort och rikt, men det finns ingen ordning i det. Kom och var furstar över oss." Och man valde tre bröder med deras släkter och de tog med sig alla ruserna och kom. Den äldste, Rurik, bosatte sig i Novgorod, den andre, Sineus, bosatte sig vid Beloozero, och den tredje, Truvor, i Izborsk. Och efter dessa varjager fick det rusiska landet sitt namn: folken i Novgorod är av varjagisk släkt, tidigare var de slaver. Två år senare dog Sineus och hans bror Truvor. Och Rurik tog makten och förlänade åt sina män olika städer - en fick Polotsk, en Rostov och en annan Beloozero. I dessa stä-der är varjagerna inflyttare, medan de ursprungliga invånarna i Novgorod var slaver, i Polotsk krivitjer, i Rostov merer, i Beloozero vepser, i Murom muroma; och över dem alla härskade Rurik. Han hade två män, som inte var av hans släkt, inte heller av bojarsläkt och de bad att få resa till Kejsarstaden med sin släkt. Och de begav sig iväg längs Dnepr, och när de passerade förbi, fick de på ett berg syn på en liten stad. Och de frågade och sade: "Vems stad är detta?" Och man sade. "Det fanns tre bröder, Kij, Sjtjek och Choriv, som byggde denna lilla stad, och de dog, och vi, deras släkt bor här och betalar skatt till kozarerna. Askold och Dir stannade kvar i denna stad och samlade kring sig många varjager och började härska över poljanernas land, och då härskade Rurik i Novgorod

År 879 Då Rurik dött överlämnade han sitt furstendöme till Oleg, som var av hans släkt, sedan han i hans vård överlämnat sin son Igor, ty denne var minderårig.

Barn:
Kijevo kun Igoris, född cirka 878, död 945