Buskskvättan är brunspräcklig med en gulaktig gump och vit stjärt, med ett svart band i änden. Hannen är rostorange framtill under näbben och ned till halva bröstet. Buskskvättan är betydligt mindre än stenskvättan. Den hoplagda vingen är endast 75 mm lång. Kroppens hela längd är 125 mm, vingspannet 21-24 cm. Det kännetecken som bäst skiljer den från stenskvättan är att dess övergump har samma färg som ryggen.

Det råder inte konsensus om vilken familj buskskvättsläktet tillhör. Tidigare ansågs det tillhöra familjen trastfåglar (Turdidae) men idag vill vissa placera släktet i familjen flugsnappare (Muscicapidae).

Buskskvättan är ganska vanlig i hela Europa, upp till Lapplands barrskogsregion, och i västra Asien. I september flyttar de svenska buskskvättorna till Afrika. De kommer tillbaka i slutet av april eller början av maj. Buskskvättan har, som namnet antyder, helt andra tillhåll än stenskvättan. Buskskvättan förekommer framför allt där marken är sank, till exempel på strandängar.

Buskskvättan har ett karaktäristiskt sätt att sitta på en lodrät kvist högt uppe i en buske eller på toppen av en hög kvist, med fötterna på mycket olika höjd, men ändå med kroppen upprätt. Den är livlig, har sprittande rörelser och låter höra ett smackande pip. Dess sång är renare och mer omväxlande än stenskvättans och innehåller ofta härmstrofer.

Födan utgörs av smådjur, till exempel insekter och små sniglar. Buskskvättan finner sin mat framför allt på låga växter men kan också ta den på marken eller fånga den i luften.

Buskskvättan lägger 5-7 grönblå ägg i ett öppet bo som byggs i en buske eller i en grästuva.