Bändelkorsnäbben är mindre och slankare än större korsnäbb och mindre korsnäbb och har dubbla vita vingband, vilket ger arten dess vetenskapliga namn leucoptera (grekiska: vitvingad) liksom det engelska namnet Two-barred Crossbill. Den vuxne hanen brukar vara röd eller rosa och honan grön eller gul. Hanen har klarare röd färg än andra korsnäbbarters hanar.
Lockätet är svagare och ljusare än de andra korsnäbbarnas och dess sång liknar grönsiskans. Men det mest arttypiska lätet är ett nasalt, sprucket pipande, som brukar beskrivas som lätet av en dämpad plasttrumpet.
Bändelkorsnäbben häckar i barrskogar i tajgaområdet från Finland över norra Asien till Alaska och Kanada. Den häckar sällsynt i Norge och ännu mer oregelbundet i Sverige. Den är normalt stannfågel men uppträder vintertid regelbundet, i mindre omfattning, i Norge, norra Sverige, Kina och Japan. Det förekommer också år med invasionsartade flyttningar söderut som uppträder om tillgången på föda minskar. Under sådana flyttningar kan den uppträda längre söderut i Europa och Asien.
Bändelkorsnäbben delas vanligtvis upp i två underarter:
- Loxia leucoptera bifasciata (C. L. Brehm 1827) - förekommer i barrskogar i norra Eurasien.
- Loxia leucoptera leucoptera - nominatformen förekommer från norra centrala Alaska, till Newfoundland, Kanada och norra USA.
Utanför häckningssäsongen är den social och bildar flockar, ofta tillsammans med andra korsnäbbar. Liksom andra korsnäbbar använder den sin speciellt utformade näbb till att plocka frön ur kottar. Bändelkorsnäbben är specialiserad på lärkträdens frön. Boet, som är skålformat, placeras i ett barrträd. Den lägger i genomsnitt 3-4 ägg, men kullar med 5 ägg förekommer, vilka honan ruvar i 12-14 dagar. De lever i monogama förhållanden.