http://www.friesian.com/germania.htm#norse

http://www.ourfamilyhistories.org/getperson.php?personID=I4594&tree=00

http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00079499&tree=LEO

http://fmg.ac/Projects/MedLands/DENMARK.htm#_ftnref238

Estrid Margarete Svendsdatter (Estrith, Astrith) was a Danish princess, daughter of Sweyn Forkbeard and sister of Cnut.

As the wife of Ulf Jarl[1], she was the mother of Sweyn II of Denmark (Svend Estridsen), and Beorn Estrithson[2]. Ulf was killed in 1026.

She was for a short while betrothed to Richard II 'le Bon' of Normandy, but this was broken for political reasons. The primary sources are contradictory ab the name and some write Robert, others Rickhard, but it must have been Richard II, see below.

Sources and Resources

Medieval Lands
Medieval Lands about Ulf
Wikipedia, English
Wikipedia, svenska
Medieval Lands

King Svend & his second wife Sigrid the Haughty had one child:

4. ESTRID [Margrete] Svendsdatter (-9 May ----, bur Roskilde). Snorre names "Astrid, a daughter of King Svein Forkbeard" as wife of Earl Ulf, specifying that she was "a sister of Canute the Great by the father's side and of the Swedish king Olaf Eirikson by the mother's side, for her mother was Queen Sigrid the Haughty, a daughter of Skoglar Toste"[195]. Morkinskinna names “the lady Ástrídr…sister of two kings, Knútr the Great and Óláfr the Swede” as daughter of “King Sveinn Forkbeard…and Sigrídr en stórráda” who had previously been married to King Eirikr enn sigrsæli” and wife of “Jarl Úlfr sprakalegge”[196]. Adam of Bremen records that "Chnud…rex Danorum" gave "suam…germanam Margaretam pro foedere" to "comitis Nortmannorum Rikardi" and, after she was repudiated by Richard, to "Wolf duci Angliæ"[197]. Saxo Grammaticus also records her betrothal[198].

Betrothed (after 1017) to RICHARD II "le Bon/l'Irascible" Duke of Normandy, son of RICHARD I "Sans Peur" Comte [de Normandie] & his second wife Gunnora --- (-23 Aug 1026).

Betrothed (after 1017) to ESTRID [Margrete] Svendsdatter, daughter of SVEND I "Tveskæg/Forkbeard" King of Denmark & his second wife Sigrid “Storråda/the Haughty” (-9 May ----, bur Roskilde Cathedral). Adam of Bremen records that "Chnud…rex Danorum" gave "suam…germanam Margaretam pro foedere" to "comitis Nortmannorum Rikardi" and after, she was repudiated by Richard, to "Wolf duci Angliæ"[159]. Saxo Grammaticus also records her betrothal[160]. She later married Ulf Thrugilson Jarl [Wulfsige Sprakeling].

m ULF Thrugilson Jarl [Wulfsige Sprakeling], son of SPRAKLING [Thrugils Sprakaleg] in England & his wife --- (-murdered Roskilde 1026). Jarl in England 1017. Regent of Denmark from [1026]. He joined the alliance of Olav II King of Norway and Anund King of Sweden to oppose his brother-in-law King Knud.

ULF Thrugilson [WULFSIGE Sprakeling] (-murdered Roskilde 1026). Florence of Worcester specifies that he was the son of "Spracing"[269]. Snorre names Earl Ulf as son of Thorgils Sprakaleg[270]. Jarl in England 1017. Regent of Denmark from [1026]. He joined the alliance of Olav II King of Norway and Anund King of Sweden to oppose his brother-in-law King Knud[271]. He was killed on the orders of King Knud whom he had allegedly insulted[272].

m ESTRID [Margrete] Svendsdatter, daughter of SVEND I "Tveskæg/Forkbeard" King of Denmark & his wife his second wife Sigrid “Storråda/the Haughty” (-9 May ----, bur Roskilde Cathedral). Adam of Bremen records that "Chnud…rex Danorum" gave "suam…germanam Margaretam pro foedere" to "comitis Nortmannorum Rikardi" and after she was repudiated to "Wolf duci Angliæ"[273]. Snorre names "Astrid, a daughter of King Svein Forkbeard" as wife of Earl Ulf[274]. Morkinskinna names “the lady Ástrídr…sister of two kings, Knútr the Great and Óláfr the Swede” as daughter of “King Sveinn Forkbeard…and Sigrídr en stórráda” who had previously been married to King Eirikr enn sigrsæli” and wife of “Jarl Úlfr sprakalegge”[275].

Ulf & his wife had [four] children:

a) SVEND Estridsen ([1020]-Søderup [29] Apr 1074, bur Roskilde Cathedral). Adam of Bremen names "Bern ducem et Suein regem" as sons of "Wolf duci Angliæ" & his wife[276]. Jarl 1042. He succeeded in 1047 as SVEND II King of Denmark.

- see below, Part B.

b) BJØRN Ulfsen (-murdered Dartmouth 1049, bur Dartmouth, transferred to Winchester Cathedral). Adam of Bremen names "Bern ducem et Suein regem" as sons of "Wolf duci Angliæ" & his wife[277]. 1020. Florence of Worcester specifies that he was the son of Ulf and brother of King Svend[278]. He was created Earl in Eastern Mercia in 1045 by Edward "the Confessor" King of England. King Edward granted him part of the earldom of Svein Godwinsson, son of Godwin Earl of Wessex, after the latter was outlawed following his seduction of the Abbess of Leominster[279]. Bjørn was killed on board the ship of his cousin Earl Svein, son of Godwin Earl of Wessex.

c) ASBJØRN Ulfsen (-1086). Adam of Bremen names "in Anglia duces…Bern…[et] Osbern" as brothers of "Suein regis"[280]. As Asbjørn is not named with his brothers in the earlier passage which names their mother, it is possible that he was their half-brother born from a concubine. Like his brother, he lived in England. Jarl in Denmark. Florence of Worcester records that "Suani regis Danorum filii, Haroldus, Canutus et patruus eorum Esbernus comes et comes Turkillus" sailed from Denmark in [1069] and landed "in ostio Humbræ fluminis"[281].

m ---. The name of Asbjørn's wife is not known. Asbjørn & his wife had one child:

i) MARGRETE Asbjørnsdatter . Her marriage is referred to in Knytlinga Saga[282]. A Queen Margreta is referred to in the Liber daticus Roskildensis who was assigned to King Harald III in the 19th century[283].

m her first cousin, HARALD III "Hein/the Whetstone" King of Denmark, illegitimate son of SVEND II Estridsen King of Denmark (-17 Apr 1080, bur Dalby Cloister, near Lund).

d) [daughter . m ---.] One child:

i) ASMUND "Free-booter" (-killed in battle [1063]). Snorre names "Asmund…said to have been King Svein's sister's son and his foster-son" when recording that he was murdered[284]. Morkinskinna records that “Ásmundr” was the son of “Bjorn” (see above)[285].

----------------------------

Estrid Margarete Sveinsdatter (født ca 985, død 9. mai 1074) var prinsesse av Danmark. Hun var datter til kong Svein I Tjugeskjegg av Danmark. Hun giftet seg med jarl Ulf Torgilsson av Skåne (døde 25. desember 1026) og var mor til Svein II Estridsson, konge av Danmark.

Yrke: Prinsessa av Danmark

Far: Sven I Tveskägg (965 - 1014)

Mor: Gunhild av Polen (- 1015)

Född: omkring 967 1)

Död: 1020-05-09 Roskilde, Danmark 1)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Ulf 'Jarl' (967 - 1027)

Vigsel: omkring 1018 1)

Barn: Sven II Estridsen (1019 - 1076)

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Hon ägde stora arealer i Blekinge och nordöstra Skåne.

Källor

1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
Samtidig med at Estrids bror Knud ble tatt til konge i England og giftet seg med dronning Emma, søster til hertug Rikard II av Normandie, ble det antagelig sluttet en avtale om ekteskap mellom Estrid og hertugens sønn, Robert. Derfor ble Estrid etter tidens skikk sendt til Normandie for å oppdras der, inntil hun ble gifteferdig. Da dette inntraff, nektet Robert å inngå ekteskapet og Estrid ble sendt tilbake til England. I disse hendelser får man antagelig søke forklaringen til beskrivning i utenlandske kilder om at Estrid hadde vært gift med den normannske hertug, men at han avviste henne.

Estrid (Astrid) ble gift med Ulv som hadde deltatt i Knuds hærtog til England og fikk av denne høye poster. Men i 1026 ble han på Knuds befaling myrdet i St. Lucie Kirke i Roskilde.

Knud forsonet seg med Estrid ved å gi henne betydelige jordegods, som hun i sin tur skjenket til kirken. Roskilde Domkirke fikk 50 Bol i Gjønge Herred i Skåne. Estrid bygde også en stenkirke i stedet for den gamle trekirken.

Estrid må ha nådd en høy alder, og hun har således i en årrekke kunnet nyde stillingen som kongsmoder. Hun ble jordet i Roskilde Trefoldighetskirke

---------------------------------

I Olav den helliges saga heter hun Astrid. (Snorre side 350)

Estrid var en af de store kvindeskikkelser i overgangsperioden mellem den hedenske vikingetid og den kristne middelalder. Hendes moder skal således have nægtet at lade sig omvende til kristendommen, mens E selv som enke sørgede for, at den første stenkirke blev bygget i Danmark. Det var en kaotisk periode, hvor kongerne havde nok at gøre med at holde sig på tronen. Pludselig kunne de mest oplagte tronfølgere være døde, og det kunne give fornemme kvinder som E chancen for at tage magten. Især hvis de havde en lovende søn, og det havde hun. Hun fik da også titel af dronning uden nogensinde at have været gift med en konge. Det bedste udtryk for hendes royale betydning i samtiden er det faktum, at hendes søn Sven som konge tog navn efter hende og kaldte sig Estridsen.

Kilder [S19] Leo, ~Europäische Stammtafeln, J.A. Stargardt Verlag, Marburg, Schwennicke, Detlev (Ed.), Reference: II 97.

[S19] Leo, Nachkommen Gorms des Alten, 1978 , Brenner, S. Otto, Reference: 29.

Estrid Margarete Sveinsdatter (født ca 985, død 9. mai 1074) var prinsesse av Danmark. Hun var datter til kong Svein I Tjugeskjegg av Danmark. Hun giftet seg med jarl Ulf Torgilsson av Skåne (døde 25. desember 1026) og var mor til Svein II Estridsson, konge av Danmark.

Estrid er en form av Astrid

----------------------------------

Estrid Svensdotter gifte sig med Jarl Ulf Thorkilsson AV SKÅNE. (Jarl Ulf Thorkilsson AV SKÅNE föddes ungefär 998 och dog den 22 September 1027 i Roskilde, Danmark.) Av skelettundersökningar i Roskilde domkyrka att döma torde hon ha varit "en allt annat än skön kvinna". Det anses därför ej heller otroligt, "att hennes mindre sköna yttre varit orsaken till, att då hon ingick sitt andra giftermål med Robert le Diable av Normandie, hon strax blev förskjuten och hemskickad".

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Källa: historiska-personer.nu

Estrid Svendsdatter, –1020–, Ulf Jarls hustru. E., der også kaldtes Margrethe, var en datter af Svend Tveskæg i hans 2. ægteskab med Sigrid Storraade, Erik Sejersæls enke. Hun blev gift (vist før 1015) med Ulf, Thorgils Sprakaleggs søn, der deltog i kong Knuds togt til England 1015 og af denne fik høje poster. Han blev således, vistnok på Knuds togt til Venden 1022, gjort til høvding i Jomsborg. Senere indsatte Knud sin svoger til statholder i Danmark og værge for sin søn. I denne stilling synes Ulf at have gjort sig skyldig i forræderriske eller mistænkelige forbindelser med den svenske konge Anund Jacob. Af hensyn til sin søster tilgav vel Knud ham, men under en sammenkomst i Roskilde brød ved en ordstrid den gamle vrede ud på ny, og Knud lod Ulf myrde ved en af sine mænd under Ottesangen i St. Lucii Kirke (29. Sept. 1026). Knud udsonede sig med E. ved at give hende betydeligt jordegods, som hun atter skænkede til Kirken; E. byggede også en stenkirke i stedet for den gamle trækirke.(i Roskilde) Senere blev E. gift med Robert (le Diable), hertug (fra 1028) af Normandiet; han forskød hende snart og drog på pilgrimsrejse til det hellige Land (hvor han døde 1035). Af sit første ægteskab havde E. sønnerne Svend, Bjørn og Asbjørn. Svend, der gerne blev betegnet efter sin mor som den fornemste og længst levende af forældrene, besteg Danmarks Trone. Iøvrigt råder om flere enkeltheder i E.s og Ulfs historie usikkerhed i kilderne.

Lod den første danske stenkirke (frådsten) bygge i Roskilde til minde om sin dræbte mand Ulf Jarl Thrugilsøn. Opført omkring 1030. Kirken afløste den trækirke, hendes far Svend Tveskæg havde opført øst for Kongsgården i Roskilde, der hvor Roskilde Domkirke nu ligger.

Estrid Svensdotter var prinsessa av Danmark. Hon var dotter till Sven I Tveskägg av Danmark. Hon var gift med jarl Ulf Torgilsson av Skåne och mor till Sven II Estridsson, som var kung av Danmark.

Estrid Margarete Svendsdatter

From Wikipedia, the free encyclopedia

Estrid Margarete Svendsdatter (Estrith, Astrith) was a Danish princess, daughter of Sweyn Forkbeard and sister of Cnut.

As the wife of Ulf Jarl[1], she was the mother of Sweyn II of Denmark (Svend Estridsen), and Beorn Estrithson[2]. Ulf was killed in 1026.

She then married Robert, Duke of Normandy, a marriage mentioned by Ralph Glaber in his Historiarum libri quinque[3][4]. This match ended in divorce, and was childless; Robert's children including William the Conqueror were illegitimate. Adam of Bremen gives a misleading account, as to the date, and the Duke involved[5].

[edit]Notes

^ King Cnut: Emperor of the North

^ Ann Williams, Alfred P. Smyth, D. P. Kirby, A Biographical Dictionary of Dark Age Britain: England, Scotland, and Wales (1991), p. 231.

^ M. K. Lawson, Cnut: England's Viking King (2004), p. 105.

^ CdB Guided Tours Roman and Norman Notes

^ Pauline Stafford, Queen Emma and Queen Edith (1997), p. 23; cf. p. 235.

Född: Ung 980, Danmark

Äktenskap: Jarl Ulf Thorkilsson AV SKÅNE

Död: Estrid dog i hög ålder, årtalet okänt

Bergravd: I Roskilde domkyrka

Estrid Svensdotter gifte sig med Jarl Ulf Thorkilsson AV SKÅNE. (Jarl Ulf Thorkilsson AV SKÅNE föddes ungefär 998 och dog den 22 September 1027 i Roskilde, Danmark.) Av skelettundersökningar i Roskilde domkyrka att döma torde hon ha varit "en allt annat än skön kvinna". Det anses därför ej heller otroligt, "att hennes mindre sköna yttre varit orsaken till, att då hon ingick sitt andra giftermål med Robert le Diable av Normandie, hon strax blev förskjuten och hemskickad".

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Källa: historiska-personer.nu

Noteringar

I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

Wiklopedia:

Estrid Svensdotter född före år 1010, död efter år 1057, känd som dronning Estrid, var prinsessa av Danmark som dotter till kung Sven I Tveskägg och Sigrid Storråda. Hon var gift med jarl Ulf Torgilsson av Skåne och mor till kung Sven II Estridsson av Danmark. Estrid bar hederstiteln drottning, trots att hon varken var gift med en kung eller regerande drottning.

Fadern dog 1014. Hon ska först ha varit gift med en rysk prins, som dog i de ryska tronstriderna efter Vladimirs död 1015: makens identitet är dock okänd. Hon återvände sedan till Danmark. Vid broderns erövring av England, avtalade han med hertig Richard av Normandie att Estrid skulle gifta sig med Rickards son Robert. Det är inte känt om detta äktenskap någonsin ingicks. Hon blev möjligen förskjuten av Robert. Estrid blev sedan av sin bror trolovad och gift med Ulf jarl, före år 1023. Estrid blev änka då maken blev mördades på broderns order år 1026. Det är möjligt att mordet skedde med hennes medgivande: som änka behöll hon broderns förtroende och mottog stora egendomar i Skåne och på Sjælland. Hon ska ha grundat Danmarks första stenkyrka till minne av maken. Hon skaffade sig en maktposition även genom donationer till kyrkan och gav sonen en kyrklig utbildning. Estrid stödde sonens kamp för makten över Danmark. 1047 blev sonen kung. Estrid fick titeln drottning, trots att hon varken var gift med en kung eller regerande drottning. Hennes dödsdatum är okänt, men hon dog tidigast år 1057, eftersom hon gravsattes av biskop Vilhelm, som var biskop i Roskilde ca. 1057-73.

Estridska ätten, dansk kungadynasti 1047–1412, är uppkallad efter henne. Estrid och Ulf var stamföräldrarna till alla danska monarker från sonen Sven till och med unionsdrottningen Margareta den stora, i rakt nedstigande led[1].

Barn:

* Sven II Estridsson (ca. 1020)
* Asbjørn (ca. 1026)
Källor [redigera]

1. ^ NE
* http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/641/origin/170/
Noteringar

I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

Var prinsesse av Danmark. Hun var datter til kong Svein I Tjugeskjegg av Danmark. Hun giftet seg med jarl Ulf Torgilsson av Skåne (døde 25. desember 1026) og var mor til Svein II Estridsson, konge av Danmark.

Död: 1020-05-09 Roskilde, Danmark 1)
--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Ulf 'Jarl' (967 - 1027)

Vigsel: omkring 1018 1)

Barn: Sven II Estridsen (1019 - 1076)

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Hon ägde stora arealer i Blekinge och nordöstra Skåne.

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England

DO NOT MERGE!!! Existing Master Profile is attached to two fathers and I can't fix it! As a result, my blood relationship is broken to Estrid's son, Svend II Estridsen, King of Denmark, and his 5 sons that were also kings of Denmark. In other words, the Geni display says I'm not related to these six kings although I'm shown as related to Estrid and her father, Svend I "Forkbeard. "

In summary, DO NOT MERGE this profile! If things are fixed in the future, I'll delete this profile, and the profiles for the 6 kings descending from Estrid.

daughter Sveynsdottir (1)
F, #106655

Last Edited=7 Apr 2002

daughter Sveynsdottir is the daughter of Sveyn I 'Forkbeard' Haraldsson, King of Denmark and England and Gunhilda of Poland. (1) She married Wytgeorn, King of Wendland. (1)
Child of daughter Sveynsdottir and Wytgeorn, King of Wendland

-1. Gunhilda (?)

Forrás:

http://www.thepeerage.com/p10666.htm#i106655

Estrid ble gift med Ulf Thorgilsen (Ulf Jarl) (Wulfsige Sparlingssøn), født omk. 980, (søn av Thorgils Spakling (Thrugils Sparkaleg), død 25 des. 1026, Ulf var Engelsk Jarl og var Rigsforstander. Han ble myrdet i Roskilde, i Danmark. Estrid døde 5.sep. 1020.
Fitt ett barn: Sven II Estridsøn f.: omk. 1010.

Estrid Margarete SveinsdatterFra Wikipedia, den frie encyklopedi Gå til: navigasjon, søk Estrid Margarete Sveinsdatter (født ca 985, død 9. mai 1074) var prinsesse av Danmark. Hun var datter til kong Svein I Tjugeskjegg av Danmark. Hun giftet seg med jarl Ulf Torgilsson av Skåne (døde 25. desember 1026) og var mor til Svein II Estridsson, konge av Danmark.

Hentet fra «http://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Estrid_Margarete_Sveinsdatter&oldid=9541311»

http://en.wikipedia.org/wiki/Estrid_Svendsdatter

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen //www.historiska-personer.nu --------------------------------------------------
Dansk Deutsch English Français Nederlands Svenska ??????

K&G&E&S

Login 5 February 2014 About PhpGedView

Estrid ?(Margarete)? Svendsdotter Estrid ?(Margarete)? Svendsdotter ?(I5032)?
Given Names: Estrid ?(Margarete)? Surname: Svendsdotter

Gender: FemaleFemale

Birth: about 995 30 25 -- Denmark Death: 9 May 1074 ?(Age 79)? -- Roskilde, Sjælland, Danmark Pedigree Chart Descendancy Chart Timeline Chart

Options for individual Charts Lists Reports Other

Personal Facts and DetailsNotesSourcesMediaAlbumClose RelativesTreeALL Personal Facts and Details

Events of close relatives
Birth about 995 30 25 Denmark

Marriage Jarl Ulf Thorgilsson - ?[View Family ?(F240)??] about 1018 ?(Age 23)? Death 9 May 1074 ?(Age 79)? Roskilde, Sjælland, Danmark

Burial Cathedral, Roskilde, Roskilde, Denmark

Ancestral File Number (AFN) 8HJ7-L1 Globally unique Identifier B6179B33FFA4EE48AB9CFF2F7376DC520057 Last Change 21 October 2013 - 20:35:57 - by: august13 View Details for ...

Parents Family (F3706)

Father König Sven I. "Gabelbart" Haraldsson 965 - 1014
Mother Sigrid "die Stolze" Storråda 970 - 1014
Sister Gyda Svensdatter

978 -
Brother König Knut "Der Große" Svensson

995- 1035
Brother Harald II Svendsøn ?(Jelling)?

997 - 1018
Estrid ?(Margarete)? Svendsdotter 995 - 1074

Step-Parent Family (F3140)

Step-Father König Erik VIII. "Der Siegreiche" von Schweden

930 - 994
Mother Sigrid "die Stolze" Storråda 970 - 1014
Half-Brother Olof III. Eriksson "Skötkonung" von Schweden

980 - 1022
Immediate Family (F240)

Husband Jarl Ulf Thorgilsson 993 - 1027
Son Bjørn Estridsøn Ulfssøn 1019 - 1049
Son König Sven II Estridsen 1022 - 1074
Source: http://www.fkrug.com/PhpGedView/individual.php?pid=I5032&ged=Krug-Eckermann.ged&PHPSESSID=xxGOOGLEBOTfsHT TPcffWWWdGOOGLxx

Estrid var en af de store kvindeskikkelser i overgangsperioden mellem den hedenske vikingetid og den kristne middelalder. Hendes moder skal således have nægtet at lade sig omvende til kristendommen, mens Estrid selv som enke sørgede for, at den første stenkirke blev bygget i Danmark. Det var en kaotisk periode, hvor kongerne havde nok at gøre med at holde sig på tronen. Pludselig kunne de mest oplagte tronfølgere være døde, og det kunne give fornemme kvinder som Estrid chancen for at tage magten. Især hvis de havde en lovende søn. Hun fik da også titel af dronning uden nogensinde at have været gift med en konge. Det bedste udtryk for hendes royale betydning i samtiden er det faktum, at hendes søn Sven som konge tog navn efter hende og kaldte sig Estridsen.
Leo van de Pas: Europäische Stammtafeln, J.A. Stargardt Verlag, Marburg, Schwennicke, Detlev (Ed.), Reference: II 97.

Leo van de Pas: Nachkommen Gorms des Alten, 1978 , Brenner, S. Otto, Reference: 29.

ASTRYDA MALGORZATA - córka króla Swena Widlobrodego , siostra dwóch kolejnych królów dunskich Haralda Svenssona ( król Danii 1014 -1018 ) i Kanuta Wielkiego ( król Anglii 1016 - 1035 , Danii 1018 - 1035 , Norwegii 1028 -12 listopada 1035 ) oraz matka króla Swena II Estrydsena .
Astrid Sveynsdottir was born circa 997. She was the daughter of Sveyn I 'Forkbeard' Haraldsson, King of Denmark and England and Sigrid 'the Haughty' (?). She married Richard II, 4th Duc de Normandie, son of Richard I, 3rd Duc de Normandie and Gunnor de Crêpon, between 1017 and 1027. She married Ulf Thorgilson, Earl in England, son of Thorgils 'Sprakalegg' Styrbjornson and Sigrid of Halland, circa 1018. She and Richard II, 4th Duc de Normandie were divorced before 1024. Astrid Sveynsdottir was also known as Estrith.1 She was also known as Margaret.
Relationships between historical figures could have been simplified or even fabricated in the text to give the impression that succession remained within the same family….Precise chronology is also difficult to assess from the Sagas….The conclusion must be that the tight family network described in the Sagas is unlikely to be correct and that the relationships shown below should be treated with considerable caution. http://fmg.ac/Projects/MedLands/NORWEGIAN%20NOBILITY.htm

Noteringar
I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.

Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen.

Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

Princess of Denmark

Noteringar

I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. Estrid har en ganska sorglig historia själv. Hon var först gift med Rickard II, Emmas av Normandies bror, men blev förskjuten. När man långt senare tog upp hennes grav förstod man varför; hon var nämligen klumpigt byggd, vanskapt och hade utstående tänder. Eftersom hon var syster till en kung ansågs hon dock fortfarande vara ett gott gifte för Ulf jarl och med honom fick hon sonen Sven Estridsen. Estridska ätten, den danska kungaätten 1047–1412. Den härstammade från Sven Tveskäggs dotter Estrid i hennes äktenskap med jarlen Ulf. Den sista regenten av denna ätt var drottning Margareta I.

På søjlen med Estrids grav er der malet et portræt af den begravede. Under billedet står der, hvad hun hedder: Margaretha alias Estrid, altså Margrethe kaldet Estrid

Estrids grav i Roskilde Domkirke (og hendes søns, Svend Estridsens, samt Bisp Vilhelms) er åbnet, og kraniet her troede man, var Estrids. De skulle alle tre oprindeligt begravet i frådstenskirken, men da den nye teglstenskirke blev bygget, blev skeletterne af de tre taget op af gravene og muret ind i søjler i den nye kirke. Der er grave i 3 søjler i den nye kirke. I den fjerde søjle sagdes det, at Harald Blåtands rester lå. Men der er ingen skeletrester i den 4. søjle. Det er fra disse nye grave, man har hentet skeletterne frem igen til undersøgelse

Estrid var gift med Ulf Jarl, der blev myrdet af Knud den Store i Roskilde. Ulf kom fra England til Danmark for at fungere som kongens jarl i landet. I forbindelse med varetagelsen af dette hverv, lægger Ulf sig fatalt ud med Knud. Ifølge Saxo gav Knud sin søster to herreder i mandebod (erstatning) efter drabet. Dem overdrog hun senere til Roskildekirken. Roskildekrøniken virker mere lokalt orienteret end Saxo. Krøniken nævner ikke Knuds mandebod, men fortæller senere, at Estrid på bisp Vilhelms tid (efter 1060) gav den anselige godsmængde af 50 bol til Roskildekirken. Roskildekrøniken har som den eneste kilde bemærkningen om, at Estrid bygger en kirke efter drabet på Ulf.

Oplysningen om Estrids kirkebyggeri var længe betvivlet af historikerne. Man mente, at hendes byggeri t i krøniken blev forveksle med et senere kirkebyggeri, nemlig bispen Svend Nordmands opførelse af en frådstenskatedral ca. 1080. Men dette byggeri nævnes også i Roskildekrøniken, og det er blevet påpeget, at det følger kronologisk korrekt senere i teksten og at krønikeskriveren klart skelner mellem de to kirkebyggerier. Roskildekrøniken har endvidere de interessante oplysninger om Svend Nordmands byggeri, at han opførte sin kirke "næsten fra grunden af, og at han indviede den til Treenigheden (den samme indvielse, som Harald Blåtands trækirke oplyses at have haft). Krøniken nævner ingen indvielse for Estrids kirke. Saxo fortæller om Svend Nordmands indsats, at Svend fortsatte opførelsen af en stenkirke, som hans forgænger Vilhelm havde påbegyndt.

I tillid til Rosekildekrønikens ord har man udlagt Estrids kirkebyggeri som en følge af den vanhelligelse, der var overgået kirken med drabet på Ulf inde i den gamle kirke. En ny kirke måtte opføres til afløsning. Men Saxo fortæller, at drabet skete i kongsgården, så det er ikke sikkert, at den gamle kirke blev vanhelliget. Endelig har en sætning i Roskildekrøniken haft den heft centrale betydning for kirkens lokalisering. Den lyder på latin: "Estrith ... ecclesiamque lapideam in loco lignee construxit ...". Det kan oversættes med: Estrid byggede en stenkirke i stedet for trækirken. Men også som: Estrid byggede en stenkirke på trækirkens sted, altså på stedet for Harald Blåtands trækirke (eller dens efterfølger). Men der findes faktisk en tredje mulig oversættelse of teksten: Estrid opførte en kirke af sten i stedet for (at opføre) en kirke af træ. Hvis teksten tillader en sådan oversættelse, udtrykker forfatteren noget ganske andet, nemlig at Estrid bygger i sten i stedet for det på den tid fremherskende byggemateriale til kirker, træ. Det væsentlige for kronikøren ved Estrids kirke, det han ville understrege, er så, at hun bygger den første stenkirke i Roskilde. Således opfattet får Estrids byggeri et ganske andet indhold, idet hun bygger en stenkirke til minde om sin afdøde mand. Det er i denne sammenhæng, at Clemenskirken på Skt. Jørgensbjerg kunne være Estrids kirke, fordi denne kirke i alder, byggemateriale og byggestil svarer til Roskildekrønikens beretning. Senere i middelalderen omtales kirken på Sankt Jørgensbjerg som viet til Sankt Clemens. Det kan være sket allerede ved opførelsen. Clemens var en populær helgen i det England, som Estrid og Ulf kom fra.

Estrids kirke er altså problematisk:

•Har den eksisteret? I så fald som en afløser fra ca. 1030 for trækirken på Domkirkepladsen?

•Er den i Roskildekrøniken nævnte kirke i virkeligheden et projekt realiseret af Estrid og bisp Vilhelm i fællesskab, påbegyndt omkring 1070 og aldrig afsluttet (frådstenskirken)?

•Byggede Estrid faktisk en kirke som et minde over Ulf midt i Roskildes havnekvarter, Clemenskirken?

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/konger/1_Vikingetid/Estrid-filer/image013.jpg

Astrid Sveynsdottir was born circa 997. She was the daughter of Sveyn I 'Forkbeard' Haraldsson, King of Denmark and England and Sigrid 'the Haughty' (?).2,3 She married Richard II, 4th Duc de Normandie, son of Richard I, 3rd Duc de Normandie and Gunnor de Crêpon, between 1017 and 1027.1 She married Ulf Thorgilson, Earl in England, son of Thorgils 'Sprakalegg' Styrbjornson and Sigrid of Halland, circa 1018.3 She and Richard II, 4th Duc de Normandie were divorced before 1024.3 She was also known as Estrith.1 She was also known as Margaret.1 Children of Astrid Sveynsdottir and Ulf Thorgilson, Earl in England Beorn (?) , Earl of Danish Marcia3 d. 1049 Osbeorn (?)3 d. c 1086 Svend II Estrithson, King of Denmark+2 b. c 1019, d. 29 Apr 1076 Citations [S11] Alison Weir, Britain's Royal Families: The Complete Genealogy (London, U.K.: The Bodley Head, 1999), page 26. Hereinafter cited as Britain's Royal Families. [S38] John Morby, Dynasties of the World: a chronological and genealogical handbook (Oxford, Oxfordshire, U.K.: Oxford University Press, 1989), page 149. Hereinafter cited as Dynasties of the World. [S106] Royal Genealogies Website (ROYAL92.GED), online ftp://ftp.cac.psu.edu/genealogy/public_html/royal/index.html. Hereinafter cited as Royal Genealogies Website. http://www.thepeerage.com/p10481.htm#i104806 --- -Dotter, -Datter, -Dottir are all the same ending, meaning "daughter" in Scandinavia, and attached behind the father's first name. A woman kept her birth name all her life and did not take on her husband's last name as her own until about 100-200 years ago.
Wikipedia: She was reportedly married briefly to an unnamed Russian Prince, who died following the Russian war after the death of grand prince Vladmir in 1015. After her brother's elevation to the throne of England, he made an agreement with Richard II of Normandy that Estrid was to marry Richard's son Robert. It is not known whether this marriage ever took place. Historiarum libri quinque reported that an unnamed sister of Cnut married Robert, but Adam of Bremen reports a marriage of Estrid (calling her Margaret) to Richard II, indicating that after he went to Jerusalem she married Ulf, yet although Richard never went to Jerusalem Robert did. Norman sources do not mention such a marriage for either duke, and historians have disagree whether it was a short-lived marriage, a betrothal, or a result of confusion.

Source: http://www.wikitree.com/wiki/Svensdottir-1

http://familienbach.com/stamtra/person/1/i_I5687/estrid-svendsdatter
ife of Richard (Normandie) de Normandie — married [date unknown] in Betrothed but repudiated by Richard, not marriedmap Wife of Uswulf Ealdorman — married [date unknown] [location unknown] Wife of ???????? ???????????? (Vladimirovich) ????????? — married [date unknown] [location unknown] Wife of Ulf af Skåne (Thorgilsson) Thrugilsson — married about 1016 [location unknown]

Gift med
Ulf Torgilsson, född cirka 993 i Sverige, Halland, död 1027-09-22 i Roskilde, Danmark (av Mördad).

Barn:
Svend II Ulfsøn Estridsøn (Jelling), född cirka 1022, död 1074-04-28